Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Wennergren, Ann-Christine
Publikasjoner (10 av 10) Visa alla publikasjoner
Wennergren, A.-C. (2010). Tyst kunskap i ljuset av verksamhetsutveckling. In: Cecilia Ferm Thorgersen; Sidsel Karlsen (Ed.), Music, education and innovation: Festschrift fpr Sture Brändström (pp. 103-122). Luleå: Luleå tekniska universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Tyst kunskap i ljuset av verksamhetsutveckling
2010 (svensk)Inngår i: Music, education and innovation: Festschrift fpr Sture Brändström, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2010, s. 103-122Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2010
HSV kategori
Forskningsprogram
Musikpedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-20139 (URN)245e2fd0-b032-11df-a707-000ea68e967b (Lokal ID)978-91-7439-127-5 (ISBN)245e2fd0-b032-11df-a707-000ea68e967b (Arkivnummer)245e2fd0-b032-11df-a707-000ea68e967b (OAI)
Merknad

Godkänd; 2010; 20100825 (andbra)

Tilgjengelig fra: 2016-09-29 Laget: 2016-09-29 Sist oppdatert: 2018-03-01bibliografisk kontrollert
Wennergren, A.-C. (2008). The Best Listening Environment In School According To Hard-of-hearing Pupils. Scandinavian Journal of Disability Research, 10(1), 29-48
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The Best Listening Environment In School According To Hard-of-hearing Pupils
2008 (engelsk)Inngår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 10, nr 1, s. 29-48Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The aim of this study was to illuminate the listening strategies which are revealed when pupils described their choice of the “best listening environment” in school. The study comprises 165 hard-of-hearing pupils from five compulsory schools in Sweden. The results are mainly based on the pupils’ drawings and their attached written explanations. The pupils’ explanations are analysed in the form of four different needs associated with being a listener: a “cleaned-up” sound environment, visual support, conversation rules and comfortable surroundings. The explanations can be seen as reflective knowledge and experiences of listening strategies. Not every pupil in this study has a verbalised awareness of listening strategies in all categories but, as a community, they describe a lot of experiences and knowledge to be shared. How to take the role of listener and continuously develop new strategies might be a matter of self-image.

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-103616 (URN)10.1080/15017410701504870 (DOI)000212451000004 ()2-s2.0-84978480584 (Scopus ID)
Merknad

Full text license: CC BY

Tilgjengelig fra: 2024-01-12 Laget: 2024-01-12 Sist oppdatert: 2025-02-05bibliografisk kontrollert
Wennergren, A.-C. (2007). Dialogkompetens i skolans vardag: en aktionsforskningsstudie i hörselklassmiljö (ed.). (Doctoral dissertation). Luleå: Luleå tekniska universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Dialogkompetens i skolans vardag: en aktionsforskningsstudie i hörselklassmiljö
2007 (svensk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Alternativ tittel[en]
Dialogue competence in school : An action research study in learning environments for hard-of-hearing pupils
Abstract [en]

In classes for hard-of-hearing pupils there are children and young people with different degrees of impaired hearing, all of whom need hearing aids and technical equipment in the environment. The initial problem area of the present thesis concerned the pattern of communication in the classroom. Previous research has shown that such communication is strongly affected by the chosen technical solution. The research questions developed successively from the assumption that it is only the teachers that can change the learning environment. In order to achieve a combination of scientific results and improvement, this study has an action research study approach. The overall aim was to illuminate and describe dialogues between different actors in a national school improvement project. Actors in the context were teachers, their pupils and the researcher. The thesis is based on improvement work in which the researcher cooperated with fifty teachers from five schools located in different parts of Sweden. This work involved parallel processes of change, for the pupils in the classrooms and for the participating teachers. The thesis comprises three substudies, two of which are focused on the teachers' dialogues and one on the pupils' listening environments. In the last-mentioned substudy, 165 pupils were asked to draw and describe their best listening environment at school. The result showed that the listening role required different environmental conditions, such as a cleaned up sound environment, visual support, conversation rules and comfortable surroundings. A central conclusion was that pupils need to be offered opportunities to verbalise their individual needs in the school environment. The result further showed that the teachers worked in different ways to improve the learning environment and that they introduced structures to support the dialogue between pupils. This happened at the same time as the teachers were trying out tools for their own learning in order to take part in dialogues with colleagues based on confirmations and challenges. Tools used in the learning processes were a logbook, shadowing, facilitating and a net-based dialogue. The analyses showed explicit differences between using the tools and learning through them in the zone of proximal development. In their improvement processes the teachers depended on critical friends in order to be challenged as knowledge developers. Difficulties in giving a balanced response were evident from the net-based forum in which the teachers reported different attempts at change. The study has drawn on sociocultural perspectives on learning in which dialogue competence have been central to learning in the classroom and in the teachers' occasional communities of practice. The results indicate that teachers, for their professional improvement, require critical friends in alternative forms of learning processes and that pupils as actors require alternative listening environments.

Abstract [sv]

I hörselklass finns barn och ungdomar med olika grad av hörselnedsättning där alla har behov av hörapparat samt hörselteknisk utrustning i miljön. Det initiala problemområdet inför detta avhandlingsarbete handlade om att kommunikationsmönstret i klassrum för elever med hörselnedsättning starkt påverkades av vald hörselteknisk lösning, vilket bidrog till en passiv inställning till kommunikation mellan eleverna. Forskningsfrågorna har successivt vuxit fram med tanke på att det endast är pedagogerna i hörselklass som kan förändra lärandemiljön. För att åstadkomma en kombination av forskning, utveckling och förändring har denna studie en aktionsforskningsinriktad ansats. Det övergripande syftet var att synliggöra och beskriva dialoger mellan olika aktörer i ett nationellt skolutvecklingsprojekt. Aktörerna i detta sammanhang var pedagoger i hörselklass, deras elever och forskaren. Själva avhandlingsarbetet har sin grund i ett utvecklingsarbete där forskaren samarbetade med femtio pedagoger från fem geografiskt spridda hörselskolor. Utvecklingsarbetet har inneburit parallella förändringsprocesser; för eleverna i klassrummet och för deltagande pedagoger. Avhandlingen innefattar tre delstudier där två har fokus på pedagogernas utvecklingsdialoger och en har fokus på elevers lyssnarmiljöer. I den sistnämnda uppmanades 165 elever att rita och motivera sin bästa lyssnarmiljö i skolan. Resultatet visade att lyssnarrollen krävde olika förutsättningar i miljön såsom: en tillrättalagd ljudmiljö, möjligheter till visuell förstärkning, samtalsregler och en trygg miljö. En central slutsats var att elever med hörselnedsättning behöver erbjudas möjligheter att benämna sina individuella behov i skolans miljö. För att kunna bli aktörer i en lärande dialog krävs en hög medvetenhet om egna och andras lyssnarstrategier. Resultatet visade ytterligare att pedagogerna på olika sätt arbetade för att förbättra den fysiska lärandemiljön samt att de införde strukturer för att stödja dialogen mellan elever. Detta skedde samtidigt som pedagogerna provade redskap för sitt eget lärande för att ingå i dialoger med kollegor som byggde på bekräftelser och utmaningar. De redskap som användes var loggbok, skuggning, handledning och en nätbaserad dialog. Analyserna visade explicita skillnader mellan att använda sig av, eller att lära genom redskapen, inom den närmaste utvecklingszonen. I sin utvecklingsprocess var pedagogerna beroende av kritiska vänner för att kunna bli utmanad som kunskapsutvecklare. Det framkom svårigheter med att ge en balanserad respons, vilket tydligt visade sig via det nätbaserade forum där lärarna delgav olika förändringsförsök. Detta tyder på att sociokulturella perspektiv på lärande dialoger varit svårt att omsätta via nätet. För att stödja professionsutveckling behövs olika redskap för lärares lärande, de behöver förfinas och kombineras för att passa in i kontexten. Studien har tagit stöd i sociokulturella perspektiv på lärande där dialog och dialogkompetens varit centralt för lärandet i klassrummet och i lärarnas tillfälliga praxisgemenskaper. Att förändringsprocesserna upplevts som meningsfulla i relation till eleverna har varit själva bränslet i processen. Nya begrepp och teorier blev ett stöd för pedagogerna att konkretisera nuet och forma framtiden. Studien ger implikationer om att lärare som aktörer i sin kunskapsutveckling efterfrågar alternativa former av kompetensutveckling och att elever som aktörer efterfrågar alternativa lyssnarmiljöer.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2007. s. 265
Serie
Doctoral thesis / Luleå University of Technology 1 jan 1997 → …, ISSN 1402-1544 ; 2007:34
HSV kategori
Forskningsprogram
Musikpedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-17208 (URN)22d9ce40-78b7-11dc-80da-000ea68e967b (Lokal ID)22d9ce40-78b7-11dc-80da-000ea68e967b (Arkivnummer)22d9ce40-78b7-11dc-80da-000ea68e967b (OAI)
Merknad

Godkänd; 2007; 20071012 (ysko)

Tilgjengelig fra: 2016-09-29 Laget: 2016-09-29 Sist oppdatert: 2018-03-06bibliografisk kontrollert
Wennergren, A.-C. & Rönnerman, K. (2006). Action research in the light of the zone of proximal development (ed.). In: (Ed.), Nicole Mockler (Ed.), Local Research, Global Community: Action Research for a New Century. Paper presented at International Practitioner Research Conference & Collaborative Action Research Network (CARN) Conference : 04/11/2005 - 06/11/2005 (pp. 3-9).
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Action research in the light of the zone of proximal development
2006 (engelsk)Inngår i: Local Research, Global Community: Action Research for a New Century / [ed] Nicole Mockler, 2006, s. 3-9Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
Serie
CARN Bulletin ; 11A
HSV kategori
Forskningsprogram
Musikpedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-34889 (URN)932d7d10-65ff-11dc-8a3f-000ea68e967b (Lokal ID)932d7d10-65ff-11dc-8a3f-000ea68e967b (Arkivnummer)932d7d10-65ff-11dc-8a3f-000ea68e967b (OAI)
Konferanse
International Practitioner Research Conference & Collaborative Action Research Network (CARN) Conference : 04/11/2005 - 06/11/2005
Merknad

Godkänd; 2006; 20070918 (ysko)

Tilgjengelig fra: 2016-09-30 Laget: 2016-09-30 Sist oppdatert: 2018-03-06bibliografisk kontrollert
Wennergren, A.-C. (2006). Delaktighet i klassrumskommunikation för elever i hörseklass. In: Carin Roos; Siv Fischbein (Ed.), Dövhet och hörselnedsättning: specialpedagogiska perspektiv (pp. 145-168). Lund: Studentlitteratur AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Delaktighet i klassrumskommunikation för elever i hörseklass
2006 (svensk)Inngår i: Dövhet och hörselnedsättning: specialpedagogiska perspektiv, Lund: Studentlitteratur AB, 2006, s. 145-168Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Studentlitteratur AB, 2006
Serie
Handikapp och samhälle
HSV kategori
Forskningsprogram
Musikpedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-20231 (URN)31399d60-fb4b-11db-b816-000ea68e967b (Lokal ID)978-91-44-04732-4 (ISBN)31399d60-fb4b-11db-b816-000ea68e967b (Arkivnummer)31399d60-fb4b-11db-b816-000ea68e967b (OAI)
Merknad

Godkänd; 2006; 20070505 (ysko)

Tilgjengelig fra: 2016-09-29 Laget: 2016-09-29 Sist oppdatert: 2018-03-06bibliografisk kontrollert
Wennergren, A.-C. & Rönnerman, K. (2006). The relation between tools used in action research and the zone of proximal development (ed.). Educational action research, 14(4), 547-568
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The relation between tools used in action research and the zone of proximal development
2006 (engelsk)Inngår i: Educational action research, ISSN 0965-0792, E-ISSN 1747-5074, Vol. 14, nr 4, s. 547-568Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article describes a national school improvement project involving five compulsory schools for hard-of-hearing pupils, located in different parts of Sweden. Using action research, the teachers tried to change the communication patterns among the pupils by changing their own classroom practices, In this process the teachers tested and used different tools, such as writing, shadowing and facilitating each other, over a three-year period. The purpose of this article is to examine how tools used in action research can be used to promote learning in relation to the concept of the zone of proximal development. The theoretical framework of the study is based on action research, as a collaborative way of creating knowledge, and on sociocultural learning theories. The basic assumption is that teachers, by using different tools, also challenge each other's learning. The results show the importance of internalising tools that become owned by individuals or communities of practise. To be able to assume an active role in the zone of proximal development, and to produce knowledge collaboratively, a meaning-making process was needed. It was found that this could be realised if the participants had an awareness of how to function as a critical friend among colleagues. Furthermore, the results revealed that, by using different tools, different voices can be heard. Three categories of voices were identified.

HSV kategori
Forskningsprogram
Musikpedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-8153 (URN)10.1080/09650790600975791 (DOI)000210917200008 ()2-s2.0-61449165622 (Scopus ID)6a01bc00-fb22-11db-b816-000ea68e967b (Lokal ID)6a01bc00-fb22-11db-b816-000ea68e967b (Arkivnummer)6a01bc00-fb22-11db-b816-000ea68e967b (OAI)
Merknad

Validerad; 2006; 20070505 (ysko)

Tilgjengelig fra: 2016-09-29 Laget: 2016-09-29 Sist oppdatert: 2025-02-05bibliografisk kontrollert
Wennergren, A.-C. (2005). Aktivitet: Nordisk förening för pedagogisk forskning Kongress (ed.). Paper presented at Nordisk förening för pedagogisk forskning. Kongress : 10/03/2005 - 12/03/2005. Paper presented at Nordisk förening för pedagogisk forskning. Kongress : 10/03/2005 - 12/03/2005.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Aktivitet: Nordisk förening för pedagogisk forskning Kongress
2005 (svensk)Konferansepaper, Publicerat paper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-41680 (URN)a9d27ff0-650c-11dc-8a3f-000ea68e967b (Lokal ID)a9d27ff0-650c-11dc-8a3f-000ea68e967b (Arkivnummer)a9d27ff0-650c-11dc-8a3f-000ea68e967b (OAI)
Konferanse
Nordisk förening för pedagogisk forskning. Kongress : 10/03/2005 - 12/03/2005
Merknad
Startdatum: 10/03/2005; Slutdatum: 12/03/2005; Roll: Talare; Typ: Föreläsning / muntligt bidragTilgjengelig fra: 2016-10-03 Laget: 2016-10-03 Sist oppdatert: 2017-11-24bibliografisk kontrollert
Wennergren, A.-C. & Ferm, C. (2005). Dance as communication: a developing project (ed.). In: (Ed.), (Ed.), A Nordic dimension in education and research - myth or reality?: NFPF/NERA 33rd congress. Paper presented at Nordisk förening för pedagogisk forskning. Kongress : 10/03/2005 - 12/03/2005. : Nordic educational research association, NERA
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Dance as communication: a developing project
2005 (engelsk)Inngår i: A Nordic dimension in education and research - myth or reality?: NFPF/NERA 33rd congress, Nordic educational research association, NERA , 2005Konferansepaper, Meeting abstract (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

The aim of this paper is to enlighten and discuss dance as a form of expression for hard of hearing children, from a starting point of dance educational praxis. In every special educational setting communication is challenged. Traditionally, training these children's spoken language has been the common way of developing communication skills. We will present our starting points for using dance as an alternative communication, to offer different forms of expression. A good self esteem is in our opinion the ground for communication. One challenge in this respect is to take care of the initiatives of the children. Another aspect is to use the body in a communicative context and learn how it works in relation to other human beings. Also important is to catch how the children participate in the activities, from their specific circumstances. One part is how they imitate the teacher, the classmates and themselves. We also want to enlighten how the teacher relates to the children and their learning in this context. Finally we want to discuss different ways of developing this project, and how it is possible to use in other special educational settings.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Nordic educational research association, NERA, 2005
HSV kategori
Forskningsprogram
Musikpedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-36955 (URN)acc79980-650b-11dc-8a3f-000ea68e967b (Lokal ID)acc79980-650b-11dc-8a3f-000ea68e967b (Arkivnummer)acc79980-650b-11dc-8a3f-000ea68e967b (OAI)
Konferanse
Nordisk förening för pedagogisk forskning. Kongress : 10/03/2005 - 12/03/2005
Merknad
Godkänd; 2005; 20070917 (ysko)Tilgjengelig fra: 2016-10-03 Laget: 2016-10-03 Sist oppdatert: 2017-11-25bibliografisk kontrollert
Wennergren, A.-C. (2005). Flerstämmiga hörselklassrum: utopi eller verklighet? (ed.). Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning NTD (3), 11-14
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Flerstämmiga hörselklassrum: utopi eller verklighet?
2005 (svensk)Inngår i: Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning NTD, ISSN 1651-6036, nr 3, s. 11-14Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Musikpedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-3881 (URN)1ba44d20-d6ec-11db-8550-000ea68e967b (Lokal ID)1ba44d20-d6ec-11db-8550-000ea68e967b (Arkivnummer)1ba44d20-d6ec-11db-8550-000ea68e967b (OAI)
Merknad

Godkänd; 2005; 20070110 (johsod)

Tilgjengelig fra: 2016-09-29 Laget: 2016-09-29 Sist oppdatert: 2018-06-26bibliografisk kontrollert
Wennergren, A.-C. (2004). Communication quality for hard dog hearing students in learning situations (ed.). In: (Ed.), : . Paper presented at IFHOH International federation for hard of hearing World Congress : Hörselskadades världskongress 03/07/2004 - 07/07/2004.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Communication quality for hard dog hearing students in learning situations
2004 (engelsk)Konferansepaper, Oral presentation only (Fagfellevurdert)
HSV kategori
Forskningsprogram
Musikpedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-35816 (URN)a7e8e080-5486-11dc-8e15-000ea68e967b (Lokal ID)a7e8e080-5486-11dc-8e15-000ea68e967b (Arkivnummer)a7e8e080-5486-11dc-8e15-000ea68e967b (OAI)
Konferanse
IFHOH International federation for hard of hearing World Congress : Hörselskadades världskongress 03/07/2004 - 07/07/2004
Merknad

Godkänd; 2004; 20110517 (ysko)

Tilgjengelig fra: 2016-09-30 Laget: 2016-09-30 Sist oppdatert: 2018-06-26bibliografisk kontrollert