Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 13) Visa alla publikationer
Malmgren, J., Avango, D., Elenius, L. & Persson, C. (2024). Historievetenskaplig rapport om området som idag utgörs av Talma samebys bosättnings- och markanvändningshistoria. Luleå tekniska universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Historievetenskaplig rapport om området som idag utgörs av Talma samebys bosättnings- och markanvändningshistoria
2024 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Luleå tekniska universitet, 2024. s. 191
Nationell ämneskategori
Historia Social och ekonomisk geografi
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-103816 (URN)
Tillgänglig från: 2024-01-18 Skapad: 2024-01-18 Senast uppdaterad: 2024-01-18Bibliografiskt granskad
Avango, D., Bäckersten, E., Gullström, C., Houltz, A., Peix Geldart, B., Sjöholm, J. & Svensson, T. (2024). Kulturarvet som strategisk resurs i den gröna omställningen i norr: målkonflikt eller möjlighet?. Bebyggelsehistorisk tidskrift, 86, 8-29
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Kulturarvet som strategisk resurs i den gröna omställningen i norr: målkonflikt eller möjlighet?
Visa övriga...
2024 (Svenska)Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, Vol. 86, s. 8-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Artikeln diskuterar kulturarvet i ljuset av den ’gröna omställning’ som svarar på EU:s mål och riktade finansiella satsningar för industriomvandlingen i norra Sverige. Det kan jämföras med den stora industriella omställningen vid 1900-talets början såväl genom att skapa nya möjligheter men också genom de målkonflikter som uppstår mellan nya och befintliga värden, både vad gäller naturförhållanden och ekonomi som kulturvärden och historiska lämningar av mänsklig verksamhet. Omställningen berör platser med en lång historia av mänskligt liv och arbete och som spelar en viktig roll för de som idag bor där och potentiellt för de som söker sig dit för att driva verksamhet eller för att bo, leva och arbeta. I många fall visar det sig svårt att ta denna potential tillvara av skäl som är strukturella, juridiska och politiska snarare än knutna till enskilda aktörer. Artikeln är författad av en multidisciplinär forskargrupp som använder ett praktikbaserat förhållningssätt och samskapande dialog för att undersöka hur förbättrade planeringsprocesser som tidigt involverar olika aktörer, intressen och expertis i förändringsprojekt kan bidra till att lösa målkonflikter och skapa möjligheter. Målkonflikter mellan exploatering och bevarandeintressen i samband med myndigheters och privata aktörers hantering av natur- och kulturmiljöer har länge varit i fokus för forskningen och artikeln syftar till att komplettera dessa perspektiv utifrån exempel som illustrerar möjligheter för att det fysiska kulturarvet ska ses som en strategisk historisk resurs i samhällsutvecklingen. En utgångspunkt är att kulturarv inte är statiskt utan värderas och omvärderas i en process där olika kulturvärden kan associeras med byggnader, platser och miljöer. Dessa kulturvärden förändras alltså över tid, och olika aktörer förhåller sig till dem på skiftande sätt. Genom processer som inbegriper förhandling med andra intressen kan landskap, platser, byggnader, föremål och deras användning förvandlas till kulturarv. Ett samskapande arbetssätt har möjliggjorts genom ett forsknings- och innovationsprojekt, finansierat av Vinnova, vilket genomförts genom en kombinerad metodansats med fallstudier, i projektet kallade lärcase, som ram för empiriska undersökningar och praktiskt genomförande. De lärcase som lyfts i denna artikel är dels Nautanen, en tidigare gruvmiljö i Norrbotten där nyetablering planeras av Boliden AB, dels Kvarnsvedens tidigare pappersbruk i Borlänge, där Northvolt etablerar en fabrik för produktion av bilbatterier vilket medfört rivning av en byggnad med konstaterade kulturhistoriska värden, den så kallade Bobergshallen. Med förslag till fortsatt forskning genom begreppsutveckling i en multidisciplinär och praktiknära kontext problematiserar artikeln begreppet cirkulär ekonomi i relation till kulturarvsfrågor och möjliggör att kulturarvet nyttjas som strategisk resurs i den gröna omställningen med förhoppning att realisera förväntningarna om grön nyindustralisering och attraktiva livsmiljöer.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift, 2024
Nyckelord
circular economy, cultural heritage, goal conflict, green transition, heritagisation, planning process, reindustrialization
Nationell ämneskategori
Arkitekturteknik Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap Teknikhistoria
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-108327 (URN)
Forskningsfinansiär
Vinnova
Anmärkning

Validerad;2024;Nivå 1;2024-08-16 (hanlid);

Tillgänglig från: 2024-07-10 Skapad: 2024-07-10 Senast uppdaterad: 2024-08-22Bibliografiskt granskad
Avango, D., Lépy, É., Brännström, M., Heikkinen, H. I., Komu, T., Pashkevich, A. & Österlin, C. (2022). Heritage for the Future: Narrating Abandoned Mining Sites. In: Sverker Sörlin (Ed.), Resource Extraction and Arctic Communities: The New Extractivist Paradigm: (pp. 206-228). Cambridge University Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Heritage for the Future: Narrating Abandoned Mining Sites
Visa övriga...
2022 (Engelska)Ingår i: Resource Extraction and Arctic Communities: The New Extractivist Paradigm / [ed] Sverker Sörlin, Cambridge University Press, 2022, s. 206-228Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

This chapter compares the post-extraction dynamics of two mining regions in the Fennoscandinavian Arctic: the Pite valley, Sweden, and Kolari, Finland. In 1946 the Swedish mining company Boliden closed a mine in Laver, which became a ghost town. Decades later, state authorities tried to turn Laver into a cultural heritage site. Boliden joined the effort to support its plan to re-start mining at Laver, a project that has, however, become highly controversial. The Finnish case deals with a similar controversy. Hannukainen mining company wants to re-open an iron ore mine that was in operation 1975-1990. As part of their strategy to gain acceptance for re-opening, the company and supporters of the project have mobilized the history of the mining sites and argues mining is a core element of the heritage of the Kolar municipality. Both cases have generated tension regarding the type of history and heritage of these regions: those of reindeer herding by Sámi and other local communities, or that of extractive industries? The cases show that heritage making can be useful, but it can also be a source of conflict, further underscoring the importance of the long-term view of extraction.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Cambridge University Press, 2022
Nyckelord
conflicts, cultural and industrial heritage, Hannukainen, Heritage making, Laver, narratives, resistance
Nationell ämneskategori
Övrig annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-94841 (URN)10.1017/9781009110044.016 (DOI)
Anmärkning

Funder: University of Oulu & the Academy of Finland Profi4 (318930 Arctic Interactions);

ISBN for host publication: 9781009110044

Tillgänglig från: 2022-12-13 Skapad: 2022-12-13 Senast uppdaterad: 2022-12-13Bibliografiskt granskad
Malmgren, J., Avango, D., Persson, C., Nilsson, A. E. & Rodon, T. (2022). Mining Towns in Transition: Arctic Legacies. In: Sverker Sörlin (Ed.), Resource Extraction and Arctic Communities: The New Extractivist Paradigm (pp. 229-248). Cambridge University Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Mining Towns in Transition: Arctic Legacies
Visa övriga...
2022 (Engelska)Ingår i: Resource Extraction and Arctic Communities: The New Extractivist Paradigm / [ed] Sverker Sörlin, Cambridge University Press, 2022, s. 229-248Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Arctic mining towns are vulnerable to de-industrialization, as most jobs are in a single industry, with long distances to other employers or business opportunities. Other challenges are the legacies of mining that companies leave behind. Research has shown that such legacies can be used for sustaining industrial settlements beyond the end of the industries that supported them. This chapter seeks to understand under what circumstances legacies of mining can contribute to the long-term sustainability of Arctic mining towns in crisis. It explores the history of two Arctic mining towns, Kiruna in Sweden and Schefferville in Canada, and how actors there dealt with the crisis, how they used legacies from the past in this process, and what the outcomes were, after both towns were hit by economic crisis in the 1970s. By using the concepts of re-use and heritagization we show that the possibilities to sustain Arctic mining towns in crisis by creating new values out of mining legacies, depends on several factors: institutions, perceptions of values, and the momentum embedded in socio-technical systems for mining. Local initiatives for sustaining Arctic mining towns in crisis are discussed.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Cambridge University Press, 2022
Nyckelord
Heritage, Kiruna, legacies, mining, mining towns, post-extraction, re-use, Schefferville, socio-technical system, steel crisis
Nationell ämneskategori
Övrig annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-94839 (URN)10.1017/9781009110044.017 (DOI)
Anmärkning

ISBN for host publication: 9781009110044

Tillgänglig från: 2022-12-13 Skapad: 2022-12-13 Senast uppdaterad: 2022-12-13Bibliografiskt granskad
Flyen, A.-C., Avango, D., Fischer, S. & Winqvist, C. (2022). Remediating Mining Landscapes. In: Sverker Sörlin (Ed.), Resource Extraction and Arctic Communities: The New Extractivist Paradigm: (pp. 185-205). Cambridge University Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Remediating Mining Landscapes
2022 (Engelska)Ingår i: Resource Extraction and Arctic Communities: The New Extractivist Paradigm / [ed] Sverker Sörlin, Cambridge University Press, 2022, s. 185-205Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

This chapter explores mining as a social process of continuous change into the future. Following new environmental legislation, environmental remediation and re-wilding are becoming practices of restoring landscapes altered by extraction. These are also political, social, and cultural processes involving multiple actors making choices. Remediation and re-wilding, still in an exploratory stage in the Arctic, demonstrate the entangled nature of sustainability. In order for extraction to become “sustainable” it is essential that governance has a focus on what is left when peak extraction is passed. If that is done in a hasty and irresponsible manner it will take a long time to heal “landscape scars” and other wounds that extraction has brought. The chapter focuses on the environmental remediation of two former mining sites – the Nautanen mine in Norrbotten in Sweden and the Lunckefjell mine and Sveagruvan on Svalbard – with very different contexts. At Lunckefjell, the wider framework was to safeguard Norwegian sovereignty on Svalbard. At Nautanen, remediation was limited to an attempt to make a profit from mining waste and eventually failed because of a conflict over responsibility.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Cambridge University Press, 2022
Nyckelord
abandoned mines, Arctic, industrial heritage, geopoltics, mine waste, transformation
Nationell ämneskategori
Övrig annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-94840 (URN)10.1017/9781009110044.015 (DOI)
Anmärkning

ISBN for host publication: 9781009110044

Tillgänglig från: 2022-12-13 Skapad: 2022-12-13 Senast uppdaterad: 2022-12-13Bibliografiskt granskad
Avango, D., Pashkevich, A. & Rodon, T. (2022). The making and re-making of high modernist towns in the Circumpolar North. The Extractive Industries and Society, 12, Article ID 101191.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The making and re-making of high modernist towns in the Circumpolar North
2022 (Engelska)Ingår i: The Extractive Industries and Society, ISSN 2214-790X, E-ISSN 2214-7918, Vol. 12, artikel-id 101191Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

In this article we explore the fate of high modernist architecture and settlement planning in the North, through the lens of mining towns in Sweden and Quebec. After WW2, cities across the world were subject to a wave of restructuring in accordance with high modernist ideals. The circumpolar north became the subject of some of the most radical examples, often described as utopian. In the Swedish Arctic, a renowned architect Ralph Erskine played a leading role. He combined functionalist principles, with ideas of creating settlements protecting inhabitants from harsh Arctic conditions, in harmony with the environment. Erskine...s ideas were implemented to a different extent in Kiruna and Svappavaara in north Sweden in the 1960's and in Fermont, Quebec, in the early 1970's. Our aim is to understand the challenges of creating industrial settlements in the Arctic, with the capacity to attract employees that are needed for resource extraction and other industries. While Erskine's architecture in Svappavaara and Kiruna will be demolished, the wall shaped town in Fermont is still intact and expanding. By comparing and highlighting differences, we call attention to the threat of demolition of legacies of an era that has yet to be defined as cultural heritage.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier, 2022
Nyckelord
Canada, Mining towns, Modernist architecture, Norrbotten, Quebec, Ralph Erskine, Sweden
Nationell ämneskategori
Historia Arkitekturteknik
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-94901 (URN)10.1016/j.exis.2022.101191 (DOI)000907614900002 ()2-s2.0-85143269353 (Scopus ID)
Anmärkning

Validerad;2023;Nivå 2;2023-01-10 (sofila)

Tillgänglig från: 2023-01-10 Skapad: 2023-01-10 Senast uppdaterad: 2023-02-24Bibliografiskt granskad
Renlund, U., Palmbo, F., Wiklund, R. & Avango, D. (2021). Andra världskriget i norr: Förstudie rörande beredskapstidens spår i norra Sverige: flyktingströmmar, hemliga allierade baser och tysk verksamhet på svensk mark. Luleå: Norrbottens museum
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Andra världskriget i norr: Förstudie rörande beredskapstidens spår i norra Sverige: flyktingströmmar, hemliga allierade baser och tysk verksamhet på svensk mark
2021 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Luleå: Norrbottens museum, 2021. s. 53
Serie
Kulturmiljö ; 2021:18
Nyckelord
World War 2, Northern Scandinavia, history
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-95835 (URN)
Tillgänglig från: 2023-03-10 Skapad: 2023-03-10 Senast uppdaterad: 2023-06-28Bibliografiskt granskad
Nilsson, A., Avango, D. & Rosqvist, G. (2021). Social-ecological-technological systems consequences of mining: An analytical framework for more holistic impact assessments. The Extractive Industries and Society, 8(4), Article ID 101011.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Social-ecological-technological systems consequences of mining: An analytical framework for more holistic impact assessments
2021 (Engelska)Ingår i: The Extractive Industries and Society, ISSN 2214-790X, E-ISSN 2214-7918, Vol. 8, nr 4, artikel-id 101011Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Understanding the impacts of extractive industries on sustainable development requires analyzing them as part of dynamic social-ecological-technological systems. Building on insights from studies of social-ecological systems and socio-technical systems, as well as fieldwork on the impacts of mining in the Nordic Arctic, this article presents an analytical framework for co-production of knowledge about the role of industrial or infrastructure projects for regional development. We use this framework to analyze Swedish mining policy, assessment guidelines, and environmental impact assessments for three mining projects in Arctic Sweden. We conclude that Swedish mining policy and guidelines for impact assessments neglect key aspects of social-ecological-technological systems, including the impacts of climate change, and treat many social aspects of sustainable development in a cursory manner. We suggest that more systematic analysis of the dynamics of social-ecological-technological systems would facilitate more transparent decision making and help identify the potential role of proposed mining projects in pathways towards sustainable development in northern regions.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier, 2021
Nyckelord
Environmental impact assessment, Social-ecological systems, Socio-technical systems, Sustainable development, Arctic
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-87860 (URN)10.1016/j.exis.2021.101011 (DOI)000727267600006 ()2-s2.0-85118709640 (Scopus ID)
Projekt
REXSAC - Resource Extraction and Sustainable Arctic CommunitiesGruvindustriella kulturarv som resurs för hållbara samhällen
Forskningsfinansiär
NordForsk
Anmärkning

Validerad;2021;Nivå 2;2021-11-30 (johcin)

Tillgänglig från: 2021-11-11 Skapad: 2021-11-11 Senast uppdaterad: 2022-02-23Bibliografiskt granskad
Kramvig, B. & Avango, D. (2021). The multiple landscapes of Biedjovaggi: Ontological conflicts on indigenous land. Polar Record, 57, Article ID e35.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The multiple landscapes of Biedjovaggi: Ontological conflicts on indigenous land
2021 (Engelska)Ingår i: Polar Record, ISSN 0032-2474, E-ISSN 1475-3057, Vol. 57, artikel-id e35Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

In this article, we engage with environmental conflicts on indigenous land through a focus on an attempt to gain social licence to reopen and operate the Biedjovaggi mine in Guovdageainnu/Kautokeino in Sapmi, Norway. We argue that mining prospects bring forth ontological conflicts concerning land use, as well as ways to know the landscape and the envisioned future that the land holds. It is a story of a conflict between two different ways of knowing. The paper explores the Sami landscape through different concepts, practices and stories. We then contrast this to the way the same landscape is understood and narrated by a mining company, through the programmes and documents produced according to the Norwegian law and standards. We follow Ingold’s argument that the Sami landscape practices are taskscapes, where places, times and tasks are interconnected. These were not acknowledged in the plans and documents of the mining company. We conclude by addressing the tendency of extractive industries to reduce different landscapes in ways that fit with modern understandings, which oppose culture to nature.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Cambridge University Press, 2021
Nyckelord
Sapmi, Ontological conflicts, Indigenous, Landscape, Extractive industries, Reindeer herding, Mining, Arctic
Nationell ämneskategori
Kulturgeografi
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-87358 (URN)10.1017/S0032247421000139 (DOI)000696181600001 ()2-s2.0-85115218680 (Scopus ID)
Projekt
REXSAC - Resource Extraction and Sustainable Arctic Communities
Forskningsfinansiär
NordForsk
Anmärkning

Validerad;2021;Nivå 2;2021-10-04 (johcin)

Tillgänglig från: 2021-10-04 Skapad: 2021-10-04 Senast uppdaterad: 2022-02-23Bibliografiskt granskad
Avango, D. & Rosqvist, G. (2021). When Mines Go Silent: Exploring the Afterlives of Extraction Sites. In: Nord, Douglas (Ed.), Nordic Perspectives on the Responsible Development of the Arctic: Pathways to Action: (pp. 349-367). Springer International Publishing
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>When Mines Go Silent: Exploring the Afterlives of Extraction Sites
2021 (Engelska)Ingår i: Nordic Perspectives on the Responsible Development of the Arctic: Pathways to Action / [ed] Nord, Douglas, Springer International Publishing , 2021, s. 349-367Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [en]

One of the characteristics of extractive industries, in the Arctic and elsewhere, is their sensitivity to fluctuations on world markets. When demand and prices are high companies expand operations and when they fall, companies tend to close extraction sites. Moreover, no ore body lasts forever. De-industrialisation poses particular challenges to communities in the Arctic, where distances are great, alternative economies few and where the environmental and social imprints of mining often are significant. How can communities that were developed based on extraction transition to post-extraction futures? This is a key question to pose when exploring how to achieve responsible development in the Arctic. This book chapter presents research within REXSAC exploring how mining communities in the Nordic Arctic has dealt with legacies of past mining operations and under which circumstances such legacies have been ascribed new values after extraction has ended. REXSAC has dealt with this research problem in an interdisciplinary way, combining methods and approaches from humanities, social- and natural sciences. The chapter will focus on this process of research and how it has generated insights in to three main post-extraction processes: environmental remediation, heritage making and re-economization.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Springer International Publishing, 2021
Serie
Springer Polar Sciences, ISSN 2510-0475, E-ISSN 2510-0483
Nyckelord
Arctic, Mining legacies, Heritagization, Environmental remediation, Heritage tourism, Re-purposing
Nationell ämneskategori
Historia och arkeologi Teknikhistoria Miljövetenskap
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-89087 (URN)10.1007/978-3-030-52324-4_16 (DOI)2-s2.0-85159463218 (Scopus ID)978-3-030-52323-7 (ISBN)978-3-030-52324-4 (ISBN)
Projekt
REXSAC - Resource Extraction and Sustainable Arctic CommunitiesGruvindustriella kulturarv som resurs för hållbara samhällen
Forskningsfinansiär
NordForsk, 76938Forskningsrådet Formas, 2016-01523Vetenskapsrådet, 2016-02724
Tillgänglig från: 2022-02-01 Skapad: 2022-02-01 Senast uppdaterad: 2023-10-11Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-6323-2966

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer