This article investigates the understanding and manifestation of safety culture within the Swedish construction industry. Specifically, through 20 interviews with safety leaders, this study explores the connection between safety culture and structures and processes on construction worksites. The theoretical framework draws on different perspectives on organisational culture, in general, and safety culture, in particular. The results highlight the importance that is placed on management and leadership in developing safety culture, with leaders setting examples and being actively involved in safety practices. Safety regulations are seen as crucial tools for change, influencing safety culture significantly. The size of the company and characteristics of employees, including challenges posed by subcontractors and language barriers, also impact safety culture. Safety training is essential for directing behaviours towards a good safety culture, and housekeeping is identified as an indicator of safety culture. In the discussion, the matter of understanding safety culture in relation to specific structures and processes on construction worksites is analysed, problematised and connected to prevailing perspectives within safety culture research.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka organisatoriska och sociala faktorer som påverkar arbetsmiljön för produktionsnära chefer och tjänstepersoner i den internationella bygg- och anläggningsindustrin.

Resultaten visar att även om många studier fokuserar på individers upplevda psykosociala arbetsmiljö finns problemen och möjligheterna att hitta i termer av handlingsutrymme, krav, resurser och stöd, det vill säga i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Litteraturen kan delas in i tre övrgripande teman: copingsstrategier för stress, utbrändhet, och balans mellan arbete och privatliv. Forskningen om copingstrategier visar att organisatoriska förutsättningar i form av feedback och resurstilldelning för beslutstagande är viktigt för individers hantering av stressrelaterade problem. Studier om utbrändhet eller utmattningssyndrom som det numera benämns i svensk kontext pekar på att handlingsutrymme är en viktig faktor för att inte drabbas av utmattning. Slutligen, studier om balansen mellan arbete och privatliv visar på att organisatoriska omständigheter spelar en stor roll för att hitta just en balans, exempelvis genom att införa rutiner för hur tillgänglig en chef ska vara utanför normal arbetstid och se över chefers arbetstid så att det inte blir frågan om övertidsarbete under långa perioder.

En slutsats som kan dras är att arbetsgivare behöver ta hänsyn till den sammantagna bilden av kraven för dessa grupper då deras omständigheter kan kräva särskilda insatser i arbetsmiljöarbetet.

Syftet med denna delrapport är att dels beskriva byggprocessens mest centrala delar, dels beskriva platschefernas arbetssituation i bygg- och anläggningsindustrin.

Den första delen av delrapporten redovisar byggprocessens generella delar utifrån den beskrivning som görs av denna i Hansson, m.fl. bok ”Byggledning Produktion” (2021). Den andra delen där två platschefers arbetssituation redovisas bygger på två intervjuer med en platschef från ett byggprojekt och en platschef från ett anläggningsprojekt. Resultaten visar att platscheferna uppvisar ett stort intresse för sina respektive arbeten men att det samtidigt ställs höga krav på dem som individer i fråga om arbetsprestation och till viss del arbetstid och tillgänglighet.

Den svenska byggindustrin har gjort stora satsningar de senaste åren för att öka medvetenheten om vikten av att arbeta säkert. En del i denna satsning är att Byggföretagen (före detta Sveriges Byggindustrier) har byggt en säkerhetspark, dvs. en anläggning där de som arbetar inom industrin utbildas om säkerhet och får möjlighet att gemensamt reflektera över säkerhetsrelaterade frågor.

Vår forskargrupp vid Luleå tekniska universitet, har följt parkens etablering med syfte att undersöka hur frågor rörande säkerhetskultur kan och har integrerats i säkerhetsparkens aktiviteter. Projektet finns redovisat i tre rapporter. Den första är en kartläggning av internationell forskning inom området säkerhetskultur, säkerhetsarbete och säkerhetsträning och finns redovisad i Delrapport 1: Säkerhetskulturforskning inom byggindustrin (Berglund et al, 2020). Den andra redovisar en kartläggning och karaktärisering av vilka säkerhetsinitiativ och säkerhetskulturer som finns hos Sveriges byggindustriers medlemsföretag. Den studien har presenterats i Delrapport 2: Säkerhetsinitiativ och säkerhetskultur i svensk byggindustri (Berglund et al, 2021). 

I denna tredje rapport som vi kallar Resultat och rekommendationer, presenterar vi en samlad analys av parkens verksamhet och avslutar med ett antal förslag till hur säkerhetsparken kan utvecklas vidare. 

I rapporten kan vi konstatera att säkerhetsparken finns på plats och har verkat i drygt tre år. Den består av ett stort antal stationer eller scenarion där ett antal arbetsområden, arbetssituationer och arbetsmoment speglas. Ett besök inleds inomhus med en introduktion där det besökande företaget eller skolan ges en inledande beskrivning av parkens innehåll och syfte och där ett flertal frågeställningar introduceras och diskuteras. Därefter fortsätter besöket utomhus genom att man besöker ett antal stationer som är utformade enligt den pedagogiska principen ”se, höra, göra och reflektera”. Valet av stationer som besöks görs i samråd med handledare och med det besökande företaget. Dagen avslutas på samma sätt som den inleddes, inomhus, med reflektioner om lärdomar att ta med sig hem till det egna företaget. Parken fungerar också som en display av aktuell utveckling inom branschen, inte minst när det gäller nya verktyg, utrustning, material, arbetsmoment och liknande, allt med ett fokus på förbättrad arbetsmiljö och säkerhet. Säkerhetsparken besöks idag främst av byggföretag och byggelever men även av andra representanter från andra branscher. Vi har intervjuat nyckelpersoner med anknytning till parken och omdömen om parken och besöket har i huvudsak varit goda. Vår rapport avslutas med elva utvecklingsområden som vi tror kan bidra till att göra en bra verksamhet vid säkerhetsparken ännu bättre.

1. Problematisera rådande säkerhetskulturer på fler ställen, kanske stationer eller i fler moment i anläggningen.

2. Den pedagogiska modellen är bra och kan utnyttjas på fler ställen i anläggningen.

3. Alla besök bör ha en tydlig och specifik företagsprofilering.

4. Alla besökare ska ha en arbetsuppgift när de återvänder till företaget.

5. Stationerna måste vara aktuella och spegla realistiska situationer.

6. Säkerhetsparken bör vara ett centrum för lärande, utveckling och innovation.

7. Säkerhetsparken kan vara ett skyltfönster för ny teknik och bra utrustning.

8. Jämställdhetsfrågor bör integreras i säkerhetsparkens arbete.

9. Ledningens betydelse för säkerhetskultur bör betonas.

10.Säkerhetsparken kan bli en resurs för utbildning av utländsk arbetskraft.

11.Säkerhetsparken bör dokumentera sina erfarenheter.

The Swedish construction industry has made major investments in recent years to raise awareness of the importance of working safely. Part of this effort is a safety park built by the Swedish Construction Federation and a number of construction companies, i.e. a facility where those who work in the industry are educated about safety and given the opportunity to jointly reflect on safety-related issues.

Our research group at Luleå University of Technology has followed the park's establishment with the aim of investigating how issues concerning safety culture can and has been integrated into the safety park's activities. The project has been described in three reports. The first is a survey of international research in the field of safety culture, safety work and safety training (see “Safety culture research in the construction industry”, Berglund et al, 2020). The second report presents a survey and characterization of the safety initiatives and safety cultures that exist in Swedish construction companies (see “Safety initiatives and safety culture in the Swedish construction industry”, Berglund et al, 2021). In this third report, which we call Results and recommendations, we present an overall analysis of the park's activities and conclude with a number of proposals for how the safety park can be further developed. 

In the report we can conclude that the safety park is in place and has been operating for just over three years. The park consists of a large number of stations or scenarios in which different situations and work moments are reflected. A visit to the park begins indoors with an introduction where the visiting company is given an initial description of the park's content and purpose, and a number of issues are introduced and discussed. After that, the visit continues outdoors by visiting a selection of stations that are designed according to the park’s educational principle of "see, hear, do and reflect". The choice of stations visited is made in consultation with the supervisor and with the visiting company. The day ends in the same way as it began, indoors, with reflections on lessons learned, and discussions about what the participants should take home to their own company. The park also serves as a display of current developments in the industry, not least in terms of new tools, equipment and materials, all with a focus on improved work environment and safety. The safety park is mainly visited by construction companies and construction students, but also by representatives from other industries. We have interviewed key individuals in the construction industry about the park and most of them testify that their visit was rewarding. Our report concludes with eleven development areas that we believe can help make the already good operations at the safety park even better.

1. Problematize prevailing safety cultures at more stations in the park.

2. The educational model is good and can be utilized in more stations.

3. All visits should have a clear and specific company profile.

4. All visitors should have a task to perform when returning to the company.

5. Stations must be up-to-date and reflect realistic situations.

6. The safety park should be a centre for learning, development and innovation.

7. The safety park can be a showroom for new technology and good equipment.

8. Gender issues should be integrated into the work of the security park.

9. The importance of management for safety culture should be emphasized more.

10.The safety park can become a resource for training foreign workers.

11. The safety park should follow up and document their experiences.

BACKGROUND: Despite numerous regulatory initiatives to improve health and safety in the construction industry, it still ranks as one of the most accident-prone industries worldwide. A dedicated focus on safety culture has been suggested as a complement to laws, regulations and management systems.

OBJECTIVE: This article explores safety culture research conducted in the construction industry, with the aim to provide insight into the specific themes that tend to be in focus as well as what theoretical and methodological approaches that tend to be favored.

METHODS: Searches in scientific databases were conducted twice. In a first attempt, searches resulted in 54 hits but only two articles fit the scope of the study. A revision of the search phrase resulted in 124 hits. Ultimately, 17 articles fit the scope of the study and were included. The content of the articles was analyzed and sorted thematically.

RESULTS: The results show that four themes are prevalent in the existing literature: 1) unique challenges entail a need for situated applications, 2) models developed to operationalize safety culture, 3) measuring safety culture, and 4) safety management and leadership as key factors.

CONCLUSION:Although research focusing on the construction industry has come to favor certain study designs and definitions of safety culture, further research may be enriched by broadening the theoretical and methodological perspectives. Specifically, researchers should conduct more in-depth qualitative studies that take the complexity of the industry into account, including the interpersonal relations between the actors involved.

The problem of occupational accidents in the construction industry has necessitated a focus on proactive measures such as safety management programs. An example of this is safety parks, i.e. facilities where employees and managers from different construction companies can participate in site-specific activities and train in safety-related matters in a realistic context. Two specific focus areas are often present within these types of safety management programs: hands-on safety training and safety culture development as being within the purview of management. The purpose of this article is to investigate the developers’ intentions with the park in relation to safety culture development. Twenty interviews were conducted with experts in the area of health and safety. Results indicate that the safety park can contribute as a mirror for the companies own operations, with new information and knowledge of how work can be performed with safety being prioritized, to developing communication regarding safety-related matters, and finally the stations at the park may initiate a translation process as to how the lessons learned at the park can be applied to the participants’ own workplaces. All in all, the activities at the park can be said to be normative in nature, i.e. the developers seemingly have a desire to steer the safety culture development in a certain direction. There is a need for further research focusing on the concept of safety culture in these types of programs and, more broadly, in relation to its intended industry-wide effects.

The EU directive 92/57/EEC focuses on ensuring that health and safety-related matters are taken into consideration during every stage of construction-related work and has been introduced into the regulations of the member countries. In 2006, Sweden was tasked by the European Commission to clarify its implementation of the directive, including which management roles and responsibilities were to come into effect during both the planning and eventual execution of construction work—changes that ultimately were introduced into the national regulations in 2009. Focusing on the accident trends in the construction industry in the years immediately following these regulatory changes, we find that the new management roles and responsibilities had no apparent effect on the accident rates. Furthermore, we argue that there is a need to broaden the analysis regarding the implementation of the EU directive 92/57/EEC to also include nation-specific changes to health and safety management and policy. These qualitative studies should also include a dedicated focus on how changes to management structures and processes may affect the prevalence of occupational diseases specifically.

Certified Profession (Kravmärkt Yrkesroll) is a nonprofit association based in Sweden that has been developing methods and strategies for assessing and validating workplace learning within the health care sector since 2003. The association focuses on the work of assistant nurses and nurses’ aides, and on clarifying what kinds of knowledge and skills are needed to ensure that health and social care are performed with a high level of quality. The purpose of this essay is to describe the model and methods used by Certified Profession in assessing and developing experiences, knowledge, and skills among health care workers, particularly among those who work with the elderly. The paper also briefly discusses some general possibilities and challenges involved in this approach.

Med hjälp av intervjuer med regionala skyddsombud visar artikeln hur arbetsmiljöproblem relaterade till slimmade organisationer formar det systematiskt arbetsmiljöarbete i detaljhandeln. Att knappa resurser både skapar de problem som behöver lösas och kringskär möjligheterna till aktiva åtgärder skapar ett moment 22 för det organisatoriska arbetsmiljöarbetet och för främjandet av hälsosamma arbetsplatser i detaljhandeln.

Drawing on interviews with regional safety representatives, the article shows how work environment problems related to lean organizations conditions systematic work environment management in the retail sector. As limited resource creates the problem that need to be solved, and restains the possiblities of actions, suggest a catch 22 for the possiblities of promoting healthy workplaces in the retail trade.