While innovation ecosystems have been proven effective for driving innovation in high-tech industries, their application in construction with cross laminated timber (CLT) products have received limited attention, with most studies adopting a broad perspective on ecosystems, encompassing the entire supply network around individual building projects. This study explores niche innovation ecosystems within the context of construction with CLT products. Data from 15 CLT-based building projects in mid Sweden were collected through observations and interviews and analysed using a method combining existing theory on innovation ecosystem structure with social network analysis. Innovation ecosystem structure was identified within five of the projects, encompassing two unique ecosystems. These ecosystems feature interorganisational links and actor-level expected value capture in two dimensions: value creation within the standard contractual framework of the projects and the innovation ecosystem superimposed on these projects. The novel method bridges the gap between innovation ecosystem research and CLT practices. The findings reveal that niche innovation ecosystems interact with CLT-based building projects through collaborative efforts across multiple projects and partners. These ecosystems feature alignment links that indicate both intra – and inter-project interdependencies, potentially driving innovation in construction. Role extensions within these ecosystems highlight the complexity and adaptability required in the construction industry.

Utveckling av digitala tjänster och produkter är en utmaning i pågående byggprojekt, då det finns få färdiga produkter och tjänster på marknaden. Metoder för traditionell byggprojektledning med tydliga ansvarsområden och gränssnitt i form av kontrakt lämpar sig förmodligen mindre bra för utvecklingsprojekt, där vägen är delvis okänd. Byggarbetsplatsens uppfattning är ibland att utvecklingsarbetet av digitala produkter och tjänster är långsam och komplex. Inom mjukvaruutveckling har det utvecklats olika former av agila utvecklingsmetoder för att prioritera mot förändrade behov och genom iterationer röra sig mot slutmålet. En sådan metod, Kanban, har inspirerat tester för agil utveckling inom projektet Digital transformation av byggplatser (DigiTransform). Testerna indikerar att den digitala och agila metoden, som används på distans, skapar möjligheter för snabbare respons och prioritering av byggplatsen. Det kvarstår att undersöka hur metoden mer systematiskt kan användas på byggarbetsplatser.

Kommersiella fastigheter står inför stora utmaningar post Covid-19. Nyttjandegrad av ytor, klimatkrav och resurseffektivitet, samt behovet av att skapa nya kundvärden för att behålla hyresgäster när deras anställda stannar hemma. Datadriven verksamhets- och affärsutveckling för kommersiella fastigheter kan skapa nya kundvärden i byggprocessens sena skeden, men också i fastighetens hela livscykel. Data som skapas och fångas i byggprocessens initiala faser möjliggör nya datadrivna tjänster och affärsmodeller i hela livscykeln och ökar därmed konkurrenskraften. Datadrivna kundvärden operationaliseras genom att använda digitala tvillingar för att utveckla intäktsmodeller och processer genom att samla, bearbeta, lagra och dela data i öppna plattformar.

Utveckling av produktionsnära digitala tjänster uppfattas ibland som långsam och komplex. Traditionellt kommer det initialt en IT-expert som försöker förstå användarkrav. Därefter försvinner experten och för att komma tillbaka efter en tid med en testbar digital tjänst. I detta läge inser ofta byggplatsen att behoven inte fångats upp helt eller att omvärlden har förändrats. Experten har kanske inte förstått verksamhetsnyttan eller gjort fel prioriteringar. Det kan då uppstå en konflikt mellan byggplatsen som inte upplever att man fått det man efterfrågade och nu innebär en ändring en ökad kostnad. Experten uppfattar som att byggprojektet inte vill stå för de förändringar som man efterfrågar och därefter försöker experten minimera utvecklingskostnader genom att kompromissa funktionalitet för att uppnå kundens behov. Detta skapar ytterligare distans mellan experten och byggarbetsplatsen. Inom mjukvaruutveckling finns olika former av agila utvecklingsmetoder med syftet att just för att minimera dessa konflikter och snabba på processen och därmed öka kundvärdet. En sådan metod, DevOps, har inspirerat tester för agil tjänsteutveckling för byggplatser. Testerna indikerar att metoden skapar möjligheter för snabbare respons. Dock kvarstår att undersöka hur metoden mer systematiskt kan användas inom entreprenadföretag på byggplatser i form av vilka organisatoriska förändringar som behövs och hur individer ska utbildas.

Bygg- och anläggningsbranschen har, förutom en låg produktivitet där icke-värdeskapande aktiviteter uppgår till 30–35% av projektets totala produktionskostnad, en påverkan av det globala utsläppet av växthusgaser på upp till 40%. Utsläpp av växthusgaser, såsom koldioxid och metan, och förbrukningen av resurser inom byggbranschen måste minska kraftigt på kort tid för att branschen ska bidra till det svenska och europeiska klimatmålet. I anläggningsprojekt är det ofta problem med stora projektytor och svåråtkomlig terräng, men det kan även vara problem med trånga utrymmen runt projektet. Dessutom innebär projekt i anläggningsbranschen ofta omfattande hantering av massor vilket innebär en logistisk utmaning i planeringsfasen då hela området inte är undersökt. Företag inom anläggningssektorn arbetar sällan med tydliga modeller för logistik inom planering vilket kan potentiellt ytterligare öka slöseriet i processerna. Studiens syfte har varit att undersöka planeringsfasen och utveckla en konceptuell logistiskmodell för anläggningsprojekt. Logistikmodellen har utvecklats från befintlig teori och testats i fokusgrupper. Modellen består av sjutton komponenter som innehåller aktiviteter och verktyg samt beskriver de förutsättningar som krävs för en effektiv logistik i anläggningsprojekt. Fokusgruppernas svar indikerar att logistik inte är företagens huvudfokus; respondenterna har svårt att se fördelarna med att använda logistik som begrepp och de aktiviteter som lyfts fram i modellen förekommer sällan i praktiken. Studien indikerar att genom att ta fram standardiserade processer för logistik inom anläggningsbranschen och organisera ansvarsområdet inom processen och öka kompetensen, finns det därmed en möjlighet att effektivisera produktionen och minska miljöbelastningen.

Om Sverige ska nå sina klimatmål måste även anläggningsbranschen, som står för 40% av de globala utsläppen av växthusgaser, bidra till en hållbar utveckling. Produktionsprocessen av vägentreprenader innebär transporter av stora mängder med massor som även bidrar till stora avfallsmängder. En effektiv planering krävs för att optimera en massbalans, skapa ytor för mellanlagring och bearbetning av massor, samt öka förutsättningarna för en högre grad av återanvändning och återvinning av jordmassor. Det krävs en effektivisering som genomsyrar hela kedjan för att minska slöseriet i produktionsprocessen. Syftet med studien är att undersöka produktionsprocessen inom vägentreprenader ur ett effektivitetsperspektiv. Målet är att beskriva produktionsprocessen samt föreslå effektiviseringsförslag som kan bidra till hållbar utveckling genom reduktion av slöseri. Genom att kartlägga slöseriet och dess orsaker i en fallstudie har målet varit att ta fram ett effektiviseringsförslag för produktionsprocessen för vägentreprenader. Processen har testats systematiskt genom att använda programmet DynaRoad för att skapa massdisponeringsplaner och massbalansering. Studien visar att slöseri i form av väntan, onödiga transporter och felaktigt utförande återfinns i produktionsprocessen för vägentreprenader. Slöseriet uppstår primärt för aktiviteterna schaktning och avvattningsåtgärder, sprängning och transporter. Orsakerna till slöseriet kan delas in i två kategorier: externa och interna. Externa orsaker uppkommer från beställare, leverantör och geografiskt läge. Detta i form av långa körsträckor, resursbrist, tillhandahållande av beslut och bygghandlingar samt kompetens och rutin hos maskinförare. Interna orsaker uppkommer från entreprenören i form av begränsad styrning och kontroll över produktionen. Studien indikerar att entreprenadföretag bör prioritera sin planering av produktionsprocessen, vilket ger bättre projektförutsättningar, effektivare processer, minskat slöseri och miljöbelastning