Upper secondary education in Sweden involves around 98 percent of 16-18 year old adolescents. Among these 55 percent attend vocational training programs. To meet changing demands on the labour market caused by technological development and structural reorientation, the educational system has to adjust to these new circumstances by reorientation in education methods, action target (i.e. learning in working settings) which will eventually improve the quality in education and the pupils/students employability. This reorientation concerns particularly vocational-oriented schools. To improve the quality of upper secondary vocational education, the Swedish National Agency for School Improvement started a two year project in 2006 with the aim of encouraging upper secondary schools to form networks with other schools and through these spread and share experiences and ideas about school improvement, working methods and organisation. Behind the project there was a vision encouraging other school organisations to learn how to improve quality in education by the experiences of previously successful local projects.Empirical data have been collected through interviews with some of the schools in the project and a questionnaire has been handed out to all of the schools. Data also include newsletters and minutes (covering meetings) received from the networks as well as documents concerning how and why these ideas originally was formulated by the Swedish National Agency for School Improvement.The aim of the paper is to analyse the process of diffusion of knowledge about school improvement in these networks.

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) är ett nationellt projekt som omfattar samtliga kommuner i landet. Till dags dato har omkring 70 kommuner låtit genomföra lokala uppföljningar (www.ungdomsstyrelsen.se ) Syftet med de lokala LUPP är att "kommunerna på ett enkelt sätt [kan] öka sina kunskaper om ungdomar" (Ungdomsstyrelsen 2006, s.3) och att svaren från enkätundersökningen ska "användas som underlag för politiska beslut och för att utveckla ungdomspolitiken" (aa. s. 6). Undersökningarna administreras av Ungdomsstyrelsen som erbjuder kommunen en statistikportal för enklare statistikuttag kring områden av relevans för de enskilda kommunerna. Utöver det fattar varje enskild kommun beslut om man vill låta genomföra en fördjupad analys av utfallet för den egna kommunen. För det arbetet rekommenderas att anlita forskare eller konsult inom området. I och med att samma enkät används i flera olika kommuner finns det goda möjligheter att etablera en fördjupad analys sett till förhållanden i olika kommuner. Inom ramen för detta uppdrag finns dock inte utrymme för att göra denna typ av analyser. Denna studie kommer bara att indirekt beröra i vilken utsträckning och på vilket sätt som Jokkmokks kommun ansluter sitt ungdomspolitiska arbete till den nationella ungdomspolitiken så som den formulerats i propositionen "Makt att bestämma - rätt till välfärd" (Proposition 2004/05: 2). Detta sker genom återkopplingar till andra utredningar som särskilt uppmärksammat den nationella målsättningarna (se t.ex. FOKUS 05 samt till Ung 2003. Fördjupad analys av den nationella ungdomspolitiken). I huvudsak ger denna enkätredovisning en deskriptiv bild av ungdomars liv och värderingar i Jokkmokks kommun under vintern 2006/07. Med en deskriptiv analys avses att beskriva utfallet snarare än att tolka det och att länka det till vidare perspektiv, ungdoms- och annan socialvetenskaplig forskning.