The industrialized house-building movement has emerged as aresponse to recurring criticism of the construction sector. It seeks toemulate management practices prevalent in manufacturing industries,including the use of standardized work processes and building systems.This approach does, however, make industrialized house-buildingcontractors susceptible to unpredictable variations. Swedish localplanning authorities have a legal and democratic mandate to regulatethe built environment within its borders and views variations betweendifferent municipalities as a desirable consequence of a functional localdemocratic system. Meanwhile, industrialized house-buildingcontractors have highlighted variations in regulation of the builtenvironment as obstructive to their intended methods of managing thebuilding process. The aim of this thesis is to increase understanding ofhow local planning authorities make interpretations when regulatingthe built environment and how those interpretations influenceindustrialized house-building contractors and to, within the ongoingresearch process, identify theoretical perspectives suitable for describingtensions in the interface between industrialized house-building andlocal planning authorities. The theoretical frame of reference for thisthesis consists of two major streams of organizational literature:organizational coordination, operationalized though the concept ofcoordination mechanisms, and neo-institutional theory, operationalizedthrough institutional logics and institutional complexity. Theoverarching research strategy is best described as a case study approachinvestigating cases of institutional complexity in regulation of theSwedish built environment. The design consists of one multi-casestudy relying on interviews with representatives of industrializedhouse-building contractors and local planning authorities and onesingle-case study investigating a longitudinal land development processusing a combination of interviews, direct observations and documentanalysis. Findings indicate that local planning authorities faceinstitutional complexity stemming from three semi-compatibleinstitutional logics that each prescribe different roles for planningpractitioners and expectations for their behaviour. As some planningpractitioners are more attuned to particular logics than others, it is difficult to predict, for each given situation, which logic will beactivated. Furthermore, findings indicate that institutional logics can beviewed as coordination mechanisms, thereby highlighting afundamental tension between the coordination preferences ofindustrialized house-building contractors and local planning authorities.This tension causes a lack of accountability, predictability and commonunderstanding resulting in an inability for industrialized house-buildingcontractors and local planning authorities to coordinate theircontributions in the planning and building process. The findings implythat industrialized house-building contractors and local planningauthorities should attempt to acknowledge each other’s participation inand contributions to the planning and building process. The findingsalso highlight the importance of interpretations for regulation of thebuilt environment, which implies that not all sector-wide problems canor need be solved through legislative action.

Industrialized housebuilding contractors use standardized processes and building systems to improve time and cost efficiency. Recent governmental investigations argue that Swedish local planning authorities’ requirement setting practices stifle the potential for increased industrialization. Yet, no previous research has accounted for the industrialized housebuilders’ perspective. We aim to explore industrialized housebuilders’ interpretationsof local requirement setting, using institutional logics to increase the understanding of how structure and human agency influence the emergence of local requirements. Interviews were conducted with representatives of fiveindustrialized housebuilders who together span the Swedish multi-family housing market. Findings indicate that industrialized housebuilders do not perceive intentional local requirement setting as problematic, yet struggle tocope with interpretive local requirement setting. Findings also necessitate distinguishing local requirement setting in the exercise of public authority from local requirement setting in public procurement. The agency structure dualism contributes an understanding of interpretive local requirement setting in the exercise of public authority as an expression of agency and of local requirement setting in public procurement as one of structure. Furthermore, using an institutional logics approach is found to provide an accentuation of human agency and the individual level of analysis that is often absent from construction management research.

We explore how Swedish Local Planning Authorities perceive standardized housing construction and attempt to use an ideal type typology of institutional logics to describe how Local Planning Authorities make use of the multiple institutional logics available to them. Increased standardization in Swedish housing construction has been suggested as a means to meet the growing need for housing with reasonable rent levels. However, housing contractors that use standardization and repetition of processes and components claim that the variation of requirements set by Local Planning Authorities prevents them from taking full advantage of their standardization. A recent empirical study of standardized housing contractors’ perceptions suggests that Local Requirement Setting, the requirement setting practices of Local Planning Authorities, are interpretational responses to a lack of familiarity with standardized housing construction. Yet, Local Planning Authorities’ perceptions of standardized housing construction have never previously been explored. Empirical material for this on-going study was collected through in-depth exploratory interviews with local planning officers from three municipalities situated in Swedish population growth regions. Findings suggest that Local Planning Authorities perceive potential benefits with standardization, but ultimately expect standardized housing concepts to adapt to local standards for processes and products. In projects with high ambitions for architectural quality standardized housing concepts need to be highly flexible. Conversely, highly standardized housing concepts benefit from project ambitions that favour reasonable rent levels. Therefore, Local Requirement Setting is indicative of a mismatch between the Local Planning Authority’s project ambitions and the standardized housing contractor’s degree of product standardization.

Vi menar att den definition av termen kommunala särkrav som används av Byggkravsutredningen är för snäv för att vara riktigt meningsfull för det industriella byggandet. De förbättrade förutsättningarna för industriellt byggande som utlovats till följd av de lagändringar som träder i kraft vid årsskiftet riskerar därför till stor del att utebli.

Industrialised house-builders (IHBs) are housing contractors who use standardised processes and building systems as a means to time and cost efficiently address the current housing shortage in Sweden. Recent governmental investigations argue that the mandate for local planning authorities (LPAs) to intentionally set stricter requirements than those prescribed in the national building code can stifle the potential for increased industrialisation. The aim of this paper is to explore IHBs’ perceptions of local requirement setting (LRS). It seeks to use the concept of institutional logic to advance the understanding of how LRS affects IHBs. Data was collected through in-depth interviews with representatives of five IHBs encompassing a mix of building systems spanning the Swedish multi-family housing market. From the data we identify three distinct categories of LRS: intentional, interpretive and public procurement-related. The respondents' perceived issues with LRS are found to relate more closely to the process of setting requirements than to the requirements themselves. The political debate about LRS has entirely neglected interpretive LRS, LRS in public procurement as well as the entire process perspective. Institutional logics is shown to offer new and interesting perspectives on the agency/structure dominated cognitive and intra-organisational processes that shape the emergence of local requirements in interpretative LRS and LRS in public procurement respectively. Since LRS is affected both by individual planning officers (agency) and the LPA organisation (structure) further studies will explore their perceptions of LRS.

Denna rapport är en delrapportering inom ramen för forsknings- och utvecklingsprojektet ATTRACT (Attractive and Sustainable Cities in Cold Climate). Rapporten presenterar resultaten från en workshop som genomfördes 25/2 2014 i Malmberget med temat: Föreslagna ändringar i plan- och byggprocessen. Bakgrunden till workshopen var det större antal statliga utredningar, promemorior, lagrådsremisser och riksdagspropositioner som det senaste året lagt fram förslag på förändringar av den svenska plan- och byggprocessen. Workshopdeltagarna fick möjlighet att diskutera hur dessa förslag skulle påverka plan- och byggprocessen med särskilt fokus på effektivitet och kvalitet, två viktiga aspekter vid samhällsomvandlingarna i Malmfälten.Ett antal återkommande teman dök upp i de diskussioner som hölls och sammanfattningsvis kan sägas att förslagen möttes med blandad entusiasm. Framför allt tyckte deltagarna att det är viktigt att hitta en balans mellan effektivitet och kvalitet. Allt arbete måste göras ordentligt, annars riskerar processen att dras ut av långsamma överklagandeprocesser. Samtidigt är det svårt att utvärdera förslagen eftersom ett större antal intressenter är involverade i plan- och byggprocessen och alla dessa påverkas på olika sätt.Deltagarna menade också att det är viktigt att åstadkomma en röd tråd genom planeringen för hållbarhetsfrågor för att konsekvent och med hjälp av stringent uppföljning och dokumentering kan arbeta strukturerat med att konkretisera hållbarhetsdimensionerna allteftersom processen fortskrider.

Efter mer än två decennier av otillräckliga produktionsvolymer på bostadsmarknaden lider Sverige nu i allt ökad utsträckning av en brist av bostäder i allmänhet och av små, billiga bostäder i synnerhet. Industriella byggare symboliserar ett sätt att, genom användning av standardiserade processer och byggsystem, bygga bostäder mer kostnadseffektivt än med traditionella metoder men för att uppnå full effekt krävs förutsägbara villkor. Rätten för svenska kommuner att ställa krav på lokala byggprojekt ärcentralt i svensk byggrätt. Sentida samhällsförändringar har dock ökat kommuners behov av att profilera sig själva i en allt hårdare kamp om invånare, företagsetableringar och resurser. Detta har gjort dem mer benägna att tillämpa rätten till kravställning på byggprojekt i en högre utsträckning än tidigare.Bakgrunden till förstudien som presenteras i den här rapporten är att många industriella byggare uttrycker att det finns problem i gränssnittet mellan industriellt byggande och den kommunala planeringen. Denna rapport är en delrapportering inom ramen för projektet och presenterar preliminära resultat och analys av empiriskt material insamlat under en förstudie som genomförts mellan augusti 2013 och januari 2014. Rapporten syftar till att presentera den empiri och de resultat som hittills genererats. Materialet består av intervjuer med representanter från fem industriella byggföretag. Resultaten visar att förekomsten av kommunalt särkravsställande i Sverige idag är tämligen utbredd. Mycket pekar på att byggprojekt situerade i resursstarka centralt belägna kommuner drabbas hårdast av denna företeelse. Industriella byggkoncept bygger på upprepning och stordriftsfördelar och alla individuella krav som tvingar till avsteg från det industriella byggsystemet vara sig i form av tekniska lösningar eller måttsättningar leder till ökade omkostnader som i slutändan återspeglas i boendekostnaderna. Byggarna tillämpar ett antal olika strategier för att hantera kommunal kravställning. En strategi är att försöka förebygga särkravsproblematik genom att ta sig in tidigt i processen, en annan att på förhand försöka inventera vilka särkrav som kan tänkas ställas och på så sätt undvika projekt som väntas bli för krångliga. En tredje strategi verkar vara att identifiera kommuner som är särskilt viktiga och att anpassa sig efter deras särkrav. Gemensamt verkar dock vara en önskan om att föra dialog imening att skapa förståelse och samverkan för att navigera runt de mest snåriga kraven. Det förefaller dock inte som att någon av dessa strategier ger fullständigt tillfredsställande resultat. I detta läge kan man bara spekulera kring orsakerna till kommuners agerande, dock framgår tydligt att faktorer på både individ- och organisationsnivå spelar in. Kommunalt särkravsställande grundar sig i de bästa intentioner men resulterar inte alltid i de bästa utfallen. De industriella byggarna har teorier om varför kommuner agerar som de gör, men har inte en full förståelse för deras situation. De teman som identifierats i intervjumaterialet ger en generell förklaring av grundproblematiken mellan industriellt byggande och kommunal planering men det finns fortfarande en diskrepans mellan dessa och den utförliga intervjudatan. Därför krävs fortsatta analyser för att åstadkomma en ökad förståelse för de bakomliggande orsaker som finns och inte minst de konsekvenser som uppstår till följd av kommunalt särkravsställande. Fortsatta studier bör dessutom belysa det kommunala perspektivet.