Artificiell intelligens (AI) och chattbottar som ChatGPT har blivit allt vanligare i lärares undervisningspraktik. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur AI och specifikt chattbottar (ex. ChatGPT) påverkar undervisning, lärarroll och elevers lärande samt vilka utmaningar och möjligheter som lärare upplever. I studien deltog 15 lärare från högstadiet och gymnasiet i fokusgruppsintervjuer vid två tillfällen. Dessa berörde erfarenheter av AI och ChatGPT, elevers användning av ChatGPT samt hur ChatGPT påverkat undervisning, lärarroll och ämne. Analysen resulterade i fem roller som beskriver lärares undervisning och förhållningssätt: Kontrollanten, Upptäckaren, Demokraten, Observatören och Filosofen. Lärarna kan anta olika roller och gå emellan dem beroende på situation. Resultaten visar att det för lärare är centralt att komma förbi tanken på fusk för att också utforska möjligheterna med AI, men samtidigt vara medveten om och hantera de problem som kan uppstå när chattbottarkommer in i skolan.

Mentoring is a central aspect of action research processes and raises ethical issues concerning roles and responsibilities, particularly when teachers and researchers collaborate. The purpose of the study is to explore mentoring and the roles of mentors in action research from an ethical stance. The theoretical basis is the philosophy of care ethics developed by the American educational philosopher, Nel Noddings. Participants in the study included one researcher and three teachers with experience serving as mentors in action research. Data collection included written reflections and collegial conversations on mentoring. Thematic analysis and the domain interactional model were used in the analysis, where four mentor metaphors in action research emerged: the gardener, the shepherd, the teacher and the bridge-builder. All roles can be practiced at the same time; sensitivity determines when a mentor moves in and out of different roles. The study finds that care ethics can contribute to an increased understanding of mentoring as something situated and relational, where a symmetrical approach between mentor and mentee is emphasized. The goal of mentoring should not be to treat everyone equally, but instead to build relationships on the individual level in order to establish mutual trust based on individual needs. The study shows that the four mentor metaphors can serve as a useful tool for critical reflection on the complexity of the mentor role and accordingly, the renegotiation of stereotypical mentor roles in relation to the quality of teaching.

I Piteå kommun bildades i januari 2022 ett forsknings- och utvecklingsteam (FoU-teamet) bestående av kommunens vetenskapliga ledare och fyra förvaltningsövergripande förstelärare. Teamet tillsattes för att arbeta med forskning och utveckling (FoU) i kommunens grundskolor och gymnasier och utgjorde ett led i Utbildningsförvaltningens strävan att förverkliga Skollagens krav om en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Denna artikel bygger på en studie av FoU-teamets uppstartsfas: de utmaningar som teamet mötte under den första terminen och de lärdomar som gjordes. För att förstå de olika kontexter som var centrala för teamets arbete användes ett policy enactment-perspektiv (Braun et al., 2011). Data samlades in genom att teammedlemmarna och en inbjuden medforskare reflekterade skriftligt samt genomförde fokusgruppsamtal. De utmaningar som framträder i materialet rör tre teman: Öppenhet och styrning i uppdraget, Strategiskt och operativt arbete samt Bredd och djup i aktiviteterna. Lärdomar som drogs var att det behövs tydliga men samtidigt flexibla strukturer, både långsiktigt och kortsiktigt perspektiv samt att förankringsarbete är viktigt. En central slutsats är att teamet, för att hantera utmaningarna, har gått balansgång och navigerat mellan interna och externa behov, krav och förväntningar på teamets arbete.

A prominent phenomenon in education in Europe and internationally is the demand for research-based education, which is also the case in Sweden, the context of this study. Therefore, greater academic demands have been placed on teachers, which can present a distinctive challenge for teachers who were educated when teacher education prioritised practical teacher training rather than academic training. Therefore, it is especially important to explore what and how experienced teachers learn and develop when moving towards a research-based education. The theoretical framework builds on communities of practice and social learning. The empirical data consists of written reflections from 50 teachers in preschool, compulsory and upper secondary school, who participated in action research projects that aimed to help build research-based education. The findings show that the teachers’ professional learning entailed changes in the ways they think, act and relate to others in three areas: teaching, research and collaboration. The study offers insights into the importance of a professional development process being based on a bottom-up perspective, collaborative, context-specific and integrated in teachers’ work. Lastly, the study points to the benefit of engagement on multiple levels – principals, lead teachers, teachers and researchers – to achieve lasting success in building research-based education.

Intresset för praktiknära skolforskning är idag stort. Aktionsforskning är en populär form för samarbete mellan forskare och lärare där handledning är centralt. Syftet med denna studie är att problematisera handledning och handledarroller i aktionsforskningsprojekt. Som teoretisk grund ligger den amerikanska utbildningsfilosofen Nel Noddings omsorgsetik. Deltagarna i studien är en forskare och tre lärare som alla har erfarenheter av att leda aktionsforskningsprojekt genomförda inom kommunal skolverksamhet. Datainsamling har skett genom skriftliga reflektioner och kollegiala samtal om handledning och handledarroller. Analysen har utgått ifrån tematisk analys och domäninteraktionsmodell. I analysen framträder fyra handledningsmetaforer i aktionsforskning: trädgårdsmästaren, herden, läraren och brobyggaren. Alla rollerna kan praktiseras samtidigt och fingertoppskänsla avgör när en handledare går in i och ut ur olika roller. Slutsatsen är att omsorgsetik kan bidra till ökad förståelse för handledning som något situerat och relationellt, där ett symmetriskt förhållningssätt mellan handledare och handledd betonas. I handledning är det viktigt att inte behandla alla likadant, utan att i stället lära känna varandra som individer, ha tilltro till varandra och visa omsorg baserad på specifika behov. Handledarens roll omfattar att skapa förståelse för andras perspektiv samt att inbjuda till kommunikation och reflektion. Utifrån studiens resultat kan konstateras att de fyra metaforerna för handledarroller är användbara för att belysa komplexiteten i handledarroller och för att bidra till underlag för reflektion och omformulerande av stereotypa handledarroller.

The Swedish preschool has undergone some radical education policy changes during recent years, all of which have affected teachers’ work. The focus of this article is on the changes relating to the demand for research-based education and how the concept of teaching has been introduced in preschool. The aim of this article was to study preschool-teachers’ professional learning in relation to research-based education within an action research project which focused a new conversation method with the children. The theoretical framework of the study was based on social learning theory and communities of practice. The empirical data consists of collegial conversations and written documents produced in the action research project. The results show that the preschoolteachers in a mutual agreement persistently examined and negotiated conversation methods so that they could be adapted to their view of teaching, their professional self, and children and children’s participation and learning. Through a common repertoire of scientific tools and social learning processes, they reflected each other’s teaching in an open, trustful, and appreciative collaboration, and together, they critically reviewed and problematized their earlier experiences and their teaching in relation to research.

This paper analyzes teachers’ motivations and expectations when engaging in action research and relates these to the process outcomes and to the broader evidence movement in education. The theoretical framework builds on research on motivations for teaching and engaging in action research. The empirical data consisted of 50 written teacher reflections completed on two occasions within the action research and teachers’ oral presentations using PowerPoint slides. The outcomes regarding individual and collegial professional learning corresponded well to the teachers’ expectations. However, the relationships with their principal, and also with the researcher, developed more than had been expected. Also, the teachers saw evidence of student/child learning in line with the intentions, but the fact that social and emotional learning was, ultimately, more visible, was unexpected. This study shows that action research, based on an evidence-informed perspective, plays an important role when teachers are building a research-based education, in a context where evidence-based teaching is promoted. Implications of this study include: the importance of establishing fair conditions for teachers’ voluntary engagement in action research; highlighting intentions in the beginning, and throughout the process, which increases the probability of achieving the expected outcomes; and promoting teacher-driven processes.

In 2010, Sweden was the first country in the world to introduce a legal requirement that education should be research-based, placing huge demands on schools. The study’s aim is to explore how, through sensemaking, teachers and principals enact this policy in schools. In total, 272 teachers and 23 principals from pre-schools, leisure-time centers, compulsory schools, and upper secondary schools completed a questionnaire.

The findings show the need for understanding central policy concepts, alignment with previous experiences, and a social context within which the policy can be understood, negotiated, and enacted. Policy enactment was dependent on the support given – professional development, time, and financial resources. Teachers and principals have so far experienced challenges and opportunities – a rewarding if complex process.