I denna artikel sätter vi skolbibliotekariers röster som litteraturförmedlare i fokus. Tidigare studier visar att denna grupp är en viktig aktör i kretsloppet kring lättläst skönlitteratur och syftet med artikeln är att ge ökad kunskap om skolbibliotekariernas värderingar om och roll i förmedlingen av lättläst på högstadiet och gymnasiet. Studien är en kvalitativ intervjustudie och materialet består av 9 semistrukturerade intervjuer med bibliotekarier, 1 man och 8 kvinnor på 7 orter spridda över landet. 6 av bibliotekarierna arbetar på gymnasiet och tre på högstadiet. Med utgångspunkt i modeller som beskriver olika yrkesidentiteter hos bibliotekarier, läspedagogiska roller hos skolbibliotekarier och legitimeringar för litteraturläsning för unga, analyserar vi de intervjuade bibliotekariernas uppfattningar om att förmedla lättläst. Resultaten som är kategoriserade i tre teman Oro för förändrade läsvanor i skolan, Olika läsdiskurser för olika elever och Lättläst och rollen som litteraturpedagog, visar att skolbibliotekarierna har en stor drivkraft i att verka i ”litteraturens tjänst”, samtidigt som de upplever stora utmaningar i uppgiften att vara litteraturförmedlare och litteraturpedagoger. Bibliotekarierna antar huvudsakligen identiteter som kulturförmedlare och ämnesspecialister och använder pragmatisk strategi där de vill att så många elever som möjligt ska läsa så mycket som möjligt. Bibliotekarierna ger också uttryck för att de i första hand förmedlar lättläst till en mindre grupp elever på högstadiet och gymnasiet, men att lättläst spelar en viktig roll för gruppen nyanlända elever.

På svenska förskolor används i dag barnlitteratur utgiven av så kallat normkritiska förlag både som en del av litteraturarbetet och värdegrundsarbetet. Syftet med denna artikel är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritisk litteratur i förskolan. På förskolor i tre olika delar av Sverige har sju pedagoger intervjuats om sina erfarenheter av och tankar kring att läsa och arbeta med normkritiska böcker, liksom om deras betydelse och funktion i relation till barnlitteratur generellt i förskolans verksamhet. Resultatet presenteras i tre avdelningar: 1) Vad och varför? Litteratursyn och litteratururval 2) Hur? Pedagogiskt handledningsmaterial 3) För vem? Strategier för att hantera stereotyper. Resultatet visar att förskollärarna betonar mångfald och igenkänning. De lyfter fram olika sätt som de hanterar stereotyper på, som att ändra eller ta bort ord under högläsning. Det pedagogiska handledningsmaterialet uppfattas som en värdefull resurs. Teoretiskt utgår artikeln från Rita Felskis resonemang om litteraturläsning och bruk av litteratur, framförallt de aspekter som rör igenkänning och kunskap.

In Swedish preschools, so-called normcritical children’s books are often read aloud as part of the literature activities and the equality work. The aim of this article is to examine preschool teachers’ views on and experiences of working with so-called norm crit, a fairly new genre niche in Swedish children’s literature. Seven preschool teachers at three different places in Sweden havebeen interviewed. The data have been analysed thematically and structured as follows: 1) What and why? Literary selections and readings, 2) How? The usage of educational teaching material, 3) For whom? Strategies for handling stereotypes. The results show that the preschool teachers emphasise aspects of diversity and recognition. They report that they use various strategies to handle stereotypes, often omitting or changing words. The educational material is seen as a useful resource. The analysis draws on Rita Felski’s theoretical discussion of uses in relation to literature, and especially the concept of recognition and knowledge.

I denna intervjustudie undersöks litteraturundervisningen i svenska på IB-programmet ur ett lärarperspektiv. Vi intresserar oss för vad lärare som undervisar i litteratur på IB-programmet menar kännetecknar litteraturundervisningen där, utifrån ämnesinnehåll och undervisningsmetoder. Intervjustudien visar att litteraturundervisningen på IB utgår ifrån vad som kan karaktäriseras som komplexa texter, och att undervisningen präglas av djup snarare än bredd. En viktig faktor är det stora utrymme som litteraturundervisningen har. En annan faktor är att den djupgående undervisningen kräver komplexa texter med möjlighet både till analys och fördjupande diskussioner. En annan slutsats som kan dras utifrån intervjuerna är att de texter som läses har potential att bidra till en litteraturens främmandegöringseffekt. Därtill påverkar de slutprov som eleverna genomgår i slutet av utbildningen undervisningens innehåll och upplägg.

Research of L1 education is recently established in the Nordic countries. Since the turn of the century we have seen the emergence of national and Nordic research networks, conference and publication series, research programs, and the designation of positions as professors and associate professors. Studies of Nordic L1 research have taken stock of the disciplinary sub fields, but empirical studies of the L1 school subject as a unitary field are still in demand. The aim of this study is to investigate the emergence of Nordic L1 research and its present profile(s) through PhD research. The present study examines the abstracts of Danish, Finnish, Norwegian and Swedish L1 PhD dissertations defended between 2000 and 2017. The re-sults point to a growing field. A general observation is that the research focuses on reading and writing, whereas oral and aesthetical expressions are minor topics. Another result is a set of national differences which are related to governmental policy documents and school curricula. Further, the research has be-come more internationally oriented during recent years. The L1 research is characterized as a profession-alized region (Bernstein, 2003) with strong didactization (Ongstad, 2004), and a potential for powerful disciplinary knowledge (Lambert, 2017).