The aim of this article is to explore student participation in teaching and learning, focusing on third-year students’ experiences in a Swedish teacher education programme. Student participation is here defined as students being active and engaged in the classroom; students impacting on curriculum design; and students’ feeling of belonging to a community. The research reported is based on an interview study and analyses processes, benefits and challenges of, as well as motivations for, student participation. The findings revealed that students have diverse understandings of student participation and that the degree of participation is dependent on students’ and teachers’ engagement, expectations and responsibility. Student teachers also connected student participation to their learning and future profession as teachers. The students mainly discussed intrinsic motivations (beneficial to learning) for student participation, but there were also traces of altruistic motivations (learning citizenship). Extrinsic motivations (university benefits), however, were absent. Voices of resistance to student participation were also present; these students preferred a more teacher-led education and were not used to a high degree of participation. Students’ understandings of student participation challenge teacher–student roles in teacher education specifically, but also in higher education generally. It is important to acknowledge students’ diverse understandings of student participation. Overall, based on students’ experiences, student participation creates engagement and motivation for learning here and now and for the future profession. The study indicates that student participation has an inherent value beyond benefitting measurable outcomes, where democratic values, engagement and learning for the future profession are promoted.

The aim of this paper is to challenge the physical and conceptual boundaries of educational places and spaces with the use of metaphor: the story of Professor Kirke’s magic wardrobe in The Lion, the Witch and the Wardrobe, the first book in The Chronicles of Narnia by CF Lewis (1950). By explicating and theorising the concerns that arise, we provoke diverse ways of thinking about the complexities of shifting, expanding, constantly evolving educational spaces and places. In our theorisations, we draw on the philosophy of the life-world through Maurice Merleau-Ponty, on a post-structural approach through Julia Kristeva’s work, and on the new-materialist perspective of Gilles Deleuze. As these three philosophical perspectives draw upon different basic assumptions about humans and the world, they also illuminate different aspects of a variety of phenomena and concepts, which we elaborate on in this paper to reach a more comprehensive understanding of educational spaces and places. Our argument arises from philosophical engagements with the story of the Pevensie siblings’ transformation – and transportation – to Narnia through the wardrobe, with notions of educational openings and opportunities, to explore possibilities for reimagining the conceptions and realities of places and spaces in education. To conclude, citizens of today, including children, students, teachers, politicians and researchers, need to discuss basic assumptions for education and policy to reimagine the entangled complexities of educational spaces and places.

Put together three researcher/lecturers at a philosophy of education conference and what do you get? Our first meeting in Chiayi, Taiwan at the Philosophy of Education Society of Australasia (PESA) conference in 2012 is responsible for our Aotearoa New Zealand/Swedish partnership, which is now an internationally funded research project

This paper discusses a case study in teacher education in Sweden, focusing on creating spaces for student engagement through co-creating curriculum. It highlights democratic values and a multidimensional learning view as underpinning such endeavors. The main findings are that co-creating curriculum is an ambiguous process entailing unpredictable, thought-provoking, motivational, collaborative, and transformative aspects. The conclusion points to the importance of challenging traditional roles of students and teachers as well as organizational structures and regulations, and argues that academic developers have a vital role in supporting teachers in creating spaces for larger-scale student engagement initiatives.

Syftet med detta paper är att presentera och diskutera erfarenheterna av att introducera och använda pekplattan som pedagogisk resurs för studenter och lärare i en förskollärarutbildning. Fokus fästs på att utifrån ett posthumanistiskt perspektiv och en rhizomatisk syn på lärandet förstå och diskutera tekniksatsningarna i utbildningen som samtillblivelser av lärarstudenter och pekplattor. Projektet ”Pekplattan som resurs – ett pedagogiskt verktyg för lärare och lärande”, har bedrivits mellan VT2014 och HT2015 och inbegripit 42 studenter, i slutet av sin utbildning, samt nio lärare. Satsningen har ingått som del av Luleå tekniska universitets pedagogiska utvecklingsarbete, med medel från universitets utvecklingsfond. Projektet, syftande till att utforska pekplattans pedagogiska möjligheter och utveckla metoder som berikar undervisningen och lärandet, initierades under VT2014 bland lärarna för att under läsåret 2014/2015 också inbegripa studenterna. Det har innefattat inköp och utdelning av pekplattor och applikationer till lärare och studenter, fortbildningsinsatser för lärarna, egenproduktion av utbildnings- och instruktionsmaterial för projektdeltagarna, teknikinvesteringar i lektionssalar samt organiserade kollegiala erfarenhetsutbyten. Under projektets gång har data insamlats från deltagarna genom återkommande enkäter, bestående av både öppna och slutna svarsalternativ, samt genom dokumenterade kollegiala samtal. Den första resultatanalysen utmynnade i tre teman, vilka karaktäriserar vilka betydelser teknikanvändningen har kommit att få för projektdeltagarna. Dessa tre teman är Personal Learning Environment (PLE), undervisningens och lärandets gestaltning samt professionalisering. Studenterna framhåller hur den mobila tekniken bidragit till en mer personifierad studiemiljö och studiesituation. Den ständiga tillgången till och möjligheten att själv arrangera läromaterialet visade sig inte bara betydelsefull för studenternas upplevelse av tekniken som ett organisatoriskt stöd för studierna. Teknikanvändningen har även kommit att främja studenternas självständighet vad gäller produktion och presentation i utbildningen och har vidare bidragit till deras upplevelser av ett ökat engagemang och en ökad självkänsla. Projektets fokus på lärandets multimodala aspekter har inneburit nya vägar till kunskapsrepresentation och reflektion. Genom att nyttja flera olika uttrycksformer och själva figurera i olika produktioner och representationer har studenterna upplevt ett rikare lärande och en större glädje och kreativitet i studierna. Projektet har därtill visat sig ha betydelse för studenternas professionalisering då det bidragit till en högre beredskap att använda de tekniska resurserna samt givit ett större mod att både möta och ta en egen plats i förskoleverksamheten. Den inledande resultatuppföljningen gav oss som forskarlag, tillika projektdeltagande lärare, en del svar på våra frågor om pekplatteanvändningens betydelse för såväl undervisningens villkor som studenternas lärande och professionalisering, men väckte i sin tur även nya: Vad innebär lärarstudentens möte med den mobila tekniken för lärandets villkor, vägar och uttryck? Till vem blir studenten och till vad blir pekplattan i det inom utbildningen arrangerade mötet mellan människa-teknik? Hur kan lärarstudenters och pekplattans intra-agerande förstås? Med utgångspunkt frågorna genomfördes en fördjupad studie bland de projektdeltagande studenterna. Vårt datamaterial består i sju videodokumenterade gruppsamtalsessioner under vilka studenterna behandlar och diskuterar fyra givna frågeställningar av öppen karaktär. Vi avser att under presentationen både redogöra för resultaten av vår studie och diskutera det posthumanistiska perspektivets möjligheter till förståelse av studenters möte med och relationer till den mobila informations- och kommunikationstekniken.

We want to reconsider and explore the epistemology of student engagement in higher education as part of a democratic and sustainable education, going beyond neo-liberal groundings. In our exploration, we mainly draw on the philosophy of Gilles Deleuze and his co-writers Felix Guattari and Claire Parnet.

In contemporary educational systems, teachers are often urged to work with student engagement in various forms due to the connection between academic success and student engagement. Student engagement is being perceived as an important factor in quality measurements – a trend which can be connected to the neoliberal marketization focusing on performance, individualization, competition, goal-rationality and linear progression. This neo-liberal agenda produces new demands on education, changing students’ and teachers’ possibilities to act and become within higher education. In addition, some theories are prioritized which lead to narrowed and limited epistemologies for higher education and accordingly student engagement.

Deleuze’s way of thinking challenge linearity and dualistic views of subject/object and process/product when emphasizing becoming, appreciating multiplicities and the unpredictable; what has not yet come into being. When ”doing” Deleuze in teacher education, we have considered ‘pedagogical relations’ to involve both human and non-human relations - assemblages that are both intercorporeal and entangled. Such assemblages open, according to Deleuze, for a rhizomatic thinking about learning where events are created that bear possibilities for all actors involved to become-multiple-others for a while. These processes of becoming runs through on-going affective, entangled and moving relationships and modes of existence.

Although our exploration is mainly philosophical, we will connect our exploration to an ongoing project at our university. This attempt to reconsider the epistemology of student engagement, challenges structures, power-relations and epistemological pre-assumptions in higher education by creating disruptions, openings and lines of flight?