Shift-by-wire technology enables more options concerning the design, placement and functions of gear shifters compared to traditional gear shifters with manual transmission. These variations can impact usability and driver performance. There is a lack of research regarding the potential advantages and disadvantages of different types of gear shifters. The purpose of this study was to investigate the efficiency and subjective ease-of-use of mono- and polystable joystick gear shifter types at different complexity levels and with full or limited visibility. An experimental study with 36 participants was conducted. The results showed that monostable joysticks, especially those with an I/J-shape, were overall less efficient and easy to use than polystable joysticks. The highest complexity level clearly affected the efficiency for the monostable joystick with an I/J-shape (mono I/J) compared with the other gear shifter types. The monostable joystick with an I/J-shape (mono I/J) was also most affected by reduced visibility at the highest level of complexity, indicating that it was more prone to causing users to take their eyes off the road.

Shift-by-wire gear shifters are increasing the opportunities for individualization of functions and design. Though, greater variations can make gear shifters inefficient and error prone. Research regarding these aspects is still lacking. The aim of this study was to investigate how different gear shifter concepts were perceived in terms of Perceived Ease-of-Use and Task success, depending on their level of complexity, the shape of the shifter and stability of the shifter pattern. An experimental study was conducted with participants using six types of gear shifters on three levels of complexity. Results showed that the Monostable joystick received the lowest Perceived Ease-of-Use scores. Furthermore, the Rotary Toggle shifter with monostable function, had lowest Task success, which was supposed to be a result of e.g. unfamiliar design.

Highly automated driving will change driver's behavioural patterns. Traditional methods used for assessing manual driving will only be applicable for the parts of human-automation interaction where the driver intervenes such as in hand-over and take-over situations. Therefore, driver behaviour assessment will need to adapt to the new driving scenarios. This paper aims at simplifying the process of selecting appropriate assessment methods. Thirty-five papers were reviewed to examine potential and relevant methods. The review showed that many studies still relies on traditional driving assessment methods. A new method, the Failure-GAM2E model, with purpose to aid assessment selection when planning a study, is proposed and exemplified in the paper. Failure-GAM2E includes a systematic step-by-step procedure defining the situation, failures (Failure), goals (G), actions (A), subjective methods (M), objective methods (M) and equipment (E). The use of Failure-GAM2E in a study example resulted in a well-reasoned assessment plan, a new way of measuring trust through feet movements and a proposed Optimal Risk Management Model. Failure-GAM2E and the Optimal Risk Management Model are believed to support the planning process for research studies in the field of human-automation interaction.

There are clear signs that digitalization attempts such as Industry 4.0 will becomemore apparent in workplaces. This development requires reflections and considerationsso we do not create more problems than we solve. In our paper, we have raisedseveral questions related to the Industry 4.0 that need answers: Is Industry 4.0 a discourse,an organizational model, or just technology? Does the requirement for flexibilitycall for a new labour market? How will Industry 4.0 affect competence andskill requirements? Will Industry 4.0 encourage a new gender order? Will Industry4.0 take over dangerous routine work or will old work environmental problems appearin new contexts and for other groups of workers? Can we rely on robots aswork mates or will they spy on us and report to management? Based on our analysis,we addressed four knowledge gaps that need more research in relation to thedigitalization of work: The relationship between new technology, working conditions,qualifications, identity, and gender; the future of the workers' collective;crowdsourcing in an industrial context; and human-machine interaction with a focuson integrity issues.

Denna rapport redogör för andra delen av förstudien AIM4S (Attitudes, Insights andMotivation for Safety). Studiens syfte och mål har varit att undersöka hur eninteraktiv träningsmiljö, som med hjälp av s.k. gamification, skulle kunna fungerasom verktyg för att förmedla säkerhetsrutiner. Inom ramen för studien har 43personer testat en prototyp av en interaktiv spelliknande miljö för träning avsäkerhet och efter det besvarat en enkät. Några av testpersonerna har ävenintervjuats. Resultatet av denna studie visar att den interaktiva träningsmiljönupplevs positiv och att den har förutsättning att kunna utgöra ett bra verktyg förlärande av säkerhetsrutiner.Den interaktiva träningsmiljön anses förmedla information och regler på ettlättillgängligt, roligt och tydligt sätt. En interaktiv träningsmiljö tycks kunna fungerabåde för inlärning, påminnelse och ökad riskmedvetenhet. Det är dock oklarthuruvida inlärningsformen kan bidra till minskat risktagande och till att sänkaantalet arbetsplatsolyckor i realiteten. För att detta ska ske tycks det vara viktigt attden interaktiva träningsmiljön inte upplevs som för lätt utan att den kan utmana ochmotivera till fortsatt ”spelande”. Många respondenter önskar även att träningsmiljönska uppmuntra till ”upptäckarglädje” och inte bestraffa en användare som önskarutforska träningsmiljön genom att ibland välja fel svarsalternativ. Vidare efterfrågasäven tydliga visualiserade konsekvenser av felaktiga val i den interaktivaträningsmiljön som kan verka som avskräckande exempel vid bristandesäkerhetsrutiner. Detta resultat har likheter med den första delen av förstudienAIM4S och det kan rekommenderas att utbildningsmaterial bör utvecklas så att de påemotionell påverka kan påverka brukaren till minskat risktagande för att därmedkunna bidra till färre arbetsplatsolyckor i industrin.

Shift-by -wire technology enables new gear shifter designs in cars. Highly innovative gear shifter designs might confuse drivers and have a negative impact on usability. However, new designs might also be more intuitive and easy to use. The purpose of the study was to identify possible usability profits and concerns with different types of gear shifters with shift-by -wire technology during natural interaction, as in a car rental scenario. Four gear shifter types were tested: a button, rotary, joystick, and a stalk shifter, from a usability perspective. The joystick shifter was the most preferred shifter, it felt familiar. The button shifter was the easiest to understand and use. The rotary shifter had also high ease of use apart from one task, the activation of the manual driving mode. The stalk shifter was the least preferred and also the most difficult to use

Industriella arbetsmiljöer utgör trots omfattande säkerhetsarbete fortfarande en risk för hälsa och välbefinnande för arbetstagarna. Moderna sensorer och tekniker möjliggör att upptäcka risker och olyckor i tid och därmed öka säkerheten inom industrier. Industriella miljöer utrustas idag ofta med vältäckande trådlösa kommunikationsnät som möjliggör positionering och kommunikation med sensorer som bärs av personal. Den här rapporten beskriver aktuella tillämpningar och tekniklösningar. Förstudien har inte identifierat någon särskild tillämpning som kraftfullt driver utveckling av bärbara sensorer för industriella miljöer. Däremot har ett flertal lovande tillämpningar hittats som för närvarande provas av industrier eller finns kommersiellt tillgängliga som tidiga produkter. Några initiativ kan stödja flera tillämpningar och/eller funktioner med samma arkitektur och hårdvara. Flera lösningar bygger på positionering och i viss mån kontextanpassning.

För fortsatt arbete föreslås utvärdera tillämpningar såsom (1) insamling av information för bättre uppföljning och analys av tillbud och olyckor, (2) stöd för genomförande av säkerhetsförbättrande åtgärder, baserat på analys av tillbud/olycka eller av annan anledning, samt (3) automatisk larmning vid ensamarbete och/eller särskilt riskfyllt arbete. Som ansats för fortsatt arbete föreslås att (A) definiera en flexibel arkitektur som möjliggör tester med olika typer av sensorer för olika tillämpningar, och etablera ett sådant testsystem, (B) identifiera existerande system till vilka integration behövs, samt (C) definiera återanvändbara funktioner för att säkert skydda den personliga integriteten efter behov som styrs av aktuell tillämpning och överenskommelse med företrädare för personal (dvs. fackföreningar), samt (D) hitta tydliga och väl avgränsade tillämpningar som kan provas praktiskt i målmiljöer.

Denna rapport redogör för förstudien AIM4S (Attitudes, Insights and Motivation for Safety). Studiens syfte och mål har varit att undersöka hur LKAB-anställda och entreprenörer uppfattar olika typer av nya visuella representationer av säkerhetsrutiner, som tagits fram av företagshälsan vid LKAB, samt att undersöka hur interaktiv träningsmiljö, som med hjälp av s.k. gamification, skulle kunna fungera som verktyg för att förmedla säkerhetsrutiner. Enkätsvar och intervjuer bland LKABs anställda och LKABs entreprenörer visar att det finns ett behov av visuella representationer i verksamheten som kan påminna och uppmana till ett säkert handlande. Det upplevs positivt att det påminns om säkerhet på flera sätt, hellre en gång för mycket än en gång för lite. Studien visar att många avställda ofta tummar på säkerhetsföreskrifterna av bekvämlighetsskäl, men många tror att de visuella representationerna till viss del kan bidra till att de påminns om rutinerna och om riskerna de utsätter sig för om de bryter mot reglerna – vilket också ökar motivationen att följa dem. Den faktor som flest av de tillfrågade anser vara den mest kritiska orsaken till varför det ibland slarvas med säkerhet är en brist på lättillgänglig säkerhetsutrustning. Om säkerhetsutrustningen inte finns nära till hands utför man det man upplever som mindre riskfyllda arbeten utan säkerhetsutrustning. Skälet uppges vara bekvämlighet snarare än tidspress. En osäkerhet för gällande rutiner finns hos de anställda. De efterfrågar material i form av checklistor eller träningsprogram att gå tillbaka till vid säkerhetsronder och upplärning av nyanställda. Bland de entreprenörer som deltagit i studien finns en önskan om mer kunskap om given arbetsplats och dess eventuella risker då de inte har samma kunskap om detta som LKABs anställda.Denna studie visar att bilder och filmer i verksamheten uppfattas positivt av anställda eller entreprenörer. Visuellt material anses förmedla information och regler på ett lättillgängligt sätt. Materialet fungerar både för inlärning, påminnelse, ökad riskmedvetenhet och ändrat handlande. Det är dock oklart huruvida bilderna och filmerna fyller sitt syfte med att sänka antalet arbetsplatsolyckor. Den visuella representationen som samtliga tillfrågade ansåg bidra mest till ett minskat risktagande var dokumentärfilmen, som genom att anspela på känslor, emotion, påverkade de anställda och entreprenörer. Dokumentärfilmen skapade en förståelse för hur lätt olyckor kan hända och gav en riskmedvetenhet som flera bar med sig under det egna arbetet. Tysta tavlor och tysta filmer ansågs bra för att ständigt påminna om rutiner. Samtliga personer som deltog i studien förhöll sig neutrala eller försiktigt positiva till en interaktiv träningsmiljö, dvs. gamification av säkerhetsföreskrifterna. De ansåg att det skulle kunna vara bra för inlärning av rutiner genom att bidra till ett mer aktivt tänkande. Aktiviteten fick dock inte bli för enkel och barnspelslik och de ingående exemplen kändes svåra att bedöma utan att ha testat dem. En prototyp av spelet skulle behövas för en bättre utvärdering av åsikter kring detta. Affischer med LKAB anställda ansågs trevliga. En del associerade affischerna med säkerhet på fritiden eller bibehållen hälsa medan de flesta hade svårt att se syftet. Konst på fasader upplevdes fint och önskvärt men ansågs inte bidra till att sätta säkerheten först.