Open this publication in new window or tab >>2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]
Syftet med denna rapport är att identifiera vilka av de hinder som är kopplade till näringslivets klimatomställning som motiverar styrning ur ett samhällsekonomiskt perspektiv samt om hindren kan härledas till ett reellt misslyckande. Mot bakgrund till det regeringsuppdrag Tillväxtanalys fick i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Boverket och Energimyndigheten, att ta fram underlag med analyser och förslag till styrmedel och andra åtgärder som bidrar till näringslivets klimatomställning, där förslagen ska bidra till att klimatmålen nås på ett långsiktigt hållbart och kostnadseffektivt sätt, skrivs denna rapport i syfte att användas i Tillväxtanalys arbete med att kvalitetssäkra bedömningarna av de förslagna styrmedlens och åtgärdernas kostnadseffektivitet.
Vid avgörandet av vilka styrmedel och/eller styrmedelskombinationer som bäst bidrar till klimatomställningen finns en rad olika kriterier att överväga, såsom exempelvis styrmedlets förmåga att styra mot det uppsatta målet med politiken, eller/och hur styrmedlet samspelar med andra uppsatta samhällsmål, eller/och hur kostnaderna av ett styrmedel fördelas mellan olika aktörer i ekonomin, etc. Fokus i denna rapport ligger främst på styrmedlets förmåga att främja kostnadseffektivitet. Kostnadseffektivitetskriteriet framhålls ofta som ett av de viktigaste kriterierna vid utvärderingar av existerande och föreslagna styrmedel, exempelvis för dess betydelse för politiken ska erhålla samhällets acceptans. En viktig aspekt av en kostnadseffektivitetsanalys är att undersöka om styrmedlet adresserar ett verkligt marknadsmisslyckande. Därför är en viktig utgångspunkt i denna rapport att analyseravilka av de hinder som är kopplade till näringslivets klimatomställning som kan härledas till ett reellt misslyckande för att på så sätt ge ett bättre underlag för om de motiverar styrning ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Rapportens andra kapitel innehåller en teoretisk referensram som ligger till grund för senare hinderanalys. Kapitlet innehåller en diskussion kring innebörden av begreppen samhällsekonomisk effektivitet, som handlar om hur resurserna i ett samhälle kan fördelas så effektivt som möjligt för att vi på så sätt ska uppnå största möjliga nytta, om3kostnadseffektivitet, det vill säga hur vi enligt det kriteriet minimerar kostnaderna för samhället att uppnå det mål som satts upp, hur förekomsten av så kallade marknadsmisslyckanden motiverar införandet av styrmedel för att försöka styra beteendena på marknaden i en riktning som ökar den samhällsekonomiska effektiviteten, samt om styrmedel, utifrån dess indelning som; ekonomiska, administrativa och informationsbaserade styrmedel.
I det tredje kapitlet ges med utgångspunkt från den teoretiska referensramen en analys av de hinder som identifierats kopplade till näringslivets klimatomställning. Hindren analyseras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, huruvida de motiverar styrning samt om de kan härledas till ett reellt misslyckande.
I rapportens avslutande kapitel fyra presenteras några avslutande kommentarer kring betydelsen av om de hinder som förts fram för industrins omställning kan härledas till ett marknadsmisslyckande. Givet att behovet av styrmedel ofta motiveras utifrån förekomsten av olika former av marknadsmisslyckanden, är det viktigt att försöka klargöra om de hinder som förs fram för industrins omställning, i realiteten baseras på ett misslyckande eller inte. Resurser som läggs på styrmedelssatsningar som inte baseras på någon form av misslyckande, kanske har andra bättre alternativa användningsområden.
Place, publisher, year, edition, pages
Tillväxtanalys, 2022. p. 29
National Category
Environmental Sciences Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:ltu:diva-104839 (URN)
2024-03-212024-03-212024-03-21Bibliographically approved