Empirical research on barriers to a circular plastics economy has predominantly relied on case study approaches. While research has provided insights into the conceptual and anecdotal aspects of these barriers, a gap remains in the application of formalized methodologies to systematically understand and address them. This paper seeks to bridge this gap by developing an equation system tailored to the plastics industry, bringing clarity to the complex interplay of factors that constitute barriers to a circular economy. The study identifies four primary barriers to the circular economy, as documented in the literature between 2017 and 2024: economic, institutional and regulatory, technological, and social. The results include 24 equations, synthesized into four master equations. A mathematical case study demonstrates how numerical weights, and the relative importance of variables can differ between countries, offering a practical guide for applying the framework across diverse contexts. The study concludes that reducing regulatory ambiguity, scaling recycling infrastructure, and fostering consumer trust in recycled materials are critical steps. However, each country will face unique challenges, requiring policymakers to adopt tailored approaches and variable weighting.

The ongoing debate among economists regarding the presence of economic convergence or divergence has been reignited. This paper aims to dissect the extent of technological divergence or convergence among European Union member states, evaluating the effectiveness of the EU's pronounced goals for convergence. Defining a countries technological level is not straightforward, this study examines six key indicators: (a) scientific journal publications, (b) total patents, (c) high tech exports, (d) Gross domestic expenditure on R&D, (e) government budget on R&D, and (f) human resources in science and technology as a share of the active population. Employing both time-series and longitudinal methodologies, the analysis spans from 2000 to 2019. The findings reveal a gradual catching-up trend in the inventive capabilities across the EU. This modest pace of convergence necessitates a critical reassessment by policymakers of the current EU convergence strategies to ensure they effectively foster technological parity among member states.

In this paper, the questions of how support policies affect invention and diffusion of solar PV technology and whether the effect is heterogeneous and counteracting are investigated in order to help policy makers produce a better policy mix. The policies (and policy proxies) investigated are Feed-in-tariffs (FITs), Public R&D stock and flow, Environmental tax, and Environmental Policy Stringency Index. The policies are within the control of national government and no EU level policies are investigated. Evaluating policies on several dimensions is highly important since there is a risk that policies can promote one aspect of technological progress such as invention but derail diffusion. A Schumpeterian technological development approach is utilised on a panel dataset covering 23 European countries between 2000 and 2019. Two econometric approaches are employed, a negative binomial regression model is used to assess inventions and a panel data fixed effect regression is used for the diffusion model. The empirical findings suggest that no counteracting policy effects were present.

Den minskning av koldioxidutsläpp som behöver komma till stånd globalt dröjer och riskerar bli för långsam och för sen. Olika former av koldioxidinfångning kommer därför att vara nödvändiga. I Dags att städa upp – potential för koldioxidinfångning tar Jonas Grafström, miljöekonom, ett helhetsgrepp på infångningstekniken. Han sammanfattar såväl teknik som kringliggande aspekter gällande exempelvis ekonomi, infrastruktur och energi.

De tre metoder av koldioxidinfångning som huvudsakligen beskrivs i boken är infångning från utsläppspunkter (CCS), bioenergi med infångning (BECCS) och atmosfärisk infångning (DAC). Dessa förenas alla av behovet av aktiv lagring av koldioxidgasen efter infångningen. Metoder som binder koldioxiden till marken berörs endast kort.

Koldioxidinfångning står inför tre huvudsakliga, generella utmaningar: Att ytterligare utveckla tekniken; att se till att kostnaderna för den blir rimliga; och att den blir del av ett kretslopp och en marknad.

Koldioxidinfångning inte är ett substitut för att drastiskt minska koldioxidutsläppen. Att fasa ut fossila bränslen, utöka förnybar energi och påskynda effektivitetsåtgärder, är nödvändigt. Infångning som begränsningsmetoder kommer ensamma inte räcka till för att förhindra uppvärmning. Det är inte ”antingen eller” utan ”både och”.

This chapter investigates Chinese wind power development and concludes that innovation cannot be pushed by the efforts of many, and that when the state clarifies directions and objectives, these can be achieved but with severe and unexpected side effects. Two topics are explored: wind curtailment and low technological development, both examples of unproductive entrepreneurship induced by government policies. The goal of wind power capacity expansion leads to construction (i.e., generation capacity) but little electricity. Examples of failures include low grid connectivity with, some years averaging 15% of generation capacity broken or unconnected to the grid. A key lesson for Europe is that forced innovation often amounts to little and that the old saying holds up: “no plan survives contact with reality.”

I och med att Covid-19-pandemin tvingade många anställda att skifta arbetsplatsen från kontoret till hemmet, tycks stigmat kring distansarbete, och framför allt hemarbete, ha minskat. Med ett möjligt slut av pandemin i sikte är frågan hur (kontors-)arbetslivet kommer att se ut framöver: Vad behöver man tänka på när man som arbetsgivare och/eller HR person funderar kring om distans- och/eller hybridarbete ska bibehållas, utökas – eller avvecklas? För företag blir det nödvändigt att analysera och planera hur den nya post-Covid verksamheten ska utformas. Det är av vikt för företag att uppnå en ny status quo när framtidens arbetsplats planeras; målet behöver vara att hitta ett arbetssätt som är gynnsamt för både arbetsgivare och anställda, oavsett om det rör sig om kontors-, distans- eller hybridarbete.

Denna rapport syftar till att redogöra för forskningsläget kring hem- och distansarbete för att ge de som planerar för framtiden ett beslutsstöd. Forskningssammanställningen gör inte anspråk på fullständighet då det i nuläget är för tidigt att dra slutsatser om världens förändring efter pandemin. Rapporten diskuterar flera relevanta aspekter och presenterar konkret tolv punkter som är av vikt för den som leder och fördelar arbetet, samt dess stödfunktioner, på ett företag.

China is currently the world’s largest installer of wind power. However,with twice the installed wind capacity compared to the United States in 2015, theChinese produce less power. The question is: Why is this the case? This article showsthat Chinese grid connectivity is low, Chinese firms have few international patents,and that export is low even though production capacity far exceeds domesticproduction needs. Using the tools of Austrian economics, China’s wind powerdevelopment from 1980 to 2016 is documented and analyzed from three angles:(a) planning and knowledge problems, (b) unproductive entrepreneurship, and (c)bureaucracy and government policy. From a theoretical standpoint, both a planningproblem and an entrepreneurial problem are evident where governmental policiescreate misallocation of resources and a hampering of technological development.

Despite high estimated gains of a circular economy implementation, progress on the macro, meso and micro level is sluggish. The purpose of this paper is to examine, from a theoretical economics perspective, how four barriers – technological, market, institutional and cultural – can prevent the implementation of a circular economy. The barriers that currently hinder a circular economy from developing are identified and a mapping of these barriers is performed to understand how they are interdependent and entangled. The conclusion is that even small barriers could stop the emergence of a circular economy. Even though a circular economy is different from our traditional “linear” economy, the theoretical analysis in this paper gives no reason to believe that a circular economy will not follow the same rules as a traditional economy. There will be property rights, rule of law and price signals guiding the economy. If some of the essential parts of a market are lacking, a weaker circular economy than otherwise possible will materialize.

Kinas misslyckade vind-kraftssatsning 1980-2016 jonas grafström I en serieteckning publicerad 1952 i den sovjetiska satiriska tidskriften Krokodil skämtas det med Sovjets ekonomiska system. En arbetare och en byråkrat av-bildades under en 2 000 kilos spik. Ar-betaren frågade vem som behövde en så stor spik och byråkraten svarade: Måna-dens planmål uppfyllt (Nove 1986, s 94). I en artikel i Foreign Affairs från 1953 med rubriken "The Soviet Economy Outpa-ces the West" förutspår Peter Wiles, ba-serat på Sovjetunionens officiella statis-tik, att Sovjet skulle växa om västvärlden. Det Peter Wiles och många forskare vid den tiden inte såg var sprickor i det sov-jetiska ekonomiska systemet (Boettke 2001). Sovjetunionen är borta, den nå-got yngre 70-åriga Folkrepubliken Kina är fortfarande-i blandad utsträckning 1-en planekonomi som vissa tror kom-mer växa förbi väst. Sprickor kan dock ses i den kinesiska ekonomin. Den kinesiska vindkraftsindustrin fram till åtminstone år 2016 bör läggas till listan av sprickor. Efter att ha sam-manställt utvecklingen med data samt publicerade journalartiklar från framför allt kinesiska forskare som sa att Kinas vindkraft var "fantastisk men…" är det svårt att säga något annat än att den ki-nesiska vindkraften liknar spikfabriken i den sovjetiska satirteckningen. Trots att Kina hade en nästan dub-belt så stor installerad vindkraftskapaci-tet som USA år 2015 levererade den ki-nesiska installerade kapaciteten mindre elektricitet (IRENA 2018). Nätanslut-ningen var låg, kinesiska företag hade få beviljade internationella patent och exporten v​a

The industrial utilization of machine learning (ML) technology is still in its infancy. This chapter provides empirical insights on how ML has been deployed in three firms and which forces are at work in this transformation. It is clear that two complementary advancements are needed to make ML generally useful: while ML technology thrives on access to big and varied datasets, the first advance is a reduction in the laborious work of manually cleaning, sorting and labelling the data, which defines how knowledge creation, technology and organization are interrelated. The second advance is to find sensible collaborative modes of data access and sharing, which challenges the very boundaries and interdependence of firms since the value of data for training ML algorithms depends on access to others’ data.