In this study, two teaching teams’ implementations of a conceptual model to support inclusive education were investigated. Focus group discussions with the teaching teams were conducted and the theory of organizational and occupational professionalism was used in the analysis. The result shows that it is possible to expand a teaching team’s professional skills by developing a common professional language and accessing vocabulary that supports their understanding of the multifaceted concepts of participation and inclusive education. To carry this out, teaching teams need both organizational professionalism, such as a supportive organization and time to meet, and occupational professionalism, such as meetings where they can discuss and reflect together and gain autonomy. The combination of lack of occupational professionalism and a strong organizational professionalism seems to limit the possibilities for professional development.

Following the educational reforms of 2010 and the revision of the curriculum in 2018, Swedish preschool principals have a special responsibility for ensuring that preschool teachers have the necessary conditions to assume their responsibility for the teaching and to lead the work team. This indicates that integrating leadership with management is essential for a sustainable and successful preschool education. This study explores this assumption. Building on the concepts of management and leadership, with a qualitative research design, this study analyses data from seven interviews with preschool principals. The results showed a lack of a combination of management and leadership among the principals in relation to their special responsibility of ensuring that preschool teachers are given conditions necessary to be responsible for teaching in the preschool. The principals either lacked both management and leadership or focused on management only with a lack of leadership. Our findings suggest the necessity for principals to combine management and leadership and move from a previous flat organisational structure towards a focus on increasing preschool teachers’ responsibilities and leadership within the work team. Support for principals is needed to be able to perform a combination of management and leadership when their mission is complex and time-consuming.

Preschool teachers and caregivers have a close working relationship as part of a working team to benefit the children in Swedish preschools. In 2011, a new educational reform was introduced according to which preschools became a school form in their own right within the overall educational system in Sweden. The objective of the policy was to strengthen the profession of preschool teachers by affording them clearer responsibility over the quality of educational practices and curriculum work. It also entailed a division of labour between the preschool teachers and caregivers in the working team. The current study explored how Swedish preschool teachers and caregivers positioned themselves in response to these changes in responsibility. In this qualitative study, data were collected from 17 preschool teachers and caregivers via an open-ended questionnaire. Preschool teachers and caregivers viewed themselves as having equal responsibility in the working team. Specifically, preschool teachers upgraded the competence and position of caregivers while downgrading their own professional competence and position. Caregivers downgraded the profession and position of preschool teachers and upgraded their own competence and position to be equal to that of preschool teachers.

In Swedish preschools two occupational categories working side-by-side in working team: preschool teachers and caregivers. In 2011, a new educational reform was introduced in Sweden were preschool become a school form in its own right within the overall educational system. The Swedish preschool teacher profession was changed and strengthened were preschool teachers were given a clearer responsibility for the quality of the educational practice and for the work being carried out in line with the curriculum assignment. This resulted in a division of labor between the working team, the preschool teacher and the preschool principal. This study explores how preschool teacher and caregivers in Swedish preschools position themselves in relation to the changed responsibility between preschool teachers and the work team in preschool practice. Using a qualitative research design, this study collected data comprising 17 open-ended questionnaire with preschool teachers and caregivers in preschool. The result shows that both preschool teachers and caregivers position themselves as equal doing the same work, which indicate a challenge to reposition by moving away from their previous position with equal responsibility in the working team. Caregivers degrade preschool teachers’ profession and position and upgrade their own competence and position as equal preschool teachers. Preschool teachers on the other hand upgrade caregivers’ competence and position and degrade their own competence and position.

The aim of this study was to investigate how the heads of preschool govern teaching in practice through systematic quality work. In the new Swedish Education Act, which came into force on 1 July 2011, the mission of preschools changed because teaching was introduced as a new concept, and preschool teachers were now responsible for teaching. Swedish National Agency for Inspection report that there is a lack of how the concept of teaching is used in preschools. Heads of preschool are crucial for implementing teaching, and a valuable tool for their governing is the systematic quality work which they also are responsible for. This study collected data comprising 120 systematic quality reports from preschools in Sweden, and by text analysis, we explored how the heads of preschool used the concept of teaching. The results showed an absence of governance and management among the heads of preschool concerning teaching and when teaching is used, it was mainly according to the development of all staff competencies and to the concept of variation in teaching. This indicates that the heads of preschool govern the practice in a way that made preschool teachers responsible for teaching invisible.

Syftet med denna rapport är att beskriva hur ledningsstöd och förskolechefer beskriver arbetet med vetenskaplig grund samt hur arbetet med vetenskaplig grund ser ut i verksamheten. Rapporten beskriver vilka styrkor och svårigheter förskolechefer och ledningsstöden uppfattar, samt vilket stöd förskolecheferna upplever att de får av ledningsstöden. Arbetet med vetenskaplig grund tangerar det Bridges et al (2009) beskriver som evidens-baserad praktik, då förskolechefer och ledningsstöds beskrivningar av verksamheten visar att de försöker hitta den forskning som är mest tillförlitlig och som leder till bäst resultat (jfr Bridges et al, 2009). För att implementera vetenskaplig grund i förskolorna använder förskolecheferna ledningsstöden. Ledningsstöden uppfattas vara närmast verksamheten och ger förskolechefer inblick i arbetet ute i verksamheten. Både förskolechefer och ledningsstöd menar att ledningsstöden är en kanal mellan förskolechefen och arbetet ute i förskolans praktik. Det finns en osäkerhet bland en del förskolechefer och ledningsstöd när det gäller arbetet med vetenskaplig grund, där önskemål om utbildning och fördjupning i området är önskvärt. Medan andra förskolechefer och ledningsstöd anser att de vet hur de ska arbeta utifrån detta.

Det som kan konstateras är att arbetet med vetenskaplig grund påverkar förskolans verksamhet ur ett nyinstitutionellt perspektiv, där vetenskaplig grund, evidensbaserad praktik och professionalism är viktiga begrepp som påverkar varandra. Eftersom det inte finns någon tradition av att arbeta med vetenskaplig grund bland förskolans personal (jfr Kroksmark, 2014) innebär det en utmaning för förskolechefer att implementera vetenskaplig grund inom förskolan där det råder en stark tradition och normativ isomorfism kring hur arbetet ska bedrivas (jfr DiMaggio & Powell, 1983). Idetta perspektiv befinner sig förskolans i en pre-institutionaliseringsfas (jfr Tolbert & Zucker, 1996). Det vill säga det finns flera antaganden av en given struktur som är begränsade till vissa situationer och har implementerats på ett varierande sätt, samtidigt som den vetenskapliga grunden är begränsad när det gäller operationalisering och syfte (jfr Tolbert & Zucker, 1996).

Den normativa isomorfism bland professionen innebär att det finns ett motstånd när det gäller arbete med vetenskaplig grund. Motståndet till arbetet med vetenskaplig grund och evidens-baserad praktik kan förstås i relation till att där det råder en stark institutionalisering och agerande över lång tid är det också ett större motstånd till förändringar (jfr Zucker, 1977). Det motstånd förskolechefer och ledningsstöd uppfattar, är en del i bevarandet av den kulturella förståelsen (jfr Zucker, 1977).

Förskolechefer använder den vetenskapliga grunden och evidens-baserade praktiken som ett sätt att styra och definiera vad som är professionalism (jfr Evetts, 2009). Förskolechefer och ledningsstöd menar att fördelen med att arbeta med vetenskaplig grund handlar om att det ökar möjligheten till ett gemensamt språk och ger en högre kvalitet till verksamheten, där den mest tillförlitliga forskningen används. Genom att arbeta utifrån evidens och vetenskap finns det möjlighet att öka professionalismen i verksamheten (jfr Evetts, 2009). Ur ett nyinstitutionalistiskt perspektiv kan den vetenskapliga grunden och den evidens-baserade praktiken användas för att öka professionalismen inom verksamheten. Det vill säga genom att använda professionsbegreppet styr och definierar förskolechefer vad som kan anses vara professionellt (jfr Evetts, 2009). Ur ett nyinstitutionalistiskt perspektiv kan detta uppfattas som att professionen får en gemensam bas att utgå ifrån, vilket i förlängningen kan leda till att dessa idéer blir institutionaliserade inom organisationen. Det vill säga den vetenskapliga grunden och evidens-baserade praktiken innebär utifrån detta en professionalism som kan kopplas ihop med den normativa isomorfismen (jfr DiMaggio & Powell, 1983). Genom att motivera förskolans personal att arbeta utifrån vetenskaplig grund och evidens-baserad praktik i relation till professionalism, kan arbetet med vetenskaplig grund uppfattas som ett sätt att öka yrkets status både som kollektiv och individuellt (jfr Evetts, 2009). Detta kan innebära att institutionalisering och implementeringen av vetenskaplig grund och evidens-baserad praktik underlättas då institutionalisering kräver mening för att ske (jfr Zucker, 1977).