Adolescents who have newly arrived in Sweden face a considerable learning task in trying to acquire substantial Swedish proficiency in as little time as possible. One potential source of learning input could be out-of-school (extramural) exposure to the language, which has been identified as a key factor for students’ learning of English (e.g., Sundqvist, 2009). While the Swedish field of language education has considerable knowledge about the extramural English exposure of Swedish students, little attention has been directed to learners of Swedish in Sweden. Given that newly arrived students learning Swedish do so in a Swedish context means that they should have vast potential exposure to the language outside of school, which could facilitate their learning. However, Nuottaniemi (2023), as an example, highlights that many learners have few Swedish-speaking arenas outside of the classroom. This raises the question of the extent of extramural Swedish exposure for these learners. 

This study draws on the considerable knowledge base concerning the learning opportunities in informal out-of-school language exposure. This has been found in many studies focusing on extramural English and Swedish learners of English (e.g., Sundqvist, 2009; Sylvén & Sundqvist, 2012). It has also been suggested that extramural exposure poses challenges in the classroom, as students come with different levels of knowledge (e.g., Sundqvist & Olin-Scheller, 2013). Knowledge concerning the extent of extramural Swedish exposure could provide valuable insights about the realities of the Swedish as an L2 classroom and what learning opportunities students have that complement their Swedish classes in school. Extramural Swedish encounters could potentially occur not only in real world interaction but also in digitized contexts, such as online or in popular culture. Thus, the paper sheds light on language and communication in the digital age. Moreover, qualitative insights concerning students’ encounters with different languages offer additional perspectives on how the social realities of the students impact their extramural exposure and choices. 

The purpose of the study is to map the extent and nature of extramural Swedish that immigrant learners attending the Språkintroduktion program encounter. In this way, a knowledge gap is addressed as regards the informal Swedish learning opportunities of this student group. In this paper, the results of a pilot study mapping extramural Swedish exposure is presented. The data was gathered using self-reports in the form of language questionnaires and language diaries as well as follow-up interviews with learners. The follow-up interviews are valuable in this context, given the sociopolitical factors that have major impact on this group of learners. The paper shares tentative results concerning the amount of extramural Swedish exposure, a discussion on the methodological difficulties in gathering data in multilingual classes and an outline for the upcoming large-scale study where data is gathered from a larger sample and teacher perspectives are elicited for a deeper understanding of the classroom.

References:

Nuottaniemi, A. (2023). Flerspråkighetens gränser: Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid [The limits to multilingualism: Language pedagogy on (un)equal grounds in the age of migrations] [Doctoral dissertation, Umeå University].

Sundqvist, P. (2009). Extramural English matters: Out-of-school English and its impact on Swedish ninth graders’ oral proficiency and vocabulary [Doctoral dissertation, Karlstad University].

Sundqvist, P., & Olin‐Scheller, C. (2013). Classroom vs. extramural English: Teachers dealing with demotivation. Language and Linguistics Compass, 7(6), 329–338. https://doi.org/10.1111/lnc3.12031

Sylvén, L. K., & Sundqvist, P. (2012). Gaming as extramural English L2 learning and L2 proficiency among young learners. ReCALL, 24(3), 302–321. https://doi.org/10.1017/S095834401200016X 

This paper explores different talk types and characteristics of grammatical and rhetorical reflections in L1 students’ collaborative talk about a literary text (n = 12, aged 15–17). The data is drawn from an intervention of contextualized grammar teaching in Swedish upper secondary school. To illuminate different talk types and the characteristics of the grammatical and rhetorical reflections, a deductive and inductive analysis in NVivo was carried out. The findings partly confirm previous results concerning rules of thumb and grammatical misconceptions. The current study also indicates that there is a relationship between talk types and prompted questions, and the quality of grammatical and rhetorical reasoning. When students are trying to locate a grammatical concept, the talk type is mainly characterized as cumulative and disputational, whereas linking grammar and rhetoric is exploratory. This paper discusses explanations for these relationships along with strategies for teachers when facilitating and supporting the development of students’ metalinguistic understanding.

Den här studien undersöker en samverkansmodell mellan hem och skola för att arbeta medläsutveckling hos elever i årskurs 2–6 i behov av avkodningsträning. I projektet utarbetades enmodell med det digitala programmet Trädet Web, som användes under en intensiv-träningsperiod. Studien ämnade undersöka hur modellen upplevdes av vårdnadshavarna,specialpedagogerna, eleverna och klasslärarna samt vilka faktorer som kunde beskrivas somgynnsamma i arbetet. För att uppnå detta genomfördes fokusgruppsamtal med special-pedagogerna, semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavarna samt enkäter med elever ochklasslärare. Materialet analyserades genom en tematisk analys, vilken resulterade i fyra teman.Programmet visar sig fungera som ett nav för elevens läsutveckling där samtliga aktörer kansamlas kring elevens läsutveckling. Vidare visar resultaten att de spelifierade inslagen somingår i arbetsmodellen synliggör elevernas progression. Att arbetsmodellen bryter nerlästräningen i beståndsdelar är följaktligen av betydelse för eleverna. Slutligen visar resultatetatt arbetsmodellen resulterar i ett flytande ansvar mellan olika aktörer.

Den här artikeln utgår från en designbaserad forskningsansats där forskare och lärare i samverkan har skapat och genomfört kontextualiserad grammatikundervisning. I artikeln analyseras vilka förutsättningar som designelementen induktiva arbetssätt, diskussion, visualisering och integrering skapar för att arbeta med gymnasieelevers metalingvistiska förståelse. Materialet består av fokusgruppsamtal med lärarna, elevenkäter och observationsanteckningar av forskaren. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att den öppna ingång som de induktiva gruppövningarna innebar, skapade goda förutsättningar för att tala om språkets form och funktion, men också att den utmanade lärarens roll som kunskapsförmedlare. Användningen av färgkoder i undervisningen visade sig även fungera som ett gemensamt språk när elever är i färd med att utveckla metalingvistisk förståelse. Grammatikens integrering till andra innehållsmoment i svenskundervisningen skapade slutligen ett helhetsperspektiv på språket och därmed svenskämnet.

This article draws on an educational design research project in which researchers and teachers have designed and implemented contextualized grammar teaching. The opportunities for working with upper secondary students’ metalinguistic understanding provided by the design elements inductive tasks, discussion, visualization, and integration are analyzed. The data comprises focus group discussions with the participating teachers, student questionnaires and observation notes by the researcher. A qualitative content analysis shows that inductive tasks can be beneficial for discussing form and function but at the same time, the approach challenges the role of the teachers as transmitters of knowledge. Visualizing structures using colors function as a metalanguage when students developed metalinguistic understanding. Finally, the result shows that integrating grammar into other content areas within the L1 subject can create a holistic perspective on language and the L1 subject.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om grammatikunder­visning i svenskämnet genom en design där forskare och lärare tillsammans skapar, iscensätter och utvärderar kontextualiserad grammatikundervisning i gymnasie­skolans svenskundervis­ning, samt att belysa på vilka sätt en sådan undervisning kan användas och förstås. Shulmans (1986; 1987) teoretisering av lärares ämnesdidaktiska kunskapsbas (PCK), samt hans begreppsapparat om undervisning, används som teoretiskt ramverk i avhandlingens ramberättelse. Avhand­lingen består av fyra vetenskapliga artiklar där designstudien undersöks utifrån olika perspektiv. Det empiriska material som ligger till grund för avhandlingen är vetenskapliga artiklar publicerade i engelsk­språkiga tidskrifter, ljudinspelade fokusgruppsamtal med de sex deltagande lärarna, videoinspel­ningar av de deltagande elevernas metalingvistiska aktiviteter, observations­anteckningar av forskaren samt en elevenkät. Resultaten visar på vilka sätt kontext­ualiserad grammatik­undervisning med målet att utveckla elevers metaling­vistiska förståelse, lämpligen kan ta sig uttryck och användas genom följande samverkande designelement: induktiva arbets­sätt, diskussioner, visualiseringar och integrering. Vidare visar resultaten vilka strategier som elever använder sig av när de analys­erar syntaktiska egenskaper i ett skönlitterärt textutdrag, samt vilka pedagogiska möjligheter och utmaningar som applicerandet av dessa kan generera. I avhandlingen synliggörs också att använd­ningen av autentiska texter i grammatikunder­­visningen kan möjliggöra kopplingar mellan olika språkliga nivåer, så som grammatik och pragmatik. Mot bakgrund av den komplexitet som kännetecknar autentiska texter visar studien emellertid att de också kan försvåra representationen av ett grammatiskt fenomen och i förläng­ning­en representationen av språkets hierarkiska uppbyggnad. Med utgångs­punkt i avhand­lingens sammanförda resultat diskuteras vikten av och komplexiteten med grammatikundervis­ningens kontextualiser­ing och dess relation till det skolgrammatiska arvet från ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. I ljuset av lärares ämnesdidaktiska kunskaper och praktikens villkor indikerar resultaten slutligen betydelsen av att rekapitulera vad gramma­tik­undervisning är och kan vara inom ramen för förstaspråksundervisningen i allmänhet och svenskundervis­ningen i synnerhet. 

The aim of this thesis is to contribute with knowledge about grammar teaching in L1 education through a design-based research project where a researcher and teachers create, implement, and evaluate contextualized grammar teaching in Swedish upper secondary school. The aim is also to illuminate how it can be used and understood. Shulman’s (1986; 1987) theory on pedagogical content knowledge (PCK) and the process of transformation is used as a theoretical framework in the thesis frame. The thesis includes four articles that investigate different perspectives of the educational design. The empirical data used consist of peer-reviewed articles, audio-recorded focus group discussions with the six participating teachers, video recordings of the students’ metalinguistics activities, field notes by the researcher, and a student questionnaire. The results show how contextualized grammar teaching, with the goal of developing students’ meta­linguistic understanding, can be implemented and used through a set of interacting design elements, namely inductive tasks, discussions, visualizations, and integra­tion. Furthermore, the results illuminate different strategies that students use when analyzing syntactical components in a literary text and their pedagogical (dis)advantages. The thesis further shows that using authentic texts when teaching grammar encourages students to discover the interrelationships between different levels of language, such as grammar and pragmatics. However, using authentic texts can also hinder students from discovering grammatical structures and, by extension, the hierarchical structure of language, due to the complexity that characterizes them. Based on the overall findings, the importance and complexity of the contextualization of grammar and its relation to traditional grammar teaching from a theoretical and practical perspective is discussed. In the light of teachers’ pedagogical content knowledge and the conditions of practice, the results indicate the need to recapitulate what grammar teaching is and can be within the framework of L1 education in general and the Swedish subject in particular.

As teachers’ experiences are a prerequisite for developing an understanding of the challenges of teaching, their reflections on the potential of using authentic text in L1 grammar teaching deserves closer attention. This paper presents a focus-group study with six Swedish L1 teachers at upper secondary level during an intervention, in which they adopted contextualized grammar teaching in their classrooms. The results show that, according to the teachers, using authentic texts can create connections between grammar and language in use, which motivates the students to learn grammar. However, due to the complexity that characterizes authentic texts they also seem to complicate the instruction of a grammatical phenomenon. The conclusion of the study is that if the teachers have something to connect the grammatical content to, both manipulated and non-manipulated linguistic materials remain relevant in making a grammatical phenomenon comprehensible to the students.

I gymnasieskolan är svensklärares uppdrag såväl att utveckla demokratiska medborgare som att arbetamed litteraturanalys och att lära eleverna upptäcka språkets struktur. En förening av dessa kan te sigsom en utmaning, särskilt mot bakgrund av hur läroplanen delar in kunskapskraven. För att förstå dentransformeringsprocess som äger rum när litterär och språklig analys förenas medvärdegrundsuppdraget i undervisningspraktiken måste lärarperspektivet inkluderas (jfr Shulman, 1987).Syftet med det här föredraget är därför att presentera hur lärare i praktiken kan hantera denna föreningsamt de didaktiska möjligheter som där finns.Utifrån Hallidays systemisk-funktionella grammatik har Myhill et al. (2020) utvecklat pedagogiskaprinciper för en kontextualiserad grammatikundervisning som tar sin utgångspunkt i exempelvisskönlitterära texter. I en sådan undervisning kan grammatisk analys förenas med andra kunskapskrav. Iföredraget kommer en undervisningsutvecklande designstudie att presenteras, där forskare och läraretillsammans har iscensatt en kontextualiserad grammatikundervisning i gymnasieskolan. Iundervisningsdesignen arbetade eleverna med olika språklaborationer vid läsningen av en roman, därockså litteraturens möjligheter att utveckla kritiskt tänkande och demokratiska förhållningssätt togstillvara (jfr Nussbaum, 2020). Datamaterialet som utgör grunden för presentationen är ljudinspeladefokusgruppsamtal med de deltagande lärarna under designprocessen.Av resultaten framgår att den dissekering av den skönlitterära texten som språklaborationerna delvisinnebär också gör att eleverna djupare engagerar sig i romanens innehåll på det sätt som Nussbaummenar att litteraturen har potential för. Utifrån resultaten diskuterar vi studiens implikationer försvenskämnet, där litteratur och språk ur ett lärarperspektiv är oundvikligt förenade. Det finns behov avatt lärare explicitgör hur detta går till i undervisningspraktiken och därför behöver lärare i störreutsträckning inkluderas i forskningsprocessen. Avslutningsvis diskuteras implikationer för lärarutbildningoch vikten av att ta hänsyn till undervisningspraktiken för att möten mellan språk och litteratur ska kunnahanteras.

Inom ramen för en kontextualiserad grammatikundervisning utforskar och analyserar den här artikeln svenska gymnasieelevers metalingvistiska aktiviteter där de resonerar om ett skönlitterärt textutdrag. En induktiv innehållsanalys genomfördes i syfte att belysa på vilka sätt tre elevgrupper resonerar om huvudsatsformade och icke huvudsatsformade meningar i ett textutdrag ur Stina Jacksons roman Silvervägen. Resultatet visar, i likhet med tidigare studier, att elevernas resonemang i första hand stödjs av minnesregler och betydelser, vilket kan försvåra igenkännandet av den syntaktiska (o)fullständigheten. När eleverna kopplar samman meningarna till kringliggande meningar lyckas de emellertid känna igen den syntaktiska (o)fullständigheten. Även om ett betydelsemässigt fokus kan förhindra eleverna att identifiera och förklara grammatiska strukturer visar resultatet att utgångspunkten i att textuellt knyta an meningar, såväl syntaktiskt som semantiskt, kan stötta eleverna i resonemang rörande syntaktisk (o)fullständighet. Resultatet pekar vidare på att en utgångspunkt i skönlitterära texter och syntaktisk (o)fullständighet kan fungera som en deskriptiv ingång för att synliggöra och diskutera språkliga strukturer och konventioner i förstaspråksundervisningen.

Within the framework of a contextualized view of grammar teaching, this paper explores and analyzes metalinguistic activities in which Swedish upper secondary school students (aged 15–17) discuss a fictional text (Stina Jackson’s novel The Silver Road) and its syntactical components. In order to shed light on the students’ reflections about syntactical (in)completeness, an inductive content analysis was carried out. The findings show that the students primarily used rules of thumb and semantic associations in their reflections, which can complicate the recognition of syntactically (in)complete sentences. However, when they considered the sentences as linked together textually, they succeeded in recognizing syntactic (in)completeness. While using semantic associations can make the identification and explanation of grammatical structures more difficult, the results indicate that students’ reflections about syntactic (in)completeness can be facilitated by considering both syntactical and semantic cohesion in texts. Finally, the present study shows the potential of a contextualized grammar teaching, as it explores how fictional texts and syntactic (in) completeness can function as starting points for grammar teaching and thus support a descriptive approach to linguistic structures and conventions in the first language classroom

As it has been found that contextualized grammar teaching enhances students' literacy skills (e.g., Myhill et al., 2012), grammar is conceptualized as mainly a tool for writing in the current L1 grammar teaching discourse. As a result, other potentially meaningful reasons to teach grammar in context, such as the intrinsic values of grammar teaching, has received little or no attention (cf. van Rijt & Coppen, 2021). 

This paper accounts for an educational design research project (cf. McKenney & Reeves, 2019), in which a contextualized grammar teaching was developed and tested in Swedish upper-secondary school. Drawing upon a contextualized conceptualization of grammar (Myhill, 2021), the aim of the present paper is to explore teachers' reflections on reasons for teaching grammar in context. The data consists of recorded design conversations with the participating teachers throughout the design process, which is analyzed using reflexive thematic analysis (following Braun & Clarke, 2019). The following research questions will be addressed: i) what conceptions concerning the purpose of grammar teaching are expressed? and ii) what didactic implications may they entail? 

Preliminary results show that the teachers do not necessarily conceptualize the purpose of grammar teaching as being a dichotomy between procedural and declarative knowledge. Rather, they are seen as a mutually constituting relationship. However, findings also indicate that teachers find it easier to draw on grammar as a tool for writing when motivating students, and therefore an instrumental perspective tends to become the starting point for some teachers. Implications for the teaching of grammar in L1 education will be discussed, linking back to previous research on contextualized grammar teaching.