Detta fyraåriga, tvärvetenskapliga och supra-disciplinära forskningsprojekt om skogsbränder, torka och andra extrema väderhändelser utgår från samiska-, urfolks- och konstnärliga perspektiv. Projektet är placerat vid Uppsala Universitet, CEMFOR, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, i samarbete med Luleå Tekniska Universitet och University of Brighton, UK genom forskningsprojektet Traces of Nitrate (www.tracesofnitrate.org), Ájtte fjäll- och samemuseum (Nationellt museum för samisk kultur och historia), Hasselbladsstiftelsen, HDK-Valand (Göteborgs universitet) och Zeppelin Museum, Tyskland. Projektet leds av Dr. Ignacio Acosta,(http://ignacioacosta.com), tillsammans med Liz-Marie Nilsen, samisk journalist, Dr. May-Britt Öhman och renskötare Gun Aira, i nära samarbete med det samiska och icke-samiska lokalsamhället. Dr. Acosta är en internationellt etablerad forskare samt film och foto konstnär med lång erfarenhet av arbete i Sábme/Sápmi.Projektet förenar en rad olika discipliner; Konstnärlig forskning, visuell dokumentation, teknikhistoria, feministisk teknikvetenskap, genusforskning, urfolksmetodologi och traditionell samisk kunskap.Sommaren 2018 drabbades renbetesmarker i Sverige av omfattande bränder. Enligt Sametingets ansökan om katastrofstöd, baserad på bränderna och den extrema torkan, handlade det om 21 500 hektar renbetesmarker som försvunnit. Renskötseln är idag hårt trängd av exploateringar, skogsavverkning och försvårande väderförhållanden till följd av klimatförändringar. Avskurna och minskade betesland och instabila väderförhållanden, som gör att renens bete låses under is, tvingar renskötare att till mycket stora ekonomiska kostnader utfodra renarna. Klimatförändringar antas fortsatt medföra så kallat extremväder, där torka och bränder är en av konsekvenserna, något som kommer att ha stor inverkan på framtiden för samiskt och andra urfolks liv och näringar. Urfolk/Samer och lokalbefolkning har historisk använt sig av kontrollerade bränder som en del av landförvaltning och bekämpning av skogsbränder. Traditionella kunskap som idag efterfrågas men där mer omfattande dokumentation saknas.Projektet utgår från tre skogar i renbetesområde, Norrbottens län samtliga drabbade av torka och bränder 2018. Genom att kombinera filmade intervjuer, drönar-bilder, 3D kartor, foton, videoklipp, ljud, text och work-shops som verktyg för forskning, kommunikation och spridning av materialet, analyseras och diskuteras extremvärme, torka och skogsbränder genom att följa två huvudspår;identifiera samisk/urfolks traditionell kunskap och expertis ifråga om att leva beroende av växlande klimat och väderförhållanden och de anpassningar detta kräver. Samisk/urfolks möjlighet att påverka beslut som rör deras frågor.identifiera samiska erfarenheter av egen förvaltning av land i förhållande till brandbekämpning, torka och andra aspekter och erfarenheter av klimatförändringar.Frågeställningar som berörs är:Vilka urfolks-/samiska kunskaper finns det ifråga om skogsbränder, hetta, torka och klimatförändringars effekter och extremväders konsekvenser?Hur kan konstnärlig forskning och visuell dokumentation med en kritisk utgångpunkt, utvecklad genom samarbete med samisk och annan urfolksexpertis, tillsammans med andra akademiska kompetenser användas för att dokumentera, analysera, diskutera och skapa en arena för att synliggöra och lyfta fram urfolks-/samisk kunskap för nationalstater och som ett bidrag till debatten kring klimatförändringar?Utgångspunkten är samisk och annan urfolks expertis i och konstnärlig audiovisuell kommunikation har en framträdande del i projektet. Projektet bygger på tidigare och pågående forskningssamarbeten. Acosta, Nilsen och Öhman har uppmärksammade och framgångsrika erfarenheter av supradisciplinära, inkluderande och tvärvetenskapliga samarbeten sedan tidigare. En särskild tyngd läggs på att tillgängliggöra forskningen för det samiska samhället, genom att forskningsresultaten, enligt önskemål doneras och ar