Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Processanpassning för funktionsbeständiga träprodukter: vilken roll spelar torkningen för virkets beständighet i utomhusprodukter ovan mark?
Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.ORCID-id: 0000-0002-3544-8716
Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.ORCID-id: 0000-0002-7711-9267
2008 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Torkningsprocessens inverkan på beständigheten hos centrumsågat furuvirke 50x125 mm har studerats. Som utvärderingsmetod har röttester med brunrötesvampen Coniophora puteana (källarsvamp) gjorts på prov från splintved samt inre och yttre kärnved. Stor massförlust efter röttest visar på dålig beständighet. De torkningar som utvärderats är lufttorkning, artificiell torkning vid 70°C och 90°C samt en högtemperaturtorkning vid 110°C. För 70°C och 90°C torkningarna har två principscheman använts: ett med snabb temperaturökning i virket tidigt i torkningen och ett där virkestemperaturen når maxtemp i ett betydligt senare skede. Även inverkan av ångkonditionering i slutet av torkningen har utvärderats. Skanning med UV-ljus har utförts på virkestvärsnitt från samtliga torkningar för att undersöka hur UV-fluorescens av pinosylvin i kärnved påverkas av torkning samt om denna skanningsmetod kan användas för att prediktera massförlust (beständighet). Kapillärupptag av vatten i splint från de olika torkningarna har studerats i tomograf. Totalhalten av fenoliska ämnen i torkad kärnved, som av andra forskare visats ha stor betydelse för rötbeständighet mot källarsvamp på färsk ved, har bestämts med Folin-Ciocalteu (FC) metoden. Inledningsvis gjordes två serier med homogent spån (från virke som ej ingår i torkförsöken) som värmdes vid olika temperaturer. När resultaten från röttesterna från det torkade försöksvirket var kända utvaldes provplankor med lägst och högst massförlust ut från samtliga torkningsserier och analyserades med avseende på extraktivämneshalt och totalfenolhalt enligt FC-metoden. Resultaten sammanfattas under följande rubriker Råvaran Vid röttest med källarsvamp på torkat furuvirke konstateras Splintved ha betydligt sämre rötbeständighet än kärnved. Ingen skillnad i rötbeständighet mellan inre och yttre kärnved. Stor spridning i rötbeständighet mellan olika plankindivider men även inom en och samma planka i längdled. Svag indikation att högre veddensitet har bättre beständighet. Trolig förklaring är extraktivämneshalt. Totalfenolhalten vara högre i kärnved med hög extraktivämneshalt jämfört med låg extraktivämneshalt. Totalfenolhalten i spån från fet kärnved minskar vid värmning över 40°C upp till 110°C. Högre totalfenolhalt indikera lägre massförlust även i torkad furukärna. Torkning Vid beständighetstest med källarsvamp på furuvirke torkat vid olika temperaturer konstateras Splintved ha betydligt större massförlust än kärnved i samtliga torkningar Kärnved från lufttorkat virke ha minst massförlust vid röttest. Splintved och kärnved från virke torkat vid 90°C med snabb temperaturökning i virket ha störst massförlust vid röttest. Ångkonditionering efter torkning öka massförlusten vid röttest i furusplint. UV-skanning Vid UV-skanning av virkestvärsnitt från samtliga torkningar konstateras att färgkomponenter kan separera: - Virke torkat vid 20°C och 70°C från virke torkat vid 90°C och 110°C. - Inre kärnved från yttre kärnved och splintved. att signalerna måste kalibreras då möjligen även inslag av "vanlig färg" iveden ingår i signalerna. Kapillärförsök Då ingen fullständig utvärdering av tidsskäl hunnit göras konstateras här endast att Skillnader mellan olika torkningar kan ses i fuktgradienternas utseende i axiell led efter 6 dygns uppsugning. En tänkbar förklaring kan vara övergångar mellan olika mekanismer för vattenupptagning som har att göra med torkningssätt och temperatur, exempelvis söndertrasade pormembran i det artificiellt torkade virket eller förändrade vätningsegenskaper i veden vid högre temperatur. Projektets målsättning att formulera rekommendationer för beständighetsanpassad torkning av furuvirke sammanfattas enligt följande: Den kritiska parametern under torkningsprocessen för beständigheten i kärnved är virkestemperaturen tidigt i torkningen. För artificiell torkning i virkestork bör därför torkstyrningen anpassas så att virkestemperaturen hålls nere tidigt i torkningen när fuktkvoten är hög. För rötbeständighet i splintved är ångkonditionering efter torkning mindre lämplig.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2008. , s. 47
Serie
Forskningsrapport / Luleå tekniska universitet, ISSN 1402-1528 ; 2008:11
HSV kategori
Forskningsprogram
Träfysik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-24545Lokal ID: b65abd10-79be-11dd-b356-000ea68e967bOAI: oai:DiVA.org:ltu-24545DiVA, id: diva2:997597
Merknad
Godkänd; 2008; 20080903 (ysko)Tilgjengelig fra: 2016-09-29 Laget: 2016-09-29 Sist oppdatert: 2017-11-24bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltekst(6174 kB)78 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 6174 kBChecksum SHA-512
0451912c2b841fb6e7f3dc730c30f1aa1e83f2242ce11652408a0ab79dcb1fd639e5ed1c5702d5e117fcd4c1225e4551101c169edb9e37585187574847a2ee4d
Type fulltextMimetype application/pdf

Personposter BETA

Sehlstedt-Persson, MargotKarlsson, OlovSkog, Johan

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Sehlstedt-Persson, MargotKarlsson, OlovSkog, Johan
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 78 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 52 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf