I Sverige saknas en nationell rekommendation gällande aktiva skolresor. Samtidigt vet vi att barn och unga i Sverige rör på sig för lite. Aktiva resor till och från skolan är ett effektivt sätt att öka den fysiska aktiviteten och det är ett prioriterat område i WHO global action plan om fysisk aktivitet. Det aktiva resandet i dagens transportsystem har större positiva hälsoeffekter än de negativa effekterna av buller, luftkvalitet och trafiksäkerhet tillsammans. Det bidrar positivt till uppfyllelsen av flera mål i Agenda2030. Att barn själva så långt det är möjligt utifrån ålder, mognad och funktionsförmåga får ta ansvari sitt resande är en förutsättning för identitetsskapande och välbefinnande. Tyvärr förväntas de aktiva resorna minska ytterligare om inte riktade åtgärder sätts in.

Barns aktiva resor är beroende av trafikmiljön och varierar mellan platser och situationer vilket gördet svårt att basera en rekommendation på ålder. Att det förekommer uttryck såsom ”att barn inteär mogna att cykla i trafikmiljöer förrän vid 12-års ålder” i olika policydokument ökar behovet av nyarekommendationer för att guida vårdnadshavare, skolor, samhällsplanerare och väghållare.

I denna barnkonsekvensanalys prövas rekommendationen mot barns behov. En prövning och analys av barnets bästa är ett underlag för att synliggöra och stärka barnrättsperspektivet i beslut som fattas i frågor som rör barn direkt eller indirekt. För att säkerställa att barnets bästa tillgodoses ska en prövning göras inför varje beslut som berör barn. FN:s barnrättskommitté nämner bl.a. utarbetande av policyer och rekommendationer som exempel på sammanhang där en barnkonsekvensanalys ska göras. En barnkonsekvensanalys är ett verktyg för att omsätta barnrättslagen i handling och synliggöra barnets bästa.