Idag är sociala medier en stor del av vår vardag och undersökningar visar att unga kvinnor utgör den största gruppen av användare. Det är även de som i störst utsträckning känner stress över det egna utseendet och kroppen. Syftet med studien var att undersöka hur unga kvinnor förhåller sig till det kroppsideal som framställs på sociala medier samt hur detta ideal inverkar på deras kroppsuppfattning. Detta genomfördes med hjälp av sju kvalitativa intervjuer på kvinnor mellan 18 och 29 år. För att skapa en förståelse för syftet undersöktes även deras egna och andras presentationer på sociala medier. Empirin analyserades med hjälp av Charles Horton Cooleys teori om spegeljaget, Leon Festingers teori om social jämförelse samt Erving Goffmans teori om intrycksstyrning. 

Studiens resultat visar att användningen av sociala medier kan ha en negativ inverkan på intervjupersonernas kroppsuppfattning men också på deras självbild generellt. Detta då idealet som synliggörs via sociala medier resulterar i att intervjupersonerna jämför sig inte bara med kvinnors kroppar utan med kvinnor i allmänhet vilkas utseende och person är motsatsen till dem själva. Detta får dem att känna sig otillräckliga. De förhåller sig till detta ideal genom att ändra sina tränings- och kostvanor samt framhäva sina bästa sidor i syfte att styra andras intryck av dem samt i en strävan att efterlikna idealet.

Studien visar att intervjupersonernas presentation på sociala medier överensstämmer med övriga medlemmars presentationer. Detta innebär att användarna av sociala medier skapar och upprätthåller tillsammans en ram för vad som förväntas synas på de olika plattformarna. Detta resulterar i att intervjupersonerna bidrar till den negativa påverkan som de menar att sociala medier medför.

Nyckelord: Sociala medier, kroppsuppfattning, kroppsideal, unga kvinnor

Today, social media are a major part of our everyday lives, and surveys show that young women are the largest group of users. It is also the ones who feel the most of their own appearance and body to the greatest extent. The purpose of the study was to investigate how young women relate to the body ideals produced on social media and how this ideal affects their body image. This was done using seven qualitative interviews with women between 18 and 29 years. To gain an understanding of the purpose, their own and others' presentations on social media were also investigated. The empiricism was analyzed using Charles Horton Cooley's theory of the looking-glass self, Leon Festinger's theory of social comparison, and Erving Goffman's theory of impression management.

The study's findings show that the use of social media can have a negative impact on the body's perception of the interviewees, but also on their self-image in general. This is because the ideal made visible through social media results in the interviewees not only comparing women's bodies but also women in general whose appearance and person is the opposite of themselves. This makes them feel insufficient. They relate to this ideal by changing their exercise and dietary habits as well as highlighting their best sides to control others' impressions as well as to imitate the ideal.

The study shows that the interviewees 'presentation on social media is in line with other members' presentations. This means that users of social media create and maintain together a framework for what is expected to appear on the various platforms. This results in the interviewees contributing to the negative impact they imply on social media.

Keywords: Social media, body image, body ideal, young women