CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Äger eller suger?: En studie av elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel
Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
2019 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Abstrakt

 

Detta examensarbete handlar om att genomföra en kvalitativ fallstudie och med hjälp av metoderna bildanalys och gruppintervjuer öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel. I studien ingick 18 elever i årskurs 4 i en skola i norra Sverige samt deras tre undervisande lärare.

 

Syfte: Studiens övergripande syfte att öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel delades upp i tre frågeställningar:

  • Hur uppfattar eleverna att det digitala läromedlet påverkar deras delaktighet?
  • Hur beskriver eleverna användandet av digitala läromedel i skolan?
  • Hur beskriver de undervisande lärarna elevernas delaktighet vid användandet av digitala läromedel?

 

Metoder: Studien genomfördes utifrån de tre frågeställningarna. De metoder som ingick i studien var bildskapande, där eleverna skapade egenproducerade bilder och korta texter. I samband med elevernas bildskapande genomfördes också kompletterande samtal med eleverna. Gruppintervjuer vid två tillfällen med de undervisande lärarna ingick också som metod i studien. Utifrån delaktighetsmodellen gjordes bildanalys av elevernas egenproducerade bilder och korta texter.

 

Resultat: Eleverna uttrycker i sina egenproducerade bilder att det är roligt och att det underlättar då de skriver på datorn. Flera elever beskriver att de tycker det är lättare med digitalt läromedel för de behöver bara ta fram en sak. Det som upplevs som jobbigt är när internetuppkopplingen inte fungerar som den ska. Några elever beskriver att det ibland kan vara svårt att hitta i det digitala läromedlet och det var ”krångligt” från början men det fungerar bättre nu. De undervisande lärarna bekräftar att navigationen i det digitala läromedlet var svår initialt. Speciellt svårt var det eftersom flera nya moment infördes. Lärarna uttrycker att det är osäkert om det beror på just det digitala läromedel de valt eller om det är att det är ett nytt sätt att arbeta på. Generellt så uttrycker de flesta av eleverna att använda digitala läromedel och att arbeta med dator är roligare än vanliga böcker. Lärarna beskriver det digitala läromedlet som lustfyllt och att det digitala läromedlet ”fångar” de elever som tycker skolan är svår De allra flesta eleverna uttrycker en arbetsglädje då de beskriver sin användning av digitala läromedel. De undervisande lärarna menar att det digitala läromedlets stora fördel är den snabba feedback som både elever och lärarna får med hjälp av den i det digitala läromedlet inbyggda statistik över gjorda uppgifter. Eleven beskriver känslan av att själv kunna bestämma och påverka vad hen skriver på datorn. Den ger hen en möjlighet att vara delaktighet och hen kan själv påverka sin arbetssituation. Det digitala läromedlet främjar enligt lärarna delaktigheten på så sätt att det inte längre framgår vilken svårighetsgrad eleverna har på sina uppgifter.

 

Slutsats: Metoden bildanalys var ett bra val, trots att eleverna endast vid ett lektionstillfälle skapade de egenproducerade bilderna så erhölls väldigt mycket information, dock var det svårt att formulera frågorna till eleverna, så att de verkligen kunde beskriva sina upplevelser av delaktighet i bilden, vilket bör ses som metodens svaghet. Vid de kompletterande elevsamtalen beskrev de sina upplevelser av delaktighet. Beträffande gruppintervjuerna så hävdar vi att de undervisande lärarna styrkte det eleverna uttryckt. Resultaten vi fått fram genom vår kvalitativa fallstudie kan vara svåra att överföra och generalisera till andra elevgrupper eftersom de sociala situationerna och lärmiljöerna kan se annorlunda ut för dessa elevgrupper. Resultaten i studien är användbara i den meningen att de kan ligga till grund för skolutveckling gällande delaktighet, digitalisering och digitala läromedel. Ett hinder för att skolor skall kunna säkerställa likvärdigheten och möjlighet att nå de mål som regeringens nationella digitaliseringsstrategi föreskriver är att det är så stor skillnad i hur skolor eller kommuner har ekonomiska medel för att genomföra digitaliseringen av skolan på ett tillfredställande sätt. I slutändan är det lärarnas arbetssätt och användandet av det digitala läromedlet, som kan möjliggöra en tillgänglig lärmiljö där eleverna är inkluderade och delaktiga, inte läromedlet i sig.

Abstract [en]

Abstract

 

This thesis is a qualitative case study that aims to increase the knowledge about students’ perceptions of participation when using digital educational tools. The methods used in this case study are image analysis and group interviews. The participants in this study came from a school in the north of Sweden. There where 18 students from grade 4 and 3 of their teachers participating.

 

Aim: The overarching aim of the study was to increase knowledge about students’ perception of participation when using digital educational tools. The perception of participation was evaluated from three angles:

  • How do the students perceive that the digital educational material affects their participation?
  • How are the students describing the use of digital educational tools in school?
  • How are the teachers describing the use of digital educational tools in school?

 

Method: The methods used in this study where: Student´s images and group interviews. There were also additional conversations with the students in conjunction of the creation of the images and texts. Group interviews were conducted at two points in time with the teachers, one before the analysis of the student´s pictures and one after. Image analysis by using participation model was done on the students own images and texts.

 

Results: In the images the students expressed that it was fun and easier to write on the computer. Many of the students also described that is was easier with digital educational tools as they only need to bring one thing (the computer). The challenges they described where when the Wi-Fi connection was not working and some of them mentioned that it was hard to navigate the digital tool in the beginning, but that it was easier after a while. The teachers confirm that the navigation was challenging when the tools was first initiated, especially as multiple new elements were introduced at the same time. However, the teachers were unsure if that was due to the digital educational tools or due to that it was a new way of working. The majority of the students expressed that it is more fun to work with digital educational tools and computers, compared to regular books. The teacher described the digital educational tools as joyful learning and that it is engaging for those students that normally find the school challenging.  Most of the students also expressed a satisfaction and joy when describing their use of digital educational tools. The teacher described that a major benefit of using digital tools, is the quick feedback with statistics of performed learning exercises that the tools provide to both the student and the teacher. The students reported that they got a sense of autonomy when they can have an impact and themselves decide what they write on the computer. That gives them the opportunity to participate and be able to affect their own learning situation. From a teacher’s point of view, the digital tools stimulate the participation, where the students’ different degree of difficulty on their tasks are not reviled to their classmates.

 

Conclusion: It was a good choice of method to perform the image analysis because even though the students only created the images at one point in time, the information that the images provided was comprehensive. However, the verbal conversions that was performed in conjunction with the creation of the images were challenging, as it was hard to formulate the questions so that the students fully could describe their perception of participation in their image. This should be considered as the weakness of this method.

 

During the verbal conversations in conjunction with the creation of the images, the students described their experiences of participation. The group interviews with the teachers that followed, confirmed the students’ descriptions. The results from this qualitative case study may be challenging to transfer and standardise for other student groups as the social situations and learning environments could be different. The results of the study could be useful moving forward as it may be indicative for future educational developments regarding participation, digitalisation and digital educational material. The big difference in the funding for the digital implementation between schools and municipalities is one of the obstacles to ensure equality and the ability to reach the goals that the government have set out for digital strategy in schools. In the end, it is the teachers’ ways of working and their use of the digital educational material that is going to enable an accessible learning environment where the students are included and participating, not the educational tool itself.

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 52
Keywords [en]
analysis, aspects of participation image, digital educational material, digital educational tools, digitalisation, engagement, equal education, inclusion, participation, participation model, recognition
Keywords [sv]
autonomi., bildanalys, delaktighet, delaktighetsaspekter, delaktighetsmodellen, digitala läromedel, digitalisering, engagemang, erkännande, inkludering, likvärdig utbildning, tillgänglighet, tillgänglig lärmiljö
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-75149OAI: oai:DiVA.org:ltu-75149DiVA, id: diva2:1333131
Subject / course
Student thesis, at least 15 credits
Educational program
Special Education Needs
Supervisors
Examiners
Available from: 2019-07-02 Created: 2019-06-30 Last updated: 2019-07-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1927 kB)34 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 1927 kBChecksum SHA-512
a57ebc4e77192c83b43f9b96a32c2ee88dd578bca064d9064833ff00271de80f697c324ff51ed41f59823bf59c8b3f3d4a5677e18e786bafdbed38c42b97d9d5
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Fahlesson, SusanneBergelin, Agneta
By organisation
Department of Arts, Communication and Education
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 34 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 129 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf