I januari i år avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, där rätten attupplåta småviltsjakt och fiske i fjällområdena prövats. Stridigheter omhuruvida det är staten eller samebyn som har rätt att göra sådana upplåtelserhar pågått i decennier och har inte gått att lösa politiskt. I artikelnanalyseras domen och vilka konsekvenser den får; domens längd och komplexitetmotiverar en längre rättsfallsanalys. Det konstateras att domen klargörviktiga förhållanden såsom att samiska markrättigheter upparbetats genomurminnes hävd och att ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheteri delar är bindande även om den inte har ratificerats. Domen innebär att enbetydande rättsutveckling skett inom det samerättsliga området.