23456785 of 16
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Estetiska lärprocesser: Definition, position och potential
Luleå University of Technology, Department of Health, Education and Technology, Education, Language, and Teaching.ORCID iD: 0009-0004-3559-2090
2024 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)Alternative title
Aesthetic Learning Processes : Definition, position and potential (English)
Abstract [sv]

Syftet med avhandlingen är att bidra till förståelse och kunskap om den estetiska lärpro­­cessens definition och position, samt belysa och diskutera dess potential för lärande. Detta sker med utgångspunkt i Ricoeurs hermeneutiska ansats.

Den första delen behandlar definitionen och förståelsen av estetiska lärprocesser, ett begrepp som ansetts tvetydigt och mångtydigt, med behov av teoribildning för att inte marginaliseras och trivialiseras. En orsak till den bristande begreppsbildningen är att det pedagogiska och det konstnärliga fältet har använt termen utifrån olika utgångs­punkter, vilket skapat en medieneutral respektive mediespecifik betydelse. Min hermeneutiska tolkning föreslår att den estetiska formen på uttrycket snarare än de estetiska uttrycksformerna står i centrum för den stipulativa definitionen. Den este­­tiska lärprocessen är meningsskapande genom en aktiv reflektion mellan nya upp­levelser och tidigare erfarenheter, där såväl tankar som känslor samt fantasi och krea­­tivitet bidrar till ett eget formuttryck som bär mening och berör, vilket sker inom det estetiska formspråket där lösryckt innehåll förvandlas till sammanhängande hel­heter i en personligt gestaltad erfarenhet.

Den andra delen belyser den estetiska lärprocessens position inom det svenska skolsystemet och dess läroplansverk, tematiserat till fyra kronologiska perioder: 1) Den samhällsutveckling, förändrade kunskapssyn samt projektet Kultur i skolan, som lägger grunden för uttrycket estetiska lärprocesser. 2) Etable­ringen av estetiska lär­processer genom ett snabbt växande forskningsfält, också kopplat till uttrycket lust att lära. 3) Det tvetydiga begreppet estetiska lärprocesser på icke valbar plats, fältets oförmåga att skapa ett teoretiskt ramverk, samt de nyliberala negativa effekter­na. 4) Avslutningsvis den rådande positionen i skär­nings­punkten mellan det tidigare och det framtida. Många lärare och forskare associerar estetiska lärprocesser både medie­neutralt och mediespecifikt, vilket medför en exklusivitet som exkluderar de flesta lärare från att positionera sig till begreppet. Estetiska lärprocesser förpassas därmed till en perifer position inom det svenska skolsystemet.

Den tredje delen, baserad på en skolstudie, visar en tydlig samstämmighet mellan den estetiska kvaliteten på elevernas formuttryck och deras kursbetyg. Ju högre este­tisk kvalitet på formen, desto högre kursbetyg. Centrala aspekter av estetiska lärpro­ces­ser såsom intrinsikal motivation, reflektion och kreativitet, samt gestaltande av personliga erfarenheter genererar en djupförståelse som harmonierar med kriterierna för den högsta betygsnivån. Elever betonar vikten av dessa aspekter för att lära och minnas det man lär sig. Baserat på resultatet i skolstudien ger estetiska lärprocesser en god poten­tial för lärande och måluppfyllelse i skolan.

Abstract [en]

The aim of this thesis is to contribute to an understanding of the definition and posi­tion of aesthetic learning processes (ALP), as well as to illustrate and discuss its poten­tial for learning. This is achieved based on Ricoeur´s hermeneutic approach.

The first part concerns the Scandinavian concept of ALP, which has proven difficult to define. The lack of clarity and the ambiguity, which mainly derives from the two parts of the concept, namely aesthetic and learning processes, and from two fields, the artistic/aesthetic and the educational, has led to a medium-specific and a medium-neutral point of view. If ALP is to be a useful and meaningful concept, a greater degree of theoretical understanding is required. My hermeneutic interpretation suggests a medium-neutral point of departure, focusing the aesthetic aspect of the learning process, which shows itself in the form. My definition stipulates that in ALP meaning is created through an active reflection on previous and new experiences, where reason and emotions as well as imagination and creativity contribute to a form-expression, which carries meaning and moves the learner. This occurs within the aesthetic form-language, where fragmented pieces of content are formed and trans­formed into coherent wholes in a personally shaped experience.

The second part addresses the position of ALP in the Swedish school system. Four chrono­logical periods are presented: 1) The societal and pedagogical context that ALP emerges from, such as the development of a new view on knowledge and learning, also the notion and project Arts in School. 2) The establishment of ALP through a rapidly growing research field, based on political priorities connected to the expression a desire to learn. 3) The ambiguous concept of ALP in a non-electable position, the inability to create a theoretical understanding, and the neo-liberal nega­tive effects. 4) Finally, the current position of ALP, at the intersection between the past and the future. I argue that many teachers in school, as well as researchers at universities, associate ALP in a both medium-specific and medium-neutral way, which entails an exclusiveness that excludes most teachers in their positioning to this concept and moves ALP to a peripheral position in the school system.   

The third part, based on a school study, reports a strong correlation between the aesthe­tic quality in students’ form-expressions and their course grades. The higher aesthetic qua­lity in the form, the higher the course grade. Central aspects of ALP, such as intrinsic motivation, reflection and creativity, and the aesthetic formation of personal ex­perien­ces, generate deep conceptual learning, which harmonizes with the criteria of the highest grade. Students emphasize these aspects to learn and remem­ber. Based on the study, the concept of ALP offers a great potential for learning.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2024.
Series
Doctoral thesis / Luleå University of Technology 1 jan 1997 → …, ISSN 1402-1544
Keywords [en]
Aesthetic learning processes, learning processes, aesthetic form, motivation, meaning-making, aesthetic experience, Ricoeur
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-105729ISBN: 978-91-8048-591-3 (print)ISBN: 978-91-8048-592-0 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:ltu-105729DiVA, id: diva2:1863905
Public defence
2024-09-13, C305, Luleå University of Technology, Luleå, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2024-06-03 Created: 2024-06-02 Last updated: 2024-06-25Bibliographically approved

Open Access in DiVA

The full text will be freely available from 2024-08-12 09:00
Available from 2024-08-12 09:00

Authority records

Emmoth, Björn

Search in DiVA

By author/editor
Emmoth, Björn
By organisation
Education, Language, and Teaching
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 504 hits
23456785 of 16
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf