Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vattenvegetation som indikator för vattenkvalitet och sjökaraktär: baserad på förändringar i vattenkemi och vegetation i svenska sjöar 1929 - 2005
Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Geovetenskap och miljöteknik.ORCID-id: 0000-0003-4208-345X
2006 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Water vegetation as indicator of water quality and lake character - Based on changes in water chemistry, and vegetation in Swedish lakes 1929 - 2005In the 1930ies, Gunnar Lohammar analyzed macrophyte vegetation and biogeochemistry in 151 Swedish lakes. These data completed with data from resampling open up a unique opportunity to study the relation among macrophytes, biogeochemistry and land-use. 17 of the Lohammar-lakes were re-sampled in summer 2005 (eight in the county of Uppland and nine in Norrbotten) to understand these relations and their temporal changes. Macrophytes showed clear preferences along the biogeochemical gradients. The response of isoetids and lemnids along the gradients was consistent within respective group. In contrast, within elodeids and nymphaeids, species showed varying responses. The preferences were used to develop preliminary macrophyte-based indicator-values. These deviated from the English indicator-values that are used in Sweden at present. Macrophyte vegetation, biogeochemistry and land-use changed considerably from 1930 - 2005. Analysing the whole material, only the number of nymphaeid-speices changed 1930 - 2005. Differences in macrophyte abundance were most obvious between the two regions. Lakes in Norrbotten had more isoetid-species than Uppland whereas for lemnids the situation was the opposite in the 1930ies. The differences between the regions were more pronounced 2005 than 1930 and could be explained with increased nutrient concentrations in general and increased tot-N concentrations in specific. Nutrient concentrations (mainly tot-N, but also tot-Na and conductivity) increased in Uppland and Norrbotten and were explained by amongst others increased N-deposition and increased use of salt in traffic and households. Tot-P concentrations did not change significantly between 1930 - 2005 but showed a correlation to the land-use in respective drainage area, e.g. distance to nearest village. Macrophyte abundance and lake biogeochemistry were related to land-use within drainage areas and within 1-km buffer zones from the lakes. Remarkable is especially the positive correlation of the length of ditches as well as area of agricultural land and the number of macrophyte species that prefer nutrient rich environments. Macrophyte abundance could be explained by a combination of land-use and lake biogeochemistry. The increased area of clear-cuts during the study period resulted probably in a decreased number of species preferring nutrient poor environments and low TOC-concentrations. Correlations among macro- and trace element fractionation indicate that it might be the bioavailable fraction of the elements that might determine the abundance of lemnids. The results illustrate the effects of land-use and land-use change on macrophytes and biogeochemistry. The results should be regarded as a first step to better understand the link among land-use, macrophytes and biogeochemistry.

Abstract [sv]

Under 1930-talet analyserade Gunnar Lohammar makrofytvegetationen och biogeokemin i 151 svenska sjöar. Detta material, kompletterat med data från återinventeringar ger en unik möjlighet att studera sambandet mellan makrofytvegetation, biogeokemi och markanvändning. Sommaren 2005 återinventerades 17 av Lohammar-sjöarna (åtta i Uppland och nio i Norrbotten) med målet att förstå de ovan nämnda sambanden samt förändringen i dessa. Makrofyterna visade tydliga preferenser längs de biogeokemiska gradienterna. Responsen längs gradienterna av isoetiderna och lemniderna var enhetlig inom respektive grupp medan arterna inom elodeiderna och flytbladsväxterna visade en varierad respons. Preferenserna kunde användas för att utveckla preliminära makrofytbaserade indikatorvärden. Dessa avvek från de befintliga engelska indikatorvärden som för närvarande används i Sverige. Både makrofytvegetationen, biogeokemin och markanvändningen har genomgått stora förändringar mellan 1930-talet - 2005. Generellt ändrades mellan 1930 - 2005 enbart antalet flytbladsväxter. Skillnaderna i makrofytabundansen visade sig dock främst mellan regionerna. Sjöarna i Norrbotten hade under 1930-talet ett större antal isoetider jämfört med Uppland, medan de uppländska sjöarna hade ett större antal lemnider. Skillnaderna mellan regionerna förstärktes mellan 1930 - 2005 och kan förklaras med ökade näringshalter i allmänhet och ökade tot-N halter i synnerhet. Näringshalterna (främst tot-N, men även tot-Na och konduktivitet) ökade både i Uppland och Norrbotten och förklarades med bl.a. ökad kvävedeposition och ökad användning av hushålls- och vägsalt. Tot-P halter förändrades inte signifikant mellan 1930 - 2005 men visade en koppling till respektive avrinningsområdets markanvändning, t.ex. avstånd till närmaste tätort. Makrofytabundans och sjöarnas biogeokemi påverkades av markanvändningen inom sjöarnas avrinningsområden och inom 1-km breda buffertzoner kring sjöarna. Anmärkningsvärt är det positiva sambandet mellan dikeslängd samt areal jordbruksmark och makrofytarter som föredrar näringsrika förhållanden. Makrofytabundans kunde förklaras med en kombination av markanvändning och sjöarnas biogeokemi. Den ökade hyggesarean under den studerade tidsperioden ledde antagligen till en minskning av arter som föredrar bl.a. näringsfattiga förhållanden och låga TOC-halter. Korrelationerna mellan näringsämnenas och spårmetallernas fraktionering tyder på att det antagligen är den biotillgängliga delen av ämnena som antagligen styr abundansen bland lemniderna. Resultaten visar effekterna av markanvändningen och dess förändring på både makrofyterna och biogeokemin. Resultaten borde anses som ett första steg för att bättre förstå kopplingen mellan markanvändning, makrofyter och biogeokemin.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2006. , s. 54
Serie
Forskningsrapport / Luleå tekniska universitet, ISSN 1402-1528 ; 2006:15
HSV kategori
Forskningsprogram
Landskapsekologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-23461Lokal ID: 71b1cc20-b210-11db-bf9d-000ea68e967bOAI: oai:DiVA.org:ltu-23461DiVA, id: diva2:996510
Merknad
Godkänd; 2006; 20070201 (ysko)Tilgjengelig fra: 2016-09-29 Laget: 2016-09-29 Sist oppdatert: 2017-11-24bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltekst(1338 kB)70 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 1338 kBChecksum SHA-512
df5a537ede377fe155b646196a50374134c1e9c8d2a807377e12f14ecc8ead744dbb1806b824d4c218544927c24ed0510335ce466b32071d8e541b4be16dbe1d
Type fulltextMimetype application/pdf

Personposter BETA

Ecke, Frauke

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Ecke, Frauke
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 70 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 84 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf