En viktig förutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv som leder till hållbar tillväxt är att kvinnor och män kan ta del av företagsfrämjande på lika villkor. Då först tar vi vara på den potential som finns i företagandet. Jämställd tillgång till offentlig finansiering skapar förutsättningar för att resurser fördelas effektivt och hållbart. Kvinnor driver nära 30 procent av Sveriges företag, men får inte ta del av offentlig finansiering i motsvarande omfattning. Syftet med studien Under ytan är att synliggöra strukturer i det företagsfrämjande systemet och det som händer i de slutna rummen, där bedömning av potential görs och beslut om finansiering fattas.Vid en första anblick kan det framstå som att offentlig finansiering till företag är könsneutral, då både företagande kvinnor och män kan ansöka om finansiering. Resultaten i studien visar dock att kvinnor och män tillskrivs olika egenskaper som blir stereotypa föreställningar, vilket påverkar förväntningar på hur företagande kvinnor och män ska bete sig och vara, och vem som anses ha potential i sitt entreprenörskap.Denna studie inkluderar fem organisationer, 18 finansiärer och 213 företag, varav 28 procent leds av kvinnor och 72 procent av män samt omfattar observationer, intervjuer, enkäter, analyser av företags ansökningar om finansiering och redovisningsinformation.Studien visar att det finns många föreställningar om företagande kvinnor och män.•Kvinnor som driver företag anses vara försiktiga, de vågar inte ta stora lån, vågar inte göra för stora investeringar, behöver endast små medel och är verksamma i ”fel” branscher som är icke-finansieringsbara och det saknas tillväxtpotential.•Män som driver företag anses våga satsa, behöver stora medel och är verksamma i ”rätt” branscher som är finansieringsbara och har tillväxtpotential.Dessa föreställningar leder till normen: satsa på företagande män. Finansiärernas syn på företagande kvinnors och mäns behov av kapital påverkas – kvinnor behöver lite pengar och män behöver mycket pengar.Föreställningar om tillväxt, försiktighet och behov av kapital i företag som leds av kvinnor respektive män kan ifrågasättas på basis av studiens resultat. Det är en missuppfattning att kvinnor inte driver tillväxtföretag. Av de 213 företag som undersökts påvisas inga skillnader mellan hur det går för kvinnors och mäns företag som sökt sig till det företagsfrämjande systemet. Det råder alltså inga skillnader i storlek, tillväxt, prestationsnivå, finansiell risk eller betalningsförmåga. När företagande kvinnor och män kommunicerar sin entreprenöriella potential är det heller ingen skillnad. Detta innebär att kvinnor och män kommunicerar företagets innovationsförmåga, proaktivitet och risk på samma sätt i sina ansökningar. Trots det bedömer finansiärerna den entreprenöriella potentialen vara högre i mäns företag äni kvinnors företag.Att se dessa strukturer under ytan kan bidra till förståelse för olika föreställningar om entreprenöriell potential hos kvinnor och män. Finansiärernas beskrivning av företagare i beslutsmöten visar på omedvetna skevheter i bilden av kvinnor och män.Den stereotypa föreställningen är att den riktiga entreprenören är en man och inte en kvinna. Detta framgår av sju identifierade strukturer.1. Identitet i snacketMän ges identiteter som entreprenör, företagare, innovatör och uppfinnare. Vanligtvis får kvinnor identiteten ”hon”. De fåtal gånger kvinnor ges en identitet så benämns de som ”företagare”. Kvinnor beskrivs inte som entreprenörer eller uppfinnare.2. Positiva och negativa attribut i snacketFöretagande män gestaltas mer positivt än företagande kvinnor. Kvinnor gestaltas med något fler positiva attribut (54 %) än negativa attribut (46 %). Detta i skarp kontrast till mäns gestaltning som domineras av positiva attribut (86 %) och endast i undantagsfall uttrycks med negativa attribut (14 %).3. Samma attribut – olika innebörd i snacketFöretagande män lovordas för samma saker som kvinnor kritiseras för. Till exempel är det positivt när män är försiktiga för då är de sansade medan det är negativt för kvinnor eftersom de inte vågar. Unga män diskuteras ofta som ”unga och lovande” och därför är ”ung” positivt. Unga kvinnor beskrivs istället ofta som ”bra för statistiken”, ”oerfarna” eller med ”bristande kunskap om affärsbegrepp”, vilket innebär att ”ung” är negativt.4. Allmängiltigt eller detaljerat i snacketKvinnor beskrivs med allmängiltiga positiva attribut som ger en oklar bild av potential i kontrast till män som beskrivs med detaljerade positiva attribut som leder till en klar bild av potential.Kvinnor beskrivs med detaljerade negativa attribut som leder till en klar bild av att potential saknas, i kontrast till män som beskrivs med allmängiltiga negativa attribut, som ger en oklar bild av att potential saknas.5. Superlativ i snacketMän beskrivs med fler superlativ än kvinnor.6. Passiv – aktiv form i snacketFöretagande kvinnor beskrivs i mer passiv form, ”är och har”, medan män beskrivs i mer aktiv form, ”gör och kan”.7. Innovation och utveckling i snacketUnikitet diskuteras endast för mäns företagande och endast företagande män gestaltas som proaktiva och som ”idékläckare”.Studien Under ytan visar att genusstrukturer spelar stor roll i finansiärers arbetsprocesser. Det finns stor risk att strukturer lever vidare och begränsar möjligheter till tillväxt och konkurrenskraft i företag som drivs av kvinnor. Brist på tillgång till finansiering skapar situationer av underkapitalisering, underprestation och hindrar att potentialen i kvinnors företag realiseras fullt ut. Ett normkritiskt angreppssätt behövs när offentliga finansiärer bedömer vad som är finansieringsbart och anses bidra till tillväxt. Jämställd tillgång till offentlig finansiering skapar också förutsättningar för effektiv resursallokering av offentlig finansiering, vilket i sin tur bidrar till en hållbar tillväxt.Entreprenörskap och innovation har en central betydelse för Sveriges utveckling av ett innovationsklimat i världsklass och innebär konkurrensfördelar. Då är det är viktigt att ta vara på alla individers företagsamhet och innovationskraft. Det företagsfrämjande systemet står inför nya utmaningar: att öppna upp och erbjuda finansiering på lika villkor till kvinnor och män som vill starta, driva och utveckla företag.