Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Analys av ASSI Kraftliners rullhantering med hjälp av simulering.
1992 (Swedish)Student paper other, 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

ASSI Kraftliner är en pappersindustri i Piteå som tillverkar kraftliner d v s det papper som utgör ytskiktet i wellpapp. Företaget har ca 750 anställda och en årlig omsättning på ca 1.7 miljarder kronor.

Följande målsättning identifierades vid arbetets start:

  • Analysera och simulera det befintliga systemet beträffande kapacitet och trånga sektorer.
  • Analysera med hjälp av simulering ett förslag till automatisk utlastning.

Simuleringsarbetet bör enbart ses som rådgivande och det är viktigt att förstå att simuleringsresultaten bygger på de förutsättningar och antaganden om systemet som redovisas.

Till min hjälp vid simuleringen har jag utnyttjat en simuleringsprogramvara som heter Witness.

Vid förstudien till det befintliga systemet kunde jag dra slutsatsen att det mottagande transportbandet i magasinet i dagsläget utgör den potentiellt trånga sektorn i systemet.

De viktigaste slutsatserna efter simulering av det befintliga systemet är dessa:

Systemkapacitet:normalt antal rullar/set:64 rullar/timca 3400 ton/dygn5 rullar/set:70 rullar/timca 2400 ton/dygn7 rullar/set:64 rullar/timca 1600 ton/dygn

Kapacitetsmässigt har dagens system således inga problem att klara hanteringen av rullarna. Det befintliga systemet kan dock trimmas med relativt enkla medel. Först och främst vid magasinbanan och ID-banan.

Huvudskälen till förslaget att investera i ett automatiskt utlastningssystem är följande:

  • Arbetsmiljön i magasinet bör förbättras
  • Snabbare och jämnare flöde till Haraholmen förkortar ledtiden och därmed kapitalbindningen.
  • Bättre hantering leder till färre skador på rullarna.

Vid simulering av det automatiska utlastningssystemet har jag utvärderat två alternativ av trailers. Det mindre alternativet klarar av nettolasten 30.2 ton och det större 35 tons nettolast. Följande simuleringsresultat beträffande transportkapaciteten fås: Genomsnittlig utkapacitet 30.2 tons trailers: 2 st * 28.7 ton *24 timmar = 1378 ton/dygn Genomsnittlig utkapacitet 35 tons trailers: 2 st * 33.5 ton *24 timmar = 1608 ton/dygn När det gäller lastfyllnadsgraden blir den ca 95 % per trailer för bägge alternativen.

När det gäller systemets kapacitet under normala produktionssituationer visar simuleringsresultaten att båda alternativen är tillräckliga. Om andelen av produktionen som ska vidare till Haraholmen ökar till 88% resulterar detta i att utkapaciteten inte riktigt räcker till. Bufferttransportbanden dämpar dock effekten av detta på så sätt att det tar ett antal timmar innan systemet blockeras även om inga åtgärder vidtas.

Om en situation sådan att trailerbilarna inte klarar av att hålla undan produktionen uppstår kan man tänka sig ett par olika lösningar:

  1. En truck avlastar lastrampen med jämna mellanrum. Tanken är sedan att dessa laster ska mellanlagras i magasinet och märkas med en tillhörande fraktsedel för att sedan vid lämpligt tillfälle transporteras vidare till Haraholmen med lastbil.
  2. Extra dragbil inkallas och kör tills dess situationen lugnat ned sig.

Mina slutsatser när det gäller buffertkapaciteten är: Om man väljer 30.2 tons trallers är 6 bufferttransportband, vardera med längden 21 meter en lämplig lösning. Vid 35 tons trailers bör det räcka med 5 bufferttransportband vardera med längden 23 meter.

Om man utformar systemet med beaktande av de synpunkter som jag ger i denna rapport, finns det enligt min mening stora möjligheter att ett system med automatisk utlastning kan ge många positiva effekter för ASSI Kraftliners rullhantering.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå, 1992.
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-62389OAI: oai:DiVA.org:ltu-62389DiVA: diva2:1080461
Educational program
Industrial and Management Engineering, master's level
Available from: 2017-03-10 Created: 2017-03-10 Last updated: 2017-03-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 3 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf