Valfilmer i Sverige är relativt nytt på grund av att förbudet mot åsiktsreklam via det Svenska marknätet har försvunnit. Det innebär att det finns lite forskning i området och att valfilmernas budskap helt kan styras av partierna. Syftet med uppsatsen är att undersöka Svenska valfilmer för att påvisa vilka budskap riksdagspartierna väljer att kommunicera ut till sina väljare inför 2014 års riksdagsval. Hur används retorik i text och bild för att påvisa budskapen? Materialet bestod av sex av riksdagspartiernas valfilmer. Metoden som använts har varit en visuell retorikanalys. Det teoretiska ramverket utgår ifrån teori om politisk kommunikation och politisk reklam. Image och sakfrågebaserade budskap analyseras specifikt i undersökning. Resultatet påstår att partierna med hjälp av olika budskap försökt påverka i samma frågor. Den fråga som fått störst plats överlag är ekonomin. Moderaternas film handlade enbart om sysselsättningen, Socialdemokraterna berörde sysselsättningen, skolan och äldrevården. Sverigedemokraterna målar upp en bild av Sverige som ett land med allvarliga problem med politiker som inte tar tag i dem, som underförstått syftar till invandringen. Kristdemokraterna sätter familjen i fokus och beskriver en bild om hur partiet vill att Svensk familj ska fungera, Folkpartiet hade skolan i fokus och Centerpartiet målar upp sin bild om närodlad politik om samhället utanför storstaden men är också den film som inkluderar flest politiska ställningstaganden. Allianspartierna försökte skapa en positiv känsla i sina filmer och förklarar hur samhället kommer se ut om partierna får fortsatt styre. Socialdemokraterna målar upp en negativ bild som handlar om att visa hur vården, skolan och sysselsättningen för ungdomar kommer se ut, utan Socialdemokratin. Likaså Sverigedemokraterna kritiserar de nu styrande personer som människor som bryr sig mer om sig själva och sin egen populäritet än om Sverige. Alla filmer använder sig exempelvis av pathos argumentation för att anspela på tittarnas känslor. Resultatet kan tolkas som att partierna ingår i beskrivningen av den postmoderna valkampanjen och alla partier kan tolkas som att de ingår i professionaliserade valkampanjer. Reklamfilmerna kan utifrån teorin om image och sakfrågebaserade budskap tänkas påminna om forskningen som baserats på amerikanska valkampanjer.