Denna rapport redogör för förstudien AIM4S (Attitudes, Insights and Motivation for Safety). Studiens syfte och mål har varit att undersöka hur LKAB-anställda och entreprenörer uppfattar olika typer av nya visuella representationer av säkerhetsrutiner, som tagits fram av företagshälsan vid LKAB, samt att undersöka hur interaktiv träningsmiljö, som med hjälp av s.k. gamification, skulle kunna fungera som verktyg för att förmedla säkerhetsrutiner. Enkätsvar och intervjuer bland LKABs anställda och LKABs entreprenörer visar att det finns ett behov av visuella representationer i verksamheten som kan påminna och uppmana till ett säkert handlande. Det upplevs positivt att det påminns om säkerhet på flera sätt, hellre en gång för mycket än en gång för lite. Studien visar att många avställda ofta tummar på säkerhetsföreskrifterna av bekvämlighetsskäl, men många tror att de visuella representationerna till viss del kan bidra till att de påminns om rutinerna och om riskerna de utsätter sig för om de bryter mot reglerna – vilket också ökar motivationen att följa dem. Den faktor som flest av de tillfrågade anser vara den mest kritiska orsaken till varför det ibland slarvas med säkerhet är en brist på lättillgänglig säkerhetsutrustning. Om säkerhetsutrustningen inte finns nära till hands utför man det man upplever som mindre riskfyllda arbeten utan säkerhetsutrustning. Skälet uppges vara bekvämlighet snarare än tidspress. En osäkerhet för gällande rutiner finns hos de anställda. De efterfrågar material i form av checklistor eller träningsprogram att gå tillbaka till vid säkerhetsronder och upplärning av nyanställda. Bland de entreprenörer som deltagit i studien finns en önskan om mer kunskap om given arbetsplats och dess eventuella risker då de inte har samma kunskap om detta som LKABs anställda.Denna studie visar att bilder och filmer i verksamheten uppfattas positivt av anställda eller entreprenörer. Visuellt material anses förmedla information och regler på ett lättillgängligt sätt. Materialet fungerar både för inlärning, påminnelse, ökad riskmedvetenhet och ändrat handlande. Det är dock oklart huruvida bilderna och filmerna fyller sitt syfte med att sänka antalet arbetsplatsolyckor. Den visuella representationen som samtliga tillfrågade ansåg bidra mest till ett minskat risktagande var dokumentärfilmen, som genom att anspela på känslor, emotion, påverkade de anställda och entreprenörer. Dokumentärfilmen skapade en förståelse för hur lätt olyckor kan hända och gav en riskmedvetenhet som flera bar med sig under det egna arbetet. Tysta tavlor och tysta filmer ansågs bra för att ständigt påminna om rutiner. Samtliga personer som deltog i studien förhöll sig neutrala eller försiktigt positiva till en interaktiv träningsmiljö, dvs. gamification av säkerhetsföreskrifterna. De ansåg att det skulle kunna vara bra för inlärning av rutiner genom att bidra till ett mer aktivt tänkande. Aktiviteten fick dock inte bli för enkel och barnspelslik och de ingående exemplen kändes svåra att bedöma utan att ha testat dem. En prototyp av spelet skulle behövas för en bättre utvärdering av åsikter kring detta. Affischer med LKAB anställda ansågs trevliga. En del associerade affischerna med säkerhet på fritiden eller bibehållen hälsa medan de flesta hade svårt att se syftet. Konst på fasader upplevdes fint och önskvärt men ansågs inte bidra till att sätta säkerheten först.