Den här uppsatsen handlar om förstagångsväljare i Skellefteå Kommun inför valet 2018. Den fokuserar på hur förstagångsväljare uppfattar lokaljournalistikens roll i den politiska kommunikationen, och på vilket sätt förstagångsväljarna tycker lokaljournalistiken påverkar dem inför sitt första gångs val.Uppsatsen baserar sig på sju kvalitativa intervjuer som är utförda våren 2018, där fyra standardfrågor har varit utgångspunkten för intervjuguiden. Resultaten av studien är analyserade utifrån teorier om politisk kommunikation, politisk socialisering och dagordningsteori. Studiens resultat visar att förstagångsväljarna inte anser att lokaljournalistiken har en granskande och informationsbärande roll i demokratin. Vilket strider emot det som är journalistikens uppdrag. I en tid där medielandskapet är i förändring, kan denna studie visa på hur lokaljournalistiken har förändrats till en plattform som handlar om att förmedla positiva mediebilder av sin hemstad, något som blir problematiskt då förstagångsväljarna inte anser att mediebilden stämmer överens med den upplevda verkligheten. Resultatet visar dock att många ändå använder lokaltidningen för att hitta information om lokalpolitiska frågor, vilket ger en komplex/motstridig bild av lokaljournalistiken och kan tyda på att lokaljournalistiken trots av förstagångsväljarna ansedd bristande i politisk kvalité, fortfarande används i det syfte som lokaljournalistiken ämnar, som är för läsaren och lokala invånaren, en gemensam nämnare för lokalkännedom(Dimberg, Andersson,2014).