Det offentliga rummet: stadens gator, parker, byggnader och torg likväl som den kultur och sociala kontext som en viss stad har, skulle kunna utformas för att vara tillgängligt, användbart, inkluderande, attraktivt och välgörande för människan i betydligt större utsträckning än vad som görs idag. 

Troligtvis är det inte medveten diskriminering som ligger bakom mindre god design av det offentliga rummet, utan snarare okunskap om vad som kan och behöver göras. Fram tills dess människor befinner sig i en situation där de på något sätt själva är hindrade från att delta på lika villkor är det svårt att inse hur mycket det offentliga rummet påverkar oss. Det kan vara mindre hinder i form av ojämnt underlag som gör det svårt att ta sig fram för vissa, medan det omöjliggör framfart för andra. Det kan vara miljöer som vissa upplever som “vanliga” medan andra upplever sig djupt otrygga eller utestängda från desamma. Med andra ord är det offentliga rummets utrymmen där vi lever, jobbar och leker knutna till vart vi går och vad vi gör eller vart vi inte går eller gör. 

Av den anledningen anser vi att det finns behov av att utveckla konkreta metoder och handgripliga råd för att arbeta med mer medveten utformning av fysisk miljö: tillgänglighetsdesign. Tillgänglighetsdesign används här genomgående som ett brett begrepp för design av lösningar som upplevs trygga, användbara, inkluderande, attraktiva och välgörande. Vi utgår från en designpraktik som stödjer tanken att miljön måste vara tillgänglig för alla grupper i samhället. I det förstudieprojekt som beskrivs i kommande kapitel har av den anledningen en kartläggning skett med utgångspunkt i ett helhetsgrepp på tillgänglighetsdesign, det vill säga att motverka diskriminering och främja lika rättighter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 

Förstudien har omfattat kartläggning av normkritiska perspektiv, lagar och riktlinjer kring fysisk tillgänglighet, social hållbarhet och tillgänglighet, universell och inkluderande design, samt inhämtning av inspiration från arkitektur, form och designområdet. Det har även omfattat identifiering av goda exempel från runt om i landet på vad tillgänglighetsdesign i bred bemärkelse kan omfatta och intervjuer med personer som arbetat med detta. Vi vill rikta ett stort tack till er som bidragit till arbetet. 

Vår avsikt är att de principer som utformats i förstudien för tillgänglighetsdesign ska diskuteras, användas och uppdateras vid all stadsutveckling. På så sätt kan vi åstadkomma ett helhetsgrepp på tillgänglighetsdesign och åstadkomma socialt hållbara, attraktiva och tillgängliga platser och miljöer runt om i landet.