Den psykiska ohälsan bland barn och unga har och kommer enligt beräkningar att fortsatt öka.Det här genererar ett ökat tryck på den psykiatriska specialistvården med förlängda vårdköersom ett resultat. För att bedriva en vård som kan svara mot de ungas behov och upplevas sommeningsfull påtalas vikten av att förstå vad som kan vara framgångsrikt för att lindra ungaslidande och främjandet av deras återhämtning. Fokus i vården har framför allt riktats mot denkliniska återhämtningen där ny omvårdnadsforskning istället skiftar fokus mot en personligdefinition av återhämtning. Syftet med studien var att beskriva och förklara barn- och ungaserfarenheter av hur barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård kan stödja återhämtning vidpsykisk ohälsa. Studien har en kvalitativ ansats där data kommer från 27 olika individers bloggarmed erfarenhet av att vårdas inom BUP:s slutenvård. Som metod valdes tolkande beskrivningoch analysen resulterade i ett övergripande tema som beskrev det essentiella utifrån ungaserfarenheter från sin vårdtid ”Att gå från övergivenhet till en del i gemenskap” samt tresubteman ”Att få tid och plats att komma till ro” ”Att kunna anförtro sig åt personal” och ”Attkänna hopp”. Huvudfyndet i studien visar på många viktiga faktorer för att unga patienter skakunna gå mot återhämtning vid psykisk ohälsa. Samtliga subteman tolkades som faktorer somförutsatte varandra. För att komma till ro och känna trygghet på avdelningen krävdes enengagerad och närvarande personal som fick patienten att känna sig sedd och lyssnad på samttagen på allvar. Att patienten hade möjlighet att känna hopp tolkades som en förutsättning attbörja arbeta på sin väg mot återhämtning. Vikten av att bli sedd och lyssnad på beskrivs iresultatet som fundamentalt för att de unga ska trivas och känna sig trygga i vården. Att användabestämda tidsramar för hur länge ett barn eller ungdom ska vårdas inom slutenvård anses intefungera om vården ska fokusera på ungas behov och återhämtning.