Den traditionella byggprojekteringen innefattar oftast nya och unika lösningar på generella problem. Ad hoc-lösningar som görs från grunden skapar varierande förutsättningar för vidare projektering. Det är ett arbetssätt med låg produktivitetsutveckling med brister i informationsöverföring mellan de olika parterna som leder till konsekvenser i byggskedet. Återkopplingen mellan projekten blir ofta dålig då nya projekt innebär nya lösningar. Om man däremot utvecklar och använder standardiserade byggsystem med standardiserade arbetsprocesser skapas en effektiv plattform som med tiden kan konfigureras efter olika projekt. Motivationen blir högre att utveckla och optimera byggsystemet efter återkoppling från olika projekt.

Inom tillverkningsindustrin har man effektiviserat projekteringen med hjälp av ett moduluppbyggt byggsystem, Jensen (2010) menar att byggindustrin kan gagna av ett liknande tänk. En del forskning har gjorts om implementering av modularisering vid byggprojekteringen, däremot använder metodiken från den tidigare forskningen sig av programvaror anpassade för tillverkningsindustrin.

Det här examensarbetet undersöker möjligheten att tillämpa modularisering vid byggprojekteringen, likt tillverkningsindustrin och tidigare modularisering i byggindustrin, men med mer bygginriktade ritprogram som t.ex. Autodesk Revit. Genom en litteraturstudie av modularisering inom tillverknings- och byggindustrin skapades en arbetsmodell som senare analyserades hos ett konsultbolag verksam inom byggkonstruktion. Konsultbolaget har tidigare arbetat med modularisering men med mindre bygginriktade ritprogram.

I arbetsmodellen beskrivs uppbyggnaden och användandet av en kantbalksmodul till grundplattor i Revit. Kantbalksmodulen dimensionerades som en balk i brottgränstillståndet mot dimensionerande böjmoment och tvärkrafter uppdelade i prestandasteg som baserades på en fallstudie. Kantbalkens form och detaljer styrs av parametrar. Den erforderliga böjmoment- och tvärkraftsarmeringen för de olika prestandastegen placeras automatiskt av ett Dynamo-script som BIM-objekt. Scriptet styr även modulens parametrar utifrån valt prestandasteg.

Resultatet är en kantbalksmodul som går att koppla till grundplattor och som dimensioneras automatiskt utifrån det valda prestandasteget. Det undersöktes också hur moduler kan representeras i Revit som ett modulbibliotek. I diskussionen poängteras det att biblioteket kan enkelt byggas på med fler moduler då scriptet för armeringsplacering och parameterstyrningen fungerar generellt och kan tillämpas på andra kantbalksmoduler utan modifiering.

Modulens potential att bespara tid och försäkra beprövade lösningar diskuteras men slutsatsen dras att fler beräkningar och valideringar behöver göras innan modulen kan användas i skarpa projekt.