Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas av snabbare förändringar och en ökad rörlighet bland arbetstagare samtidigt som det inom flertalet yrkesområden finns ett underskott påutbildad personal. Inom skolväsendet i Norrbotten råder det i dagsläget en brist på kvalificeradeoch behöriga lärare, vilket bland annat beror på den demografiska utvecklingen med en allt högre åldrande befolkning, brist på utbildade lärare samt urbanisering. Detta har inneburit ett ökat fokus på den kompetensförsörjning som bedrivs inom skolväsendet. För att hantera den begränsade tillgången på arbetskraft inom läraryrket framhålls bland annat vikten av att den kompetens som efterfrågas finns, bibehålls och förbättras. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka rektorers och lärares upplevelser av möjligheter och hinder vad avser kompetensutveckling inom skolväsendet i en mindre kommun i Norrbottens inland. Detta genom att undersöka vilka behov av kompetensutveckling som kan identifieras bland lärare och rektorer samt hur rektorer och lärare resonerar kring egendriven kompetensutveckling relativt organisatoriskt driven kompetensutveckling. Det metodologiska tillvägagångssättet som tillämpats i uppsatsen är kvalitativ med en abduktiv ansats där empiri materialet genererades genom sju semistrukturerade intervjuer med lärare och rektorer. Det teoretiska ramverket fokuserar på kompetensutveckling, organisatorisk, kollektiv och individuell kompetensutveckling samt attityder och engagemang vad avser kompetensutveckling.Resultatet visar att samtliga intervjupersoner uppskattar både kollegial och individuell kompetensutveckling, dock betonas det individuella som i högre grad efterfrågas. Vidare framgår det att kommunen i dagsläget gör flertalet insatser för att rekrytera, attrahera och bibehålla personal, dessa kan utifrån resultatet utvecklas ytterligare genom ökad delaktighet och kommunikation bland samtliga inom skolverksamheterna. Gemensamt med ökat fokus påden individuella kompetensutvecklingen kan detta i sin tur bidra med ökat engagemang, lojalitet och motivation. Detta ansåg flertalet av intervjupersonerna kunde bidra till att lärare i högre grad väljer att stanna kvar inom kommunen. Till sist har även attityder och värderingar till kompetensutveckling i denna uppsats visat sig påverka upplevelserna av möjligheter och hinder vad avser kompetensutveckling inom läraryrket bland lärare och rektorer.