Studien syftar till att belysa hur kulturella möten mellan lärare och elever på gymnsieskolans estetiska programs musikinriktning påverkar musikundervisningens repertoar och upplevelsen av denna från ett lärar- och elevperspektiv. I studien används Pierre Bourdieus teorier om hur alla människor socialiseras in i olika habitus, det vill säga seder och vanor som ligger till grund för vår smak, och hur detta samspelar med olika kapitalarter och olika fälts dömande institutioner. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie där nedslag gjorts vid två svenska gymnasieskolor. Vid vardera skola har en lärare respektive en elev intervjuats med utgångspunkt i ensembleundervisningens innehåll och resonemang kring repertoarurval. Resultatet visar att både elever och lärare utgår ifrån sig själva vid val av repertoar vilket på sikt leder till att ett musikakademiskt habitus reproduceras och föranleder en kritisk diskussion kring hur musikutbildningen tenderar att gynna och misgynna elever utifrån habitus men också hur  elever vid gymnsieskolans estetiska programs musikinriktning kan gå miste om chanser att ta till sig av olika sorters musikaliska uttryck på grund av det fältnära habitus som skapas i skolmiljön. Utifrån detta föreslås liknande studier i större skala, liknande studier inom kulturskola, folkhögskola och musikhögskola, kvantitativa studier i hur genrerepresentationen i gymnasieskolans ensembleundervisning ser ut, studier av aktiva unga musiker utan gymnasial eller eftergymnasial musikutbildnings habitus och musikutbildningens habitus utifrån ett genusperspektiv