Det finns evidens för att såväl dynamisk som statisk rörlighetsträning av vår skelettmuskulatur har en akut längdförbättrande effekt. Dock saknas koncensus vilken metod som är mest effektiv samt det saknas studier avseende rörlighetsträning som följts över tid.

Syftet med denna studie var att jämföra effekten av åtta veckors dynamisk rörlighetsträning med åtta veckors långvarig statisk stretching avseende rörlighet i hamstringsmuskulaturen hos vuxna personer med nedsatt rörlighet i hamstrings direkt efter, samt tolv veckor efter avslutad intervention.

Metod: Personer med ≤ 70 graders rörlighet i passiv rakt benlyft inkluderas i studien. Försökspersonerna (fp), 51 friska kvinnor och män, i åldrarna 19 – 50 år (m=29.4), randomiserades till 1) dynamisk rörlighet 15 min per dag, 7 dagar i veckan, 2) statisk stretching 2 x 7.5 min per dag, 7 dagar/ vecka. Försökspersonerna testades avseende passiv och aktiv rörlighet baksida lår före interventionens start, efter 8 veckors intervention och 20 veckor efter baslinjemätninen. Statistisk analys utfördes med linear mixed model och med effektstorlek för förändringens storlek.

Resultat: Studien visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna avseende hamstringsmuskulaturens längd, vare sig direkt efter avslutad intervention eller vid 20 veckors uppföljningen. Det förelåg signifikanta förbättringar avseende hamstrings längd i hela gruppen med effektstorlek på upp till 4.0.

Konklusion: Huvudresultatet i denna studie visade inga signifikanta skillnader mellan dynamisk eller statisk stretching över tid. Överlag var det stora bestående ökningar i rörlighet över tid oavsett om de tränat långvarig statisk stretching eller dynamisk rörlighetsträning.