This thesis has investigated the area of scarcity marketing techniques and aims to provide a better understanding of how millennials in Swedish and South Korean culture respond to scarcity marketing techniques. The report compared the two different cultures of South Korea and Sweden, South Korea being a high context culture and Sweden being a low context culture. This study also analyzed the responses comparing conspicuous and inconspicuous products.  Previous literature suggested that the responses might differ depending on what type of product it is and whether the individuals are from a high or low context culture. Thus, making the various techniques more or less effective depending on the culture and product. However, the results based on the research conducted in this thesis did not always coincide with previous literature. 

The findings and conclusions of the report displays that scarcity marketing techniques where scarcity is created by the producer in the form of supply or time, resulted in the consumer reacting negatively or positively depending on what product it was. In other words, respondents responded negatively or positively compared to the same product without an applied scarcity marketing technique. Additionally, when limiting the supply or time even further, desire decreased even more. This was the case in both cultures. On the other hand, scarcity created by the consumer in the form of limited available quantity due to high demand, resulted in a negative and positive response from the Swedish millennials depending on the product while the South Korean millennials saw a definite increase in desire in all products. However, both Swedish and South Korean millennials saw an increase in desire when the scarcity in quantity due to high demand was intensified. 

Rapporten har undersökt området brist-marknadsföringsteknik och syftar till att ge en bättre förståelse för hur den millenniala generationen i svensk och sydkoreansk kultur svarar på brist-marknadsföringstekniker. I rapporten jämförs de två olika kulturerna som existerar i Sydkorea och Sverige. Sydkorea har en kultur som är av hög kontext medan Sverige har en kultur som är av låg kontext. I denna studie jämfördes även dessa tekniker på produkter som antingen var iögonfallande eller oansenlig. Tidigare litteratur antydde att svaren kan variera beroende på vilken typ av produkt det är och om individerna kommer från en kultur är av antingen hög eller låg kontext. Som ett resultat bör de olika teknikerna vara mer eller mindre effektiva beroende på kultur och produkt. Resultaten baserade på den forskning som gjordes i denna rapport men sammanföll dock inte alltid med tidigare litteratur.

Rapportens slutsatser visar att brist-marknadsföringstekniker, där brist skapas av producenten i form av antal eller tid, resulterade i att konsumenten reagerade negativt eller positivt beroende på vilken produkt det var. Med andra ord, negativt eller positivt i jämförelse till samma produkt utan någon initierad brist-marknadsföringsteknik. Dessutom, när begränsningen av utbudet eller tiden ytterligare minskade sjönk önskan för denna produkt ytterligare. Detta var fallet för båda kulturerna. Följaktligen, resulterade brist i kvantitet som skapats av konsumenten i form av hög efterfrågan i både negativt och positivt respons hos de svenska deltagarna beroende på om produkten var iögonfallande eller oansenlig medan de sydkoreanska deltagarna hade en definitiv positiv respons när man använde brist i kvantitet som skapats av hög efterfrågan för att öka önskan på båda typer av produkter. Vidare, både de svenska och sydkoreanska deltagarna fick en ökad önskan för produkterna när  bristen på kvantitet på grund av hög efterfrågan ökade.