Undermarken är en multifunktionell resurs som kan användas för en mängd olika ändamål, varav vissa ibland konkurrerar med varandra. Undermarksbyggande sker huvudsakligen utan formell planering, vilket innebär att den som först gör anspråk på utrymme under mark får förtur medan senare anspråk får anpassa sig, ofta till höga kostnader. Det övergripande syftet med forskningsprojektet ”Hållbar resursanvändning av undermarksrymden” har varit att identifiera nya möjligheter att integrera undermarksfrågor i kommunala planeringsprocesser och genom lagstiftning, samt att föreslå ett ramverk för hållbar planering och användning av undermarken. Rapporten redovisar allt arbete som genomförts inom projektet, och inleds med en översikt av: geovetenskapens roll i samhällsplaneringen; internationella erfarenheter av undermarksplanering; svensk undermarksplanering och undermarksbyggande; svensk planering, historiskt och i nutid; samt en översikt av dagens planeringslagstiftning. Resultaten av projektets delstudier, med intervju- och dokumentstudier gällande svensk praxis, samt en pilotstudie redovisas i sammanfattande form. Rapporten avslutas med ett avsnitt som redogör för erfarenheterna från projektet i en beskrivning av de problem som identifierats för att åstadkomma en bättre undermarksplanering, och som utmynnar i förslag på hur dessa problem kan övervinnas. Som konkreta verktyg presenteras 1) ett digitalt verktyg, SUB-matrisen, som är utvecklat inom projektet och som syftar till att stödja kommunal planering avseende undermarken och 2) ett förslag på fem övergripande principer att tillämpa och förhålla sig till vid planering för att åstadkomma ett hållbart nyttjande av undermarken. Dessutom ges förslag på hur planeringsprocesser kan förbättras i relation till undermarken. Projektets slutsatser kan mycket kortfattat sammanfattas enligt följande: i) undermarken som helhet bör göras synlig i planeringslagstiftning och i policyer, ii) geosystemtjänster bör införas som begrepp för att stödja mer hållbar undermarksplanering, iii) strategiska avvägningar för undermarksnyttjande bör göras i ÖP och man bör utveckla en Undermarkens Fördjupade Översiktsplan (U-FÖP), iv) SUB-matrisen kan användas som ett kommunikations- och planeringsverktyg i kommunal undermarksplanering, v) fem principer förslås (Lämplighet, Ändrad användning, Tredimensionellt tänkande, Optimering och Flexibilitet) som kan tillämpas i alla skalor och planeringsskeden för att stötta en hållbar planering, samt vi) att inventering av digitala underlag om undermarksinformation bör göras utifrån ett geosystemtjänstperspektiv. För att åstadkomma hållbar undermarksplanering i praktiken ges därutöver förslag på framtida arbeten kopplat till olika aspekter på undermarken, som kan stödja sådan implementering. 

The subsurface is a precious, multifunctional and finite resource that should be managed in accordance with its full potential and its value to society. It can be used for a wide variety of purposes, which are not always compatible, and short-term use can conflict with long-term use and future possibilities. In Sweden, as well as in many countries worldwide, the “first-come-first-served” principle applies to getting access to the resources in the subsurface, compromising fair inter- and intragenerational distributions of these resources, and sustainable development. This report summarises the outcomes of the research project Sustainable use of underground space (SUB), financed by the Swedish research Council Formas and BeFo Rock Engineering Research Foundation. The aim of the project has been to investigate how subsurface dimensions can be integrated in urban planning processes and legislation, as well as proposing a framework for sustainable planning and use of the subsurface.