Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur ett antal verksamma klasslärare i årskurs 2 ser på begreppet formativ återkoppling, och hur de säger sig arbeta med muntlig formativ återkoppling på elevers läsförmåga i läsundervisningen. De frågeställningar som legat till grund för att besvara studiens syfte är: Hur uppfattar lärare i årskurs 2 begreppet formativ återkoppling? Hur säger sig lärare i årskurs 2 ge formativ återkoppling på elevers läsförmåga? Hur säger sig lärare i årskurs 2 göra eleverna delaktiga i återkopplingsprocessen? För att få svar på detta intervjuades sex lärare och studiens resultat bearbetades med hjälp av en fenomenografisk ansats. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande och tre av Shutes framgångskriterier för formativ återkoppling. I resultatet framkommer det att formativ återkoppling uppfattas som framåtsyftande varpå aktivt deltagande av eleverna förutsätts. Resultatet visar att syftet med formativ återkoppling enligt informanterna är att eleverna både ska utvecklas och bli medvetna om sitt lärande. Återkoppling sker individuellt och i direkt anslutning till elevernas läsning med fokus på förbättringsmöjligheter och uppmuntran. Att eleverna utvecklas och blir delaktiga i sitt lärande uppfattar lärarna som vinster med att ge formativ återkoppling. I återkopplingsprocessen som avser återkoppling från lärare till elev, elev till lärare och elever emellan är det endast kamratåterkoppling som eleverna inte görs delaktiga i, då det anses kunna vara för svårt för eleverna att ge framåtsyftande återkoppling. Den sociala dimensionen träder också fram som en anledning att inte använda kamratåterkoppling, eftersom eleverna kan uttrycka sig felaktigt, vilket kan påverka läsutvecklingen negativt. När lärarna ger eleverna formativ återkoppling beskriver de att eleverna blir delaktiga genom samtal och frågor. Eleverna ges därmed också möjlighet att återkoppla tillbaka till läraren och återkoppla på sin egen läsförmåga genom muntlig självbedömning. Eleverna får även möjlighet att återkoppla skriftligt på sin egen läsförmåga. Slutsatserna är således att lärarna verkar vara väl medvetna om vad formativ återkoppling innebär och hur det kan realiseras i läsundervisningen. Det framkommer också att formativ återkoppling kan främja elevernas lärande och att eleverna till viss del är delktiga i återkopplingsprocessen.