Inom matematikämnet i den svenska gymnasieskolan har läroböcker en central roll iundervisningen. Individuellt räknande med läroböckernas uppgifter utgör den arbetsform som dominerar undervisningstiden och många matematiklärare har en stor tillit till läroböckernas ändamålsenlighet trots det begränsade antalet kvalitetsgranskningar av dessa. Samtidigt framgår att en stor andel elever erhåller ett underkänt betyg på de nationella proven i kursen Matematik 2b. Det är följaktligen viktigt att undersöka i vilken utsträckning de läroböckersom används i kursen förbereder elever inför de krav som ställs på de nationella proven. Föreliggande studie har därmed haft som syfte att undersöka i vilken utsträckning matematiska kompetenser testas i såväl de nationella proven som läroböcker inom matematik. 251 uppgifter från sju nationella prov och 3304 uppgifter från två läroböcker i Matematik 2b har analyserats genom en kvantitativ innehållsanalys grundad i kompetensramverket Mathematical Competencies: A Research Framework. Den erhållna datan har analyserats med hjälp av 𝜒² -test och en enkel korrespondensanalys i syftet att belysa om och hur kompetensfördelningarna i de nationella proven och läroböckerna skiljer sig åt. Resultaten indikerar att läroböckernas uppgifter ger elever goda möjligheter att utveckla procedurkompetensen men att förhållandevis litet utrymme ges att utveckla övriga kompetenser. I kontrast till detta framgår att de nationella provens uppgifter har en jämnare kompetensfördelning än läroböckernas uppgifter där problemlösningskompetensen, resonemangskompetensen såväl som kommunikationskompetensen testas i en större utsträckning. De slutsatser som förekommer i studien är att läroböckerna inte ger en tillräckligt nyanserad bild av kompetensaspekten av matematisk kunskap för att förbereda eleverna inför de nationella proven. Avvikelsen mellan kompetensfördelningarna kan sålunda utgöra en bidragande faktor till den stora andelen elever som inte klarar de nationella proven.

Within mathematics education in the Swedish upper secondary school, textbooks play a keyrole. Individual work with tasks from the textbooks’ tasks is the dominating working method and many teachers place a great deal of trust in the appropriateness of the textbooks despite the limited number of quality reviews. At the same time, a large proportion of students do not receive a passing grade on the Swedish national tests in the course Mathematics 2b. It is therefore important to examine the extent to which the textbooks used in the course prepare students for the requirements of these national tests. The purpose of this study has been to investigate the extent to which mathematical competencies are tested in both the national tests and textbooks in mathematics. 251 tasks from seven different national tests and 3304 tasks from two textbooks in the course Mathematics 2b have been analyzed using quantitative content analysis based on the competency framework Mathematical Competencies: A Research Framework. The data has been analyzed using 𝜒² -tests and simple correspondence analysis in order to find whether or not the competency distributions in the national tests and the textbooks differ as well as in what aspects. The results indicate that the textbooks’ tasks give students good opportunities to develop a procedural competency, but that relatively little space is given to develop other competencies. In contrast to this, the tasks in the national testshave a more even distribution than the tasks in the textbooks, where the problem-solving competency, reasoning competency as well as the communication competency are all tested to a far greater extent. The conclusions drawn are that the textbooks do not provide a sufficiently nuanced picture of the competence aspect of mathematical knowledge to prepare students for the national tests. The discrepancy between the competency distributions can thus be a contributing factor to the large proportion of students who do not pass the nationaltests.