Som lokal kontext är Norrbotten flerspråkigt med svenska som officiellt språk, genom migrationsspråk och de historiskt och geografiskt knutna och politiskt erkända minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska. Den här presentationen lyfter fram resultatet av en studie där elevers språkbiografier används för att belysa individuella perspektiv på språk i det dagliga livet, erfarenheter, attityder och konstruktion av språkidentitet (Busch 2015). Studiens syfte är att undersöka norrbottniska grundskoleelevers språkbiografier för att få kontextförankrad kunskap om individuella erfarenheter av språk i och utanför skolan och generera narrativ om språklig identitet.      

Betydelsen av språk som resurs för att konstruera och uttrycka identitet betonats av många forskare (exv. Kramsch 2009; Ridanpää 2018). Tidigare forskning visar också hur individer använder olika språkliga resurser när de navigerar i olika kontexter (García 2009), oavsett språk som talas i hemmet (Wedin 2016). Teoretiskt ansluter studien sig till det sociolingvistiska paradigm som frångår synen på språk som autonoma, separerbara enheter och istället antar ett holistiskt perspektiv på språkförmåga (Garcia 2009), där språkrepertoarer är ett unikt resultat i en persons språkbiografi (Blomaert & Backus 2013).      

Analysen av språkbiografierna (Busch 2018) kretsar inte bara kring hur eleverna subjektivt beskriver språklig erfarenhet utan fokus riktas mot hur de uppfattar gränser mellan språk, positionerar sig själva och upplever behov av att positionera sig i relation till kontext.      

Preliminära iakttagelser visar att eleverna lever i en vardag där språklig mångfald är ett naturligt inslag, där de själva använder språk med olika syften och i relation till olika kontexter och därigenom positionerar identitet. Resultatet visar också på en diskrepans mellan språk i skolan och språk utanför skolan. Utifrån resultaten diskuteras hur skolan kan bli en arena för- och skapa positiva konnotationer till språklig identitetsinvestering.  

Referenser:

Blomaert, J & Backus, AD (2013). Superdiverse repertoires and the individual. I: de Saint Georges, I & Weber, JJ (red.). Multilingualism and Multimodality: Current Challenges for Educational Studies 11-32. Rotterdam: Sense Publishers

Busch, B (2015). Expanding the Notion of the Linguistic Repertoire: On the Concept of Spracherleben—The Lived Experience of Language. Applied Linguistics 38 (3): s. 340–358

Busch, B (2018). The language portrait in multilingualism research: Theoretical an methodological considerations. Working Papers in Urban Lanugage Literacies, Paper 236.

García, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: A global perspective. Malden, MA:Blacwell/Wiley


Kramsch, C (2009). The Multilingual Subject. Oxford: Oxford University Press.

Ridanpää, J. (2018) Why save a minority language? Meänkieli and rationales of language revitalization. Fennia 196(2) 187–203


Wedin, Åsa (2016). Flerspråkighet och identitetsutveckling. Skolutveckling som policy och praktik. I: Ljung Egeland, B, Olin Scheller, C, Tanner, M & Tengberg, M (red.). Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Karlstad 24–25 nov, 2016. Karlstad: Centrum för språk- och litteraturdidaktik vid Karlstads universitet