Bakgrund: Det finns evidens för att salutogent ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser resulterar i friska medarbetare, ökad produktivitet och lönsamhet vilket är väsentligt att ta hänsyn till för att kunna skapa bättre arbetsvillkor inför framtiden. Chefsrollen innebär högt ställda krav trots det är forskning om chefers förutsättningar att bedriva ett salutogent ledarskap begränsad varpå mer empirisk evidens behövs för att vidga kunskapen om hur fler chefer kan tillämpa ett salutogent ledarskap. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av vilka faktorer som kan möjliggöra för chefer att tillämpa ett salutogent ledarskap och verka för en hälsofrämjande arbetsplats. Metod: Datainsamlingen bestod av åtta individuella intervjuer med chefer. I analysen av intervjumaterialet tillämpades en manifest innehållsanalys som genererade i en huvudkategori; ”framgångsfaktorer för salutogent ledarskap” samt fem underkategorier ”kunskap”, ”relationer”, ”arbetsglädje”, ”frihet” och ”tidshantering”. Resultat: Resultatet visade att faktorer som kan bidra till att chefer tillämpar ett salutogent ledarskap i högre utsträckning är kunskap, relationer, arbetsglädje, frihet och tidshantering då dessa kan stärka graden av känsla av sammanhang och medföra en god hälsa. Slutsats: Ett enhetligt regelverk för det hälsofrämjande arbetet skulle kunna möjliggöra att chefer tillämpar ett salutogent ledarskap och verkar för en hälsofrämjande arbetsplats i högre utsträckning.

Background: There is evidence that salutogenic leadership and health-promoting workplaces contribute to healthy employees, increased productivity and profitability, which is essential to take into account in order to create better working conditions for the future. The managerial role entails high demands although research on managers' abilities to conduct a salutogenic leadership is limited, so more empirical evidence is needed to expand the knowledge of how more managers can apply a salutogenic leadership. Purpose: The purpose of the studies was to investigate the experience of what factors can be done for managers to apply salutogenic leadership and work for a health-promoting workplace. Method: The data collection consisted of eight individual interviews with managers. In the analysis of the interview material, a manifest content analysis is applied which is generated in a main category; "success factors for salutogenic leadership" and five subcategories "knowledge", "relationships", "job satisfaction", "freedom" and "time management". Results: The results showed that factors that can contribute to managers applying salutogenic leadership to a greater extent are knowledge, relationships, job satisfaction, freedom and time management as these can strengthen the degree of sense of context and lead to good health. Conclusion: A uniform set of regulations for health-promoting work needs to be shaped to enable managers to apply a salutogenic leadership and work for a health-promoting workplace.