High-Order Thinking Skills, HOTS, dvs. analys, syntes och utveckling (Anderson & Krathwohl, 2001), är centralt i aktivt lärande. Aktivt lärande har fokus på att engagera studenterna i sina lärprocesser snarare än att de ska vara mottagare av information (Bonwell & Eison, 1991). Interaktioner mellan studenter är ett effektivt verktyg för att gynna individuell och personlig utveckling (Crouch & Mazur, 2001). Humankapital, dvs. individers kunnande, egenskaper och fallenhet att lära av och lära på nytt, är numera pga. samhällets omvandling en eftersökt kompetens (Henning, Jakobsson & Johannesson, 2019).
Undervisning som sker i lärosalar som är anpassade för aktivt lärande och som görs med matchande pedagogik visar att den fysiska miljön har en positiv inverkan på lärprocesserna (Kepez & Üst, 2022). Fortfarande sker undervisning oftare i traditionella fysiska miljöer, dvs. kateder, bänkar eller hörsalar, där eventuell ommöblering görs så gott det går för att stödja aktivt lärande. Antalet variationer i en sådan fysisk miljö är väldigt begränsade, medan valet mellan olika läromiljöer med hjälp av digitala verktyg är oerhört många fler. Det har dock visat sig att det är idén att replikera traditionell lärmiljö som begränsar (inter)aktivt lärande (Salmon, 2013).
Pandemin gjorde att vi lärare tvingades ta ett stort och snabbt kliv in digital undervisning som vi inte var förberedda för. En undersökning från våren 2020 när distansundervisning pågått några månader visade att studenterna upplevde sämre välbefinnande, att studieprestation och kvalitén i undervisningen blev sämre, samt att en digital studiemiljö var mentalt krävande (SFS, 2020). Videokonferensverktyg såsom Zoom och Teams blev praktiska för fortsatt undervisning, men tillgodoser inte behovet av samverkan mellan deltagarna. Märkligt nog då sådana sociala digitala verktyg sägs överbrygga distans och stödja interaktion.
Vi har under mer än ett decennium studerat olika typer av undervisningsmiljöer, både fysiska och digitala, och dess koppling till aktivt lärande i program och kurser för ingenjörer, informationssystem, samt inom informationssäkerhet. Syftet med vårt bidrag är att dela med oss av våra erfarenheter att av olika digitala verktyg för aktivt lärande i distans- och hybridkurser. Det finns utmaningar i verktygen i sig, dvs. finns ingen universallösning och att kombinationer av olika verktyg måste göras. Det finns också utmaningar i lärarens roll som facilitator för aktivt lärande som i sin tur ställer krav på hur lektioner designas.
2024.
NU2024 - Högre utbildning i och för förändring, SUHF:s nationella högskolepedagogiska konferens, Umeå, Sverige, Juni 17 – 19, 2024