This qualitative study aims to illuminate how the Sámi Parliament's Sámi definition constructs a social reality within the Sámi society. The Sámi Parliament is a political institution that has been active in Sweden since 1993. Since its establishment, the institution has been a part of the Sámi society, but there exists a fundamental issue concerning identity and ethnicity in the structure of the Sámi Parliament. The Parliament's Sámi definition is used to determine eligibility for voting in Sámi parliamentary elections. This definition comprises two criteria that individuals must meet to be granted voting rights in the elections. Over the past two decades, the Sámi society has undergone a transformation as an increasing number of individuals seek to reclaim their Sámi heritage, which their ancestors had left behind due to the state's assimilation policies.The Sámi Parliament's Sámi definition has been subject to criticism as some individuals of Sámi origin do not fulfill both criteria. Previous research on the subject indicates that the Sámi Parliament's voter registry now serves an identity-affirming purpose and holds socio-cultural significance in the Sámi society. This study will focus on how this definition constructs social reality by influencing individuals' sense of identity. Eight semi-structured interviews were conducted and subsequently analyzed. The findings revealed that the Sámi Parliament's Sámi definition holds considerable significance for individuals who did not grow up within the Sámi culture as they attempt to find their group identity within the Sámi collective.The study reinforces previous research results, suggesting that voting rights in the Sámi parliamentary elections are regarded as markers of identity. Furthermore, it emerged that the Parliament's Sámi definition accentuated the distinctions between various Sámi social categories, leading to polarization among these groups. The results also demonstrated that these social categories held differing attitudes toward the Sámi Parliament as an institution.

Denna kvalitativa studie syftar till att belysa hur Sametingets samedefinition konstruerar den sociala verkligheten i det samiska samhället. Sametinget är en politisk institution som har varit verksam i Sverige sedan år 1993. Sedan dess har institutionen varit en del av det samiska samhället, men det finns ett grundläggande problem gällande identitet och etnicitet i Sametingets struktur. Sametingets samedefinition används för att kunna avgöra vem som är röstberättigad i sametingsvalet. Denna definition innehåller två kriterier som individen måste uppfylla för att anamma rösträtt i sametingsvalet. Under de senaste två decennierna har samiska samhället genomgått en förändring i följd av att allt fler vill återta sin samiska tillhörighet som deras förfäder tidigare lämnat i följd av statens assimileringspolitik. Sametingets samedefinition har visats vara problematisk för individer som har samiska förfäder, men som inte uppfyller båda kriterierna. Tidigare forskning kring ämnet tyder på att Sametingets röstlängd numera har en sociokulturell betydelse för samer. Studien kommer att rikta intresset till hur detta konstruerar den sociala verkligheten till följd av att Sametingets samedefinition har en betydelse för samernas identitetskänsla. Det har utförts åtta semistrukturerade intervjuer, som sedan blivit analyserade. Resultatet visade att Sametingets samedefinition har betydelse för de individer som inte har vuxit upp med den samiska kulturen, när de försöker hitta sin grupptillhörighet inom det samiska kollektivet. Studien stärker den tidigare forskningens resultat som menar att rösträtt i sametingsvalet betraktas som en identitetsmarkör. Det framkom även att Sametingets samedefinition framhävde olika samiska sociala kategorier och skapade polarisering mellan dessa kategorier. Resultatet kunde även visa att de sociala kategorierna hade en annorlunda inställning mot Sametinget som en institution.