Mer än en tredjedel av byggnaderna i Europa är äldre än 50 år och cirka 75 % av dessa har låg energiprestanda. Dessutom står bygg- och fastighetssektorn för cirka 40 % av Sveriges energianvändning. Energieffektivisering är därför centralt för att kunna uppfylla EU:s mål om att sänka koldioxidutsläppen med 11,7 % år 2030 och Sveriges mål om nettonollutsläpp år 2045. Bland de byggnader som har låg energiprestanda finns kulturbyggnader som är viktiga att bevara som kulturarv för kommande generationer. För att minska byggnadernas energianvändning samt sänka deras klimatpåverkan krävs implementering av energieffektiviseringsåtgärder. Energieffektiviseringsåtgärderna behöver dock ta extra hänsyn till kulturhistoriska byggnader i ett bevarande syfte.

Syftet med föreliggande examensarbete är att visa hur man kan energieffektivisera en kulturhistorisk byggnad med hänsyn taget till både klimatpåverkan och kulturvärden. Fallbyggnaden som valdes för arbetet är ett gammalt trähus från 1700-talet, som för att bevaras flyttades den från sin ursprungliga plats (kvarteret Banken) till den nuvarande platsen (Murbergets friluftsmuseum) i Härnösand.

Arbetet baserades på litteratur, bygghandlingar och andra dokument som rör byggnaden. Dessutom inkluderades mätningar och observationer som gjorts genom platsbesök. Effekten av olika energiåtgärder studerades genom energisimuleringar med hjälp av BIM Energy Renovation och klimatberäkningar med Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM). De energiåtgärder som studerades var vindsisolering, golvisolering, ytterväggsisolering, fönsterbyte, FTX-ventilation och solpanelinstallation. Valet av energiåtgärderna baserades på byggnadens nuvarande status samt åtgärdernas möjlighet att bidra till energieffektivisering. Genom energisimuleringar uppskattades varje energiåtgärds energibesparingspotential. Dessutom bestämdes varje åtgärds klimatpåverkan i byggskedet i kgCO2e. Därtill gjordes en bedömning av hur varje åtgärd kan påverka byggnadens kulturhistoriska värde.

Resultaten visar att samtliga energiåtgärder har potential att förbättra byggnadens energiprestanda. Installation av solpaneler, ytterväggisolering och byte till fönster med lägre U-värde bidrar till omfattande energieffektivisering. Även vinds- och golvisolering samt FTXinstallation bidrar till lägre energianvändning. Fönsterbyte, FTX-ventilation samt isolering av golv och ytterväggar ger minst växthusgasutsläpp till atmosfären i byggskedet relativt möjlig energibesparing i driftskedet, medan vindsisolering och solpaneler innebär mer utsläpp per sparar kilowattimme. Fönsterbyte och ytterväggsisolering har en direkt kulturpåverkan då de bidrar till större risk för förvanskning av byggnadens kulturvärden. Åtgärder gällande vindbjälklag och golv samt FTX- och solpanelsinstallation har en minimal påverkan på kulturvärdena.

Med hänsyn till klimat- och kulturpåverkan visar resultaten att energiåtgärderna gällande golv- och vindsisolering samt FTX-ventilationssystem är de bästa alternativen och att de tillsammans kan sänka fallbyggnadens driftenergianvändning med 23 %. Arbetet visar att det är möjligt att energieffektivisera kulturhistoriska byggnader med en så liten klimatpåverkan som möjligt samtidigt som byggnadens kulturvärde beaktas. Samtliga energiåtgärder har en viss negativ påverkan på kulturvärdet och bidrar till klimatpåverkan beroende på byggnadens status och typ av energiåtgärd. För att uppnå energi- och klimatmål är det nödvändigt med effektiv resursanvändning genom val av hållbara material och åtgärder. Dessutom är det viktigt att etablera standarder för energieffektivisering, bevarandet av kulturvärde samt miljöpåverkan för att uppfylla energi- och klimatmål vid byggnadsrenoveringar.