I dagsläget lider många barn och ungdomar av psykisk ohälsa och sjuksköterskor möter dessa personer i sjukvården, inom skolsystemet och inom den sociala omsorgen. Det är av stor vikt att sjuksköterskor vet hur de kan arbeta hälsofrämjande och har kunskap om barn och ungas psykiska hälsa. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors hälsofrämjande arbete vid psykisk ohälsa hos barn och unga. Litteraturstudien utformades som en integrativ kunskapsöversikt med inspiration av Whittemore och Knafl:s metodik. Analysen baserades på 15 vetenskapliga artiklar som identifierades med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och innehållet utformade områden. I analysen identifierades tre kunskapsområden som vidare delades in nio underområden: Informationshämtning, samtal, familjestöd, direkta åtgärder, trygghet, kommunikation, strukturella faktorer, friskfaktorer och riskfaktorer. I resultatet går det att utläsa att alla nio underområden har betydelse för att sjuksköterskan ska kunna genomföra ett hälsofrämjande arbete för barn och ungas psykiska hälsa. Sjuksköterskor bär ett stort ansvar i att förmedla till barn och unga att det finns en trygg och tillitsfull relation dem emellan och har även ett ansvar i att uppmärksamma och förmedla behovet av stöd och förståelse mellan familjen och individerna med psykisk ohälsa. Litteraturstudien bidrar till en ökad kunskap och sammanställer sjuksköterskans hälsofrämjande arbete vid psykisk ohälsa hos barn och unga, och har potentiellt betydelse för både forskning och praktik.