Tanken på detta arbete kommer från en vanlig situation i modersmålsundervisning: eleverna har olika åldrar och olika språkkompetenser. Därmed idé att samla eleverna i två grupper som är så homogena som möjligt. Det var också viktigt att hitta motivationen för att lära sig grammatiken. Några av elever har bra kvalitet på det vardagliga språket men saknar kunskap i skolspråk och grammatiska begrepp. Med tanke på elevernas antal har jag kunnat föra en dialog och diskutera vilka undervisningsmetoder som var mest lämpliga och intressanta. Tidsbrist och antal lektioner har orsakat ett visst hemarbete för att inte tappa fokus och glömma bort handlingen. Undersökningen består av sex informanter, varav fyra på C1 nivå (talaremed italienska som modersmål) och två på A2 nivå i italienska. Även åldern var varierad: mellan 13 och 18 år. Observationer, samt en enkät där informanterna kunde visa sin uppfattning av lärande och om lektionerna hade varit tillräckligt stimulerande och givande, har genomförts under undersökningen. Ambition med undersökningen, förutom att använda skönlitterära texter i undervisningen, var också att blanda olika kompetenser så att eleverna kunde samarbeta och lära av varandra. 

Resultaten, konstaterat genom observationer, har visat att de två informanterna som hade störst brister i italienska, har utökat sitt ordförråd och informanterna som är yngre har kunnat utveckla skolspråk och inlärning av grammatiska begrepp. Dessutom kom det fram, utifrån enkätens svar, att eleverna har tyckt att det var roligt att arbeta tillsammans och lära sig grammatiken, ”nästan som en lek”. Det har kunnat konstateras att en undervisningsmodell som kombinerar lektioner med grupparbete och individuell läsning av en litterär text kan ha en positiv inverkan på elevernas utveckling av skolspråk, samt inlärning av grammatiska begrepp, nya ord och förståelse.