Denna uppsats avser att undersöka hur religiösa paradigm, mer specifikt världsreligionsparadigmet, påverkar undervisning i religionskunskap. Genom en hermeneutisk ingång undersöks möjligheterna i en mer mångfacetterad religionsdidaktik. Undersökningen baseras på en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar samlade genom en snöbollsmetod samt ett par, för undersökningen centrala, hermeneutiska vetenskapliga arbeten. Den relationella aspekten som finns inneboende i förhållandet till den andre i relation till hållbart lärande och ett etiskt förhållningssätt, kommer att skina ljus på denna undersöknings relevans i religionskunskapens utbildningslandskap. Resultatet visar att ett icke problematiserat användande av religionsparadigmatiska förhållningssätt ger en undervisning full av essentialiseringar, alienerande och icke-pluralistiska uttryck i representationen av religion. I undersökningen av religionsdidaktiken, blev det tydligt att det svenska fältet för religionsdidaktik är relativt smalt. I linje med religionsdidaktiken är även den religiösa litteraciteten både hos lärare och elever relativt låg. Stödet och utrymmet för lärare att utveckla kärnfulla och effektiva undervisningstillfällen så att eleverna får möjlighet att nå förväntade mål är alldeles för litet. Undersökningen visar att ett kritiskt förhållningssätt till världsreligionsparadigmet ger ett bredare spektrum för religionsundervisningens utbredning. Det ger också utrymme för studenten att inkluderas i undervisningsinnehållet, det i relation till deras egen religiösa tillhörighet eller livsuppfattning. I ett bredare perspektiv behöver det kritiska förhållningssättet till världsreligionsparadigmet vara förhärskande om vi vill kunna åberopa något värde i religionskunskapen i den moderna skolan. 

This study aims to explore the implications of using religious paradigms in religious education and more specific the usage of the world religions paradigm. Through a critical hermeneutic standpoint, the study will try to explore the possibilities of, to a greater extent, multifaceted perceptions of religious education. My research is based upon a literature study with academic research papers gathered through a snowballing method and for my specific subject a couple of pivotal hermeneutic scholarly work. The relational aspects of the intrinsic understanding of the other in relation to ethics and a sustainable educational standpoint will also highlight the relevance of this study and its implication regarding the educational landscape. The findings suggests that the usage of the world religious paradigm, from a non-critical perspective, results in an educational practice full of essentialist, alienating and non-pluralistic ways of presenting the religions in question. In researching the subject of the usage of religious didactics, it also became quite clear that the Swedish field of religious didactics is quite narrow. Along the line of didactics this might imply that among other things the religious literacy, in this case language in relation to religion, in both teachers and students is quite low. The support for the teacher in building effective ways of educating the students in a way that they might reach expected standards, is low. The study shows that a critical standpoint with regards to the world religions paradigm give rise to a more broadened way of looking at religious studies. It also gives room for the student to be included in the educational matter with regards to their own religious belonging or way of life. On the broad spectrum the critical approach to the world religions paradigm must be brought to the fore if we want to keep any educational value to the study of religions in a modern school.