Framställningen av islam i svenska högstadieläromedel påverka hur elever förstår och uppfattar religion och identitet. För många elever är läromedel den enda kunskapskälla till religionsämnet, därför är läromedelrepresentation ett viktigt forskningsområde inom pedagogiken och religiondidaktiken

Studien undersöker hur islam skildrats i svenska läromedel för högstadiet mellan perioderna från 1991–2000 samt 2001–2023. Mitt syfte med studien är att analysera förändringar över tid och identifiera återkommande mönster i läromedlen för de valda perioderna.

Studien tar avstamp i en kvalitativ innehållsanalys där sex högstadieläromedel undersöks. Analysen bygger på Stuart Halls representationsteori och kompletteras med Kress & van Leeuwsens teori om visuell semiotik. Detta för att väva ihop bild och text i samma.

Resultatet i studien visar att de äldre läromedlen (1991–2000) tenderar att skildra islam på ett mer enkelt och generaliserande sätt. Nyare läromedel rör sig delvis mer mot en nyansering av vardagsskildring och positiva associationer. Jämsides med detta skildras fortfarande stereotypiska kopplingar till bland annat extremism och under båda tidsperioderna.

Slutsatsen visar att läromedlen inte enbart är oföränderliga utan påverkas av den tid de skapas i. Läromedlen påverkas av de diskussioner som förs i samhället- vilket också påverkar elevernas uppfattning och tolkning av islam. Framtida forskning skulle eventuellt kunna titta på hur läromedlen påverkar elevernas syn på religion samt hur lärare väljer att använda de olika läromedlen i sin undervisning, till exempel vad väljer lärarna att lyfta fram och vad väljs bort.

The representation of Islam in Swedish lower secondary school textbooks affects how students understand and perceive religion and identity. For many students, textbooks are the only source of knowledge in religious education, which makes textbook representation an important research field within pedagogy and religious didactics.

This study investigates how Islam is portrayed in Swedish textbooks for lower secondary school during two time periods: 1991–2000 and 2001–2023. The aim is to analyze changes over time and identify recurring patterns in the textbooks selected for each period.

The study is based on a qualitative content analysis of six textbooks. The analysis draws on Stuart Hall’s theory of representation and is complemented by Kress and van Leeuwen’s theory of visual semiotics, in order to explore how image and text interact.

The results indicate that older textbooks (1991–2000) tend to present Islam in a simpler and more generalized manner. Newer textbooks move, at least partly, toward more nuanced portrayals of everyday life and positive associations. At the same time, stereotypical links—such as those to extremism—remain present in both time periods.

The conclusion highlights that textbooks are not static; they are influenced by the societal context in which they are produced. This, in turn, affects how students perceive and interpret Islam. Future research could explore how these portrayals shape students’ views on religion, and how teachers choose to use textbooks in their teaching—what is emphasized, and what is left out.