Ökat miljömedvetande och krav på god naturresurshushållning har lett till krav på miljömässiga materialval i anläggningsprocessen. Idag sker i Sverige miljögeotekniska bedömningar av material, dels i liten omfattning och dels på olika grunder. Detta gör att såväl byggare som myndigheter och verk ställs inför olika förutsättningar från gång till gång. I denna rapport redovisas hittills utförda arbeten inom deletappen inventering i projektet "Modell för miljögeoteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial", MGB. Projektet MGB syftar till att ta fram en enhetlig modell för bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial ur en miljögeoteknisk synvinkel. Inventeringen har inriktats på bedömning av hur miljötekniska aspekter beaktas vid materialval i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Holland. I Finland, Danmark och Holland finns modeller för miljöteknisk bedömning av material sedan några få år. Den äldsta implementerades i Holland så sent som 1999. De holländska bedömningsgrunderna omfattar alla granulära konstruktionsmaterial, medan de övriga ländernas modeller primärt behandlar industriella restprodukter. I Sverige saknas modeller för miljöteknisk bedömning med ett undantag. Miljögranskningsgruppen "Hallandsås" har tagit fram en modell som beskrivs i MGG (1998) för miljömässiga materialval. Det finns dock flera exempel på näraliggande verktyg med relevans för projekt MGB. Bland dessa kan nämnas "Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Förorenade områden" Naturvårdsverkets rapport 4918 (1999) och "Miljömanualen 3.0" (2000). Följande principer har identifierats för att göra en miljöteknisk bedömning av material: Materialkaraktärisering (sammansättning och lakning) och kontroll mot framtagna rikt-/gränsvärden för viss användning i mark- och anläggningsbyggande Materialvarudeklaration och kontroll av sammansättning hos material mot olika ämnesdatabaser Materialkaraktärisering, bedömning av spridningsförutsättningar och användningen i ett stegvist förfarande. Näraliggande frågeställningar som inte studeras inom ramen för projektet är frågor kopplade till utförande, drift och underhåll samt arbetsmiljöaspekter mm. Detta görs dock till viss del i den metodik om tillämpas av Miljögranskningsgruppen Hallandsås. Genom s k "Mind-mapping" har en schematisk figur tagits fram, som beskriver mångfalden av frågeställningar vid en miljögeoteknisk bedömning. Frågeställningarna har grupperats i två grupper: Omgivnings- respektive användnings relaterade frågor. Omfattningen av dessa frågeställningar, som i arbetet benämns aspekter, är vid och i rapporten har en ansats gjorts för att beskriva detta och ge en bild av att det är kunskap om såväl omgivningen som av användningen som skall bedömas. Varje aspekt skall beskriva förutsättningar som kan påverka bedömningen av konstruktionen där materialet skall användas. Verktygets målsättning, baserat på svenska miljömål, är att identifiera huruvida ett materialval kan förväntas ge upphov till acceptabel eller oacceptabel påverkan på människors hälsa och miljön. Dessa aspekter har tydliga likheter med de frågeställningar som bedöms i "Bedömningsgrunder för Miljökvalitet Förorenad mark" Naturvårdsverket rapport 4918, (1999). Fortsatta arbeten inom projektet kommer att inriktas på val av aspekter, tillhörande underlagsdata och deras relevans för respektive aspekt. Med detta som underlag kommer sedan en teori på modell att presenteras.