Studien fokuserar på människor med funktionshinder och hur de kan påverka sin livssituation med informations- och kommunikationsteknologin (IKT) som verktyg. Människor med funktionshinder ses i många sammanhang som om de vore en enhetlig grupp utan att man beaktar att funktionshinder är en av de samhälleliga skillnader som, liksom ålder, kön, klass, geografisk region etc., påverkar människors livssituation. Människor med funktionshinder är, liksom alla andra, individer med likheter och olikheter. Den svenska handikappolitiken bygger på målsättningar som full delaktighet, jämlikhet och alla människors lika värde. Levnadsvillkor för enskilda och för grupper av individer påverkas av hur samhället är organiserat, och ju större behov av stöd och särskilda insatser som en människa har, desto viktigare blir frågan om hur de samhälleliga strukturerna ser ut för att möta behovet av insatser. I såväl forskningsrapporter som statliga utredningar framhålls ofta IKT som ett kraftfullt verktyg för att stärka demokratin. Samtidigt ifrågasätts i rapporter, om den nya tekniken är en teknik för alla. Studiens syfte är att beskriva och analysera, och därigenom utveckla kunskap om, huruvida människor med funktionshinder kan påverka sina vardagliga liv med IKT som verktyg, och om så är fallet, på vilket sätt de kan göra detta och vad det i så fall får för betydelse för deras liv. Vidare belyses på vilka villkor människor med funktionshinder införlivar IKT i sina vardagliga liv - vilka möjligheter och vilka hinder som har funnits när det gäller IKT-användandet. Under närmare åtta år, 1996-2004, har olika forskningsprojekt pågått på Luleå tekniska universitet, där människor med funktionshinder har använt IKT i hemmen, i sina vardagliga liv. Från projekten finns omfattande material insamlat och en stor del av avhandlingen bygger på erfarenheterna från projekten - dels egna erfarenheter som doktorand och projektledare i dessa projekt, dels erfarenheter från de människor med funktionshinder som deltagit i den longitudinella studien kring projekten. Deltagarna från det ursprungliga projektet har följts under närmare åtta år och ytterligare deltagare med funktionshinder har tillkommit. Avhandlingen är en utveckling av den licentiatuppsats som huvudsakligen hade ett av projekten, som pågick 1996-1998, som grund. Studien vilar på en empirisk bas. Arbetet och angreppssättet är utpräglat tvärvetenskapligt och flera olika metoder har kombinerats för att få en mer heltäckande bild av livssituationen för människor med funktionshinder och deras IKT-användande. I studien ligger fokus på att den omfattande mängden empiri som ligger till grund för studien får tala, för att ge röst åt människor med funktionshinder och låta deras erfarenheter komma fram. Detta görs delvis med utgångspunkt från den narrativa kunskapstraditionen, med hjälp av livsberättelser kring några av de personer med funktionshinder som deltagit i projekten. Alla deltagarna i studien införlivade IKT i sina vardagliga liv på olika sätt. Det visade sig samtidigt att det fanns problem och hinder som överskuggade nyttan med att använda IKT för några av deltagarna i studien. De flesta av deltagarna använde IKT varje dag och de blev mycket vana IKT-användare. För dem blev IKT ett näst intill omistligt verktyg som användes i mycket stor omfattning till många nödvändiga göromål. För andra blev hindren svåra att överbrygga och de blev mer av icke-användare under tiden som studien pågick. Skillnaderna mellan deltagarna ökade under den longitudinella studien.