I många tusen år har vad som anses vara etiskt försvarbart diskuterats. Allt fler perspektiv beaktas
bland annat beroende på den tekniska utvecklingen. På senare tid har utvecklingen av de
digitala medierna inneburit att personlig information värderas och hanteras på nya sätt. Tekniken
innebär att nya möjligheter skapas samtidigt som det finns en risk att personlig information
missbrukas. Detta kan påverka vad som är etiskt försvarbart.
Detta arbete handlar om hur personlig information hanteras med hjälp av digital teknik. Det
undersöks om användare av IT är medvetna om att deras personliga information samlas in,
sprids och används för att skapa en mängd nya individuella tjänster. Det utforskas om denna
hantering, samt de nya möjligheterna att individualisera tjänster, är något som skapar dilemma.
Till sist sammanställs rekommendationer som framkommit under studien gällande
vad enskilda individer kan göra om de vill minska riskerna för att personlig information missbrukas.
Studien inleds med en litteraturgenomgång vilken belyser hur IT påverkat vårt samhälle samt
hur personlig information hanteras med den nutida teknikens möjligheter.
Det beskrivs bland annat:
Hur företag samlar in användardata i bakgrunden utan att tydligt informera om det
Att det finns profiler om oss alla
Att den information vi får är anpassad till oss som individer
Att personlig information finns lättillgänglig och sökbart för alla bland annat för arbetsgivare
Etik och moral bör ligga till grund för alla resonemang som avser avgöra vad som är rätt och
fel. Företagen har riktlinjer för hur de bör handla enligt etiska och moraliska principer. Det
finns lagstiftning och regelverk som styr men informationshantering utvecklas snabbt och är
global vilket gör situationen komplex. Tekniken utvecklas ofta snabbare än regelverket.
Metoden för insamlande av empiri bestod av två delar. Primärdata samlades in via intervjuer
och sekundärdata söktes via nätet och medier för att få aktuell data som underlag till intervjuerna.
Intervjuerna genomfördes som semikonstruerade intervjuer där datorer användes som
hjälpmedel för att exemplifiera data som fanns tillgänglig om respondenten. Den empiri som
framkom från intervjuerna innehåller en bred beskrivning av ämnesområdet även om urvalsgruppen
var liten. Insamlad data analyserades genom att notera och sammanställa svaren samt
söka mönster och samband mellan olika teman i intervjun.
Slutsatser sammanställdes vilka visar på att det finns oroväckande låg medvetenhet inom ämnesområdet.
Slutsaterana innehåller också tre dilemman kopplade till hur den tekniska utvecklingen
hanterar personlig information. Dessa är faktaresistens, kränkning av den personliga
integriteten och utformning av lagar, avtal och normer. Sist sammanställs rekommendationer
avsedda för de som vill minska riskerna med hantering av personlig information.
I slutet diskuteras att det är först när allmänheten börjar reagera som en diskussion kan uppstå.
Först då kan en eventuell förändring ske där en reglering som behandlar hur individer får beröras
och hur tekniken får användas växer fram.