Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlgren, Johanna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Det korta mötet med barn i vården: En litteraturstudie om upplevelser hos sjuksköterskor2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Den största anledningen till att barn kommer i kontakt med sjukvården är på grund av misstänkt fraktur, vilket innebär att röntgensjuksköterskor ofta möter barn i det dagliga arbetet på röntgenavdelningen. Trots det är dessa sällan utbildade i bemötande av barn, eller inom pediatrisk bildtagning. Vuxna som inte är vana vid att hantera barn kan känna viss tveksamhet eller rädsla inför att vårda ett barn. För att kunna förbättra mötet med barn är det viktigt att veta vilka känslor sjukvårdpersonal känner i mötet, och varför. Syfte: att beskriva vilka upplevelser sjukvårdpersonal känner i mötet med barn. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med 10 artiklar som granskades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. De 10 artiklarna var av kvalitativ ansats och intervjuade sjukvårdspersonal som bestod av ambulanspersonal, akutsjuksköterskor, allmänsjuksköterskor och radioterapeuter. Resultat: Fyra kategorier; bemötande, hanterbarhet, tiden har betydelse och föräldrar. Dessa beskriver i vilka situationer sjukvårdspersonal upplever både negativa och positiva känslor i mötet med barn. Slutsats: att identifiera vilka känslor som uppstår är grunden för fortsatta studier för att förbättra arbetsmiljön för såväl röntgensjuksköterskor som övrig sjukvårdspersonal. 

  • 2.
    Allén Oltegen, Pia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Rosengren, Katarina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Faktorer som kan påverka röntgensjuksköterskans kommunikation med patienten.: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige har alla personer rätt till lika vård. För att kunna utföra sitt arbete krävs en god kommunikation mellan röntgensjuksköterskan och patienten. Kommunikation innefattar verbala- och icke verbala uttryck, som är ytterst essentiellt för arbete inom vården. Genom omdöme, kunskap och noggrannhet måste röntgensjuksköterskan kunna ge adekvat information som berör undersökningen eller behandlingen. Informationen bör anpassas utefter patientens förmåga och vitala tillstånd att tillgodose sig denna. Syfte: Syftet var att sammanfatta faktorer som kan påverka kommunikationen mellan röntgensjuksköterskan och patienten. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturstudie där databaserna PubMed och Cinahl användes. Totalt inkluderades och analyserades 10 artiklar i studien.  Resultat: Studiens resultat sammanfattades i 7 olika faktorer; professionalism, språk, information, hög arbetsbelastning, tid, sjukdom och ångest/rädsla. Alla faktorer kunde förbättra kommunikationen, men också försvåra den. Slutsats: Mer kunskap och medvetande om kommunikation hos röntgensjuksköterskan behövs, samt ett samarbete med kollegor för uppmuntran till kommunikation som är individanpassad. Att sammanfatta dessa faktorer kan hjälpa röntgensjuksköterskan i dennes arbete med kommunikationen till patienten i olika situationer.

  • 3.
    Arngren, Elin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Holma, Mia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Datortomografi vid diagnostisering av ockulta höftfrakturer som inte syns på konventionell röntgen: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: När en höftfraktur är ockult betyder det att den inte syns på en konventionell röntgenbild. Cirka fem procent av alla cervikala höftfrakturer är ockulta. För att diagnostisera en ockult höftfraktur behöver patienten undersökas vidare med en annan modalitet. En sådan potentionell modalitet är datortomografin, som på ett detaljrikt sätt återger patientens anatomi. Fördröjning till operation ökar risken för dödlighet under tiden patienten är hospitaliserad och det är därför viktigt att patienten får sin diagnos så snabbt som möjligt. Syfte: Att skapa en översikt om kunskapsläget gällande datortomografi vid diagnostisering av ockulta höftfrakturer som inte detekterats på konventionell röntgen. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ metod inkluderades. Resultat: Modaliteten datortomografi detekterade inte alla ockulta höftfrakturer utan patienter fick i flera fall genomgå ytterligare undersökning. Det gemensamma medelvärdet av sensitiviteten hos fyra av de vetenskapliga studierna var 83,3 % och det gemensamma medelvärdet för specificiteten var 99,15 %. Vidare visade sex studier att datortomografi tillsammans missat totalt 15 ockulta höftfrakturer hos 595 patienter. Tiden efter första undersökning med konventionell röntgen till dess att patienten fått genomgå en datortomografiundersökning skiljde sig mellan patienterna och de olika studierna. Det snabbaste medelvärdet för tiden mellan konventionell röntgen och undersökning med datortomografi var 3 timmar och 42 minuter. Slutsats: Datortomografi detekterar inte alla ockulta höftfrakturer och patienter behöver i många fall genomgå ytterligare undersökning för att rätt diagnos ska ställas.

  • 4.
    Berggren, Ida
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Stange, Josefina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Magnetresonanstomografi vid diagnostisering av misstänkt scaphoideumfraktur: - fördelar med den tidiga undersökningen2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Det är omkring 30 % av alla scaphoideumfrakturer som i dag inte går att identifiera med den första konventionella radiologiska undersökningen. Vid misstänkt fraktur på scaphoideum börjar man med en klinisk undersökning av patienten, och går sen vidare med en konventionell röntgenundersökning för att kunna utesluta eller bekräfta eventuell fraktur.Dock är det klargjort att alla skadorna inte syns initialt på röntgenbilderna, vilket leder till att det blir svårt att ställa en säker diagnos av dessa patienter. MR-undersökningar kan vid behov användas för att kunna fastställa en diagnos. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa kunskap kring vilka fördelar en tidig magnetresonanstomografiundersökning har vid en misstänkt scaphoideumfraktur. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Tio artiklarkvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Resultatet visade att de scaphoideumfrakturer som de konventionella röntgenbilderna inte kunde identifiera gick att identifiera med en tidig MR-undersökning. Det gick även att identifiera mjukdelsskador vilket medverkade till att patienten fick behandling utifrån diagnos. Dessutom visade resultatet att totalkostnaderna inte skiljer sig åt mellan konventionellt röntgenundersökta patienter gentemot MR-undersökta patienter. Det anses vara viktigt att radiologen har goda erfarenheter av att bedöma MR-bilder.Konklusion:Tidig MR-undersökning av en misstänkt scaphoideumfraktur påverkar hur patientens behandling utformas. Med en tidig undersökning kan patienter få en definitiv diagnos och därmed inte behöva vänta tills det är dags för en efterkontroll. Vidare forskning anses nödvändigt inom området där det undersöks hur patienter i Sverige påverkas av undersökningsförändringen med en tidig MR-undersökning, vid misstänkt scaphoideumfraktur.

  • 5.
    Berglund, Linnea
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lundin, Sara
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    En sammanställning av kreatinin och cystatin C vid skattning av glomerulär filtrationshastighet: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Undersökningar som inkluderar kontrastmedel har ökat på datortomografin (DT). Inför kontrastmedelsundersökningar ska den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) estimeras för att få ett mått på patientens njurfunktion. I nuläget finns det två olika markörer som kan användas till detta, kreatinin och cystatin C. Det är röntgensjuksköterskans ansvar att skatta GFR för att kunna göra en bedömning om patienten kan utföra undersökningen. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa studier som jämför kreatinin och cystatin C vid skattning av GFR. Metod: Den här studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och SveMed+. Tio kvantitativa vetenskapliga artiklar lokaliserades och gick vidare till analys. Resultat: Resultatet visade att cystatin C i många fall var en bättre indikator för att estimera GFR. Slutsats: För äldre och njursjuka ansågs cystatin C vara en bättre markör för njurfunktionen. Dock anser författarna att det krävs vidare forskning inom ämnet och dess påverkande faktorer för att kunna introducera cystatin C som ny njurfunktionsmarkör.

  • 6.
    Bäckström, Tobias
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Hedlund, Peter
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Biverkningar associerade med gadoliniumbaserade kontrastmedel2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Det finns anledning att tro att antalet undersökningar med gadoliniumbaserade kontrastmedel ökar i takt med tiden och i samband med detta en ökning av akuta och sena biverkningar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att identifiera olika typer av biverkningar som kan orsakas av gadoliniumbaserade kontrastmedel (GBKM), att undersöka dess incidens, samt att identifiera eventuella riskgrupper. Dessa tre huvudkategorier ansågs vara de mest relevanta för sammankopplandet av problemets olika delar och ursprung. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt där endast kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Resultat: Resultatet påvisade att risken för att drabbas av akuta och sena biverkningar efter injektion av gadoliniumbaserade kontrastmedel är låg (under 0,5%) och att flertalet av dessa är milda biverkningar. Kvinnor representerade det största antalet rapporterade fall i de flesta studier och risken för biverkningar ökade dessutom om historik av allergier och tidigare biverkningar fanns. Slutsats: Genom denna litteraturstudies resultat kunde vi som slutsats framhäva att även om förekommande incidens och risk för biverkningar av gadoliniumbaserade kontrastmedel var låg, så rapporteras mer eller mindre allvarliga fall löpande. Det gör det rimligt att anta att röntgensjuksköterskan under sitt arbetsliv kommer att få uppleva en eller flera situationer där hon eller han måste besitta kunskap och kännedom om säkerhetsrutiner vid ett tillbud. Förutom röntgensjuksköterskans upprätthållande i kunskap om ämnet, så ses dialogen som förs mellan patient och personal viktig, där all information av vikt tolkas och behandlas på rätt sätt.

  • 7.
    Diakov, Alex
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Del Valle Castro, Carlos Alberto
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Förebyggande åtgärder mot överkänslighetsreaktioner på jodbaserade kontrastmedel: -en allmän litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kontrastmedelsförstärkta undersökningar är en vanlig diagnostisk metod inom modern radiologi. Överkänslighetsreaktioner utlösta av kontrastmedel förekommer sällan men kan i dessa fall innebära allvarliga hälsorisker. Syfte:Syftet var att sammanställa förebyggande åtgärder som en röntgensjuksköterska kan vidta för att minimera risker för uppkomst av överkänslighetsreaktioner utlöstaav jodbaserade kontrastmedel. Metod:En allmän litteraturstudie genomfördes för att skapa översikt över aktuellt område. Studien bygger på en analys av 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Riskidentifiering är initialt viktigaste åtgärden där patientorienterad information och dokumentation spelar en väsentlig roll. Premedicineringhar konstaterats ha en förebyggande effekt på milda och måttliga överkänslighetsreaktioner men kan inte helt utesluta uppkomsten av reaktioner. Byte till icke-joniska lågosmolära kontrastmedel kan reducera frekvensen av reaktioner. Vissa diagnostiska metoder tillåter användning av gadolinium och koldioxid som ett alternativ till jodbaserade kontrastmedel. Konklusion:Resultatet visar att profylax av överkänslighetsreaktioner utlösta av jodbaserade kontrastmedel är en komplex process där alla åtgärder är sammanhängande. En röntgensjuksköterska har det främsta ansvaret att identifiera och förebygga situationer som kan leda till utveckling av reaktioner på kontrastmedel. En god kännedom och tillämpning av förebyggande åtgärder är därför nödvändigt i röntgensjuksköterskans utövning av sin profession.

  • 8.
    Elcar, Camilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Olsson, Kristin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Bilder av belastad ländrygg i öppen magnetresonanstomograf: en allmän litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Slutna cylinderformade MRT-kameror ger bilder av patienten i liggande position men studier visar att ländryggen beter sig annorlunda under den belastning som en sittande eller stående position innebär. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om diagnostik av ländrygg med hjälp av öppen MRT-kamera som tillåter belastade bilder i viktbärande position. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, med 16 inkluderade vetenskapliga artiklar. Resultat: Belastning såväl som extension av ländryggen kan påverka flertalet av ländryggens strukturer. Vid belastade bilder upptäcktes fler fall av spinal stenos, spondylolistes, nervkompression och facettcystor. Flertalet studier visade dock på mer smärta vid bildtagning i belastad position. Slutsats: Belastade bilder kan vara mer fördelaktigt än icke-belastade för att upptäcka patologi, samtidigt som extension och flexion är viktiga faktorer anatomiskt vid diagnostisering av ländryggssmärta. 

  • 9.
    Englund, Cecilia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lindström, Elena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Hur röntgenpersonal kan reducera spridningen av vårdrelaterade infektioner: En integrativ litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: I Sverige har vårdrelaterade infektioner blivit en av de vanligaste vårdskadorna och på avdelningar med stora patientflöden, som till exempel på röntgenavdelningar, finns en ökad risk för smittspridning. Patienters olika medicinska tillstånd och skiftande miljöer de kommer från bidrar till en varierad bakterieflora på röntgenavdelningar. Syfte: Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att beskriva hur röntgensjuksköterskor tillsammans med övrig hälso- och sjukvårdspersonal kan arbeta för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner med hjälp av basala hygienrutiner. Metod: Utifrån tre frågeställningar angående vårdrelaterade infektioner eftersöktes vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. 17 Artiklar granskades efter inspiration från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och analyserades enligt Whittemore och Knafls (2005) fem steg. Resultat: Av artiklarna som hittades tog två kategorier och sex underkategorier form. Kategorierna omfattade kontamineringsrisk och metoder och hjälpmedel för att hindra smittspridning med underkategorier som patienten, omgivning och utrustning. Slutsats: Röntgensjuksköterskor och utrustningen de använder i den dagliga omvårdnaden är en risk för smittspridning. Följsamheten av de basala hygienrutinerna behöver höjas och för att detta ska uppnås kan förbättringsarbeten användas.

  • 10.
    Eriksson, Madeleine
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Eriksson, Sofie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Inverkan av bröstdiagnostik med MR inför kirurgisk behandlning: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Bröstcancer är en vanlig cancerform hos kvinnor och årligen drabbas 1,5 miljoner kvinnor världen över. Screeningprogram och tidig upptäckt är två faktorer som leder till ökad överlevnad. För kvinnor där en ökad cancerrisk föreligger såsom förhöjd ärftlighet och BRCA-mutation rekommenderar socialstyrelsen att mammografiscreening kompletteras med MR. MR kan komplettera bröstdiagnostik till en mer individanpassad behandling. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur bröstdiagnostik med magnetkamera (MR) inverkar på den kirurgiska behandlingen av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där 11 kvantitativa artiklar användes för att svara på studiens syfte. Resultat: Preoperativ MR detekterade ytterligare maligna lesioner som inte tidigare var kända vilket medförde en förändrad behandling till mer omfattande kirurgi såsom mastektomi och lumpektomi. MR visade generellt en överskattning av tumörstorlek vid bedömning av tumörutbredning. Utöver den redan diagnostiserade bröstcancern detekterades med MR ytterligare lesioner vilka ej var synliga vid mammografi både i det primära och det kontralaterala bröstet. MR i kombination med biopsi konstaterar maligna lesioner. Slutsats: Fakta tyder på att MR har hög sensitivitet men en lägre specificitet vid detektering av förändringar i bröstvävnaden. Resultatet är ej entydigt och behov finns av ytterligare studier inom ämnet. 

  • 11.
    Hakola, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjaunja, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Att minska ångest hos barn i samband med en MUCG-undersökning: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Miktionsuretrocystografi (MUCG) är en röntgenundersökning som används vid diagnostisering av vesikoureteral reflux på barn. Undersökningen är både fysiskt och psykiskt påfrestande och för barn kan det upplevas som en ångestfylld undersökning. Föräldrarna har en viktig roll vid undersökningen och röntgensjuksköterskan behöver ha kunskap om hur barnens ångest kan lindras för att kunna hjälpa föräldrar att stötta sina barn. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som kan minska ångest hos barn inför och under en MUCG-undersökning. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. En systematisk litteratursökning i databaserna PubMed och CINAHL utfördes. Tolv vetenskapliga artiklar vilka svarade på syftet valdes ut till kvalitetsgranskning, analyserades därefter och resultatet av detta identifierades i kategorier. Resultat: Ur dataanalysen identifierades tre kategorier som beskriver faktorer som kan minska barns ångest; information och förberedelser, vuxnas påverkan på barnet och alternativa metoder. Konklusion: Information och förberedelser samt påverkan från föräldrarna har en stor betydelse för barns ångest. Genom ökad förståelse för dessa faktorer kan röntgensjuksköterskan stötta både barnen och föräldrarna under undersökningen samt medverka till utformning av nya rutiner.

  • 12.
    Hassel, Erika
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Thorpe, Mark
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Hur kan magnetisk resonanstomografi användas för tidig diagnos av autism: Konsekvenser för röntgensjuksköterskor2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Autism eller Autismspektrumtillstånd (AST) kännetecknas av varierande svårigheter inom tre områden: förmåga till ömsesidigt socialt samspel, förmåga till ömsesidig kommunikation och föreställningsförmåga, flexibilitet och variation i beteende och intressen. AST drabbar cirka 1 % av barnen i Sverige och anses uppkomma till följd av avvikelser i vissa delar av hjärnan. Diagnosen AST görs vanligen efter två års ålder med hjälp av intervjuer med närstående och observationer av barnets beteende. Sökandet efter abnormiteter i hjärnan hos barn med AST har pågått sedan 1980-talet. Tekniska framsteg i datorer och magnetisk resonanstomografi (MR) innebär att forskare kan kartlägga hjärnan som aldrig tidigare. Syftet: Syftet med studien var att sammanställa och beskriva den senaste forskningen om MRs användning för tidig diagnos av autism och beskriva konsekvenser för röntgensjuksköterskans yrke. Metod: Studien har gjorts som en allmän litteraturöversikt. Fjorton vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultaten delades först upp i tre olika grupper: fynd från strukturell MR, fynd från funktionell MR och konsekvenser för röntgensjuksköterskor. Dessa grupper delades ytterligare till ett antal underkategorier. Slutsats: Ett flertal avvikelser i hjärnan hittades hos barn som senare utvecklar AST. Avvikelser i hjärnvolymen, extra-axiell vätska, corpus callosum, anisotropiska värden, bearbetning av ljud och visuell orienteringsförmåga. Det verkar troligt att efter mer forskning blir dessa biomarkörer tillräckligt pålitliga att användas som diagnostiskt verktyg. Om MR undersökningar av barn med AST blir rutinmässiga kommer röntgensjuksköterskor att behöva ny kunskap och ny kompetens framför allt med hantering av barn med AST.

  • 13.
    Hellgren, Madelene
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Karlsson, Anki
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Kvinnor utsatta för våld i nära relation: -Bemötande i det korta mötet2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Varje år besöker mellan 12 000 och 14 000 kvinnor öppenvården till följd av våld i nära relation. Röntgensjuksköterskan ska arbeta med personcentrerad vård i enlighet med sin kompetensbeskrivning samt implementera ny kunskap för att utvecklas. Utifrån detta ansågs det betydelsefullt att beskriva kunskapsläget inom området bemötande av kvinnor utsatta för våld. Syfte: Syftet var att beskriva vad som är viktigt att ta hänsyn till vid bemötande av kvinnor på röntgen utsatta för våld i nära relation och hur detta kan tillämpas i det korta mötet. Vilken kunskap om bemötandet av kvinnor utsatta för våld i nära relation finns beskriven i litteraturen? Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med 12 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i form av kategorier. Resultat: Sex kategorier som beskriver bemötandet och vad som påverkar hur bemötandet upplevs av kvinnorna. Bemötande, kunskap, attityder, stöd, hinder och att förhålla sig professionell. I resultatet framkommer stora brister i bemötandet av dessa kvinnor, där de hjälpsökande istället skuldbeläggs, vilket ger kvinnorna ytterligare skamkänslor. De utsatta kvinnorna är dessutom rädda att dömas av personalen och skyddar sig från dessa attityder genom att dölja våldet.  Kunskap efterfrågas av både utsatta och personal. Det framkommer attityder bland hälso- och sjukvårdspersonal som lägger skulden på kvinnorna. Kvinnorna efterfrågar stöd och personalen påtalar behovet av rutiner som stöd för att kunna ge ett gott bemötande. Hinder för att kunna bemötas kan vara frågor såsom svårigheter att kunna söka vård eller att mannen för kvinnans talan. Professionellt förhållningssätt visar sig svårgenomfört bland annat på grund av att känslor var svårhanterliga i mötet med kvinnorna. Konklusion: Det är viktigt att röntgenavdelningarna tar fram riktlinjer och rutiner för ett gott bemötande. Kunskap och samtal kring detta bör vara prioriterat för att minska negativa attityder och inspirera till förbättringsarbete som kan utveckla röntgensjuksköterskans profession.

  • 14.
    Johansson, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lagervall, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    N-Acetylcystein som hydreringsalternativ mot kontrastmedelsinducerad nefropati: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Jodkontrastmedel är ett läkemedel som administreras av röntgensjuksköterskan för att förbättra kontrasten mellan inre organ och vävnader samt skilja mellan normala och patologiska områden. Jodkontrastmedel gavs uppskattningsvis i 80 miljoner doser över hela världen år 2003. Av kontrastmedel kan allvarlig biverkning eller till och med ett livshotandetillstånd uppkomma som kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN). N-Acetylcystein (NAC) har flera egenskaper, bland annat antioxidfunktioner och förbättring av njurarnas perfusion som kan vara bidragande egenskaper till att förebygga KMN. Syfte: Denna litteraturöversikt var att sammanställa om N-Acetylcystein (NAC) är ett effektivt hydreringsalternativ för att förebygga kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN) Metod: Studien utfördes som en allmänlitteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Analysen av tio artiklar resulterade i sex kategorier, om NAC har en bra hydrerande effekt mot KMN, högriskpatienternas utveckling av KMN och NAC:s effekt, kontrastmedelsdos, mätvärden kontrollerade med serumkreatinin och cystatin C, biverkningar från oral och intravenös administration av NAC samt studiernas definition på KMN. Slutsats: NAC tillsammans med hydrering har visat sig i vissa studier vara effektivt mot KMN men det är ändå oklart om det är NAC som ger den positiva effekten. NAC tillsammans med hydrering verkar inte ge några negativa effekter för patienten då NAC har få biverkningar och är ett billigt läkemedel, men röntgensjuksköterskan bör ge kontrastmedelsdos enligt uträknad GFR.

  • 15.
    Salmela, Marika
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Uggla, Olivia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Kan ultraljud ersätta konventionell lungröntgen för att diagnostisera barn med misstänkt pneumoni?: En allmän litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Pneumoni är globalt sett den största orsaken till sjukdom och mortalitet bland barn under fem år, med 920 000 dödsfall under 2015. I Sverige är pneumoni den största orsaken till sjukdom bland barn, med ett hastigt insjuknande med allmänpåverkan, feber, frossa och andningsproblem. I dagsläget ställs diagnos med hjälp av kliniska symtom och lungröntgen, vilket utsätter barnen för joniserande strålning. Med ultraljud är det möjligt att undersöka lungorna på ett sätt som är harmlöst mot kroppens vävnader. Syftet med denna studie var att ta reda på om ultraljud kan ersätta konventionell lungröntgen för att diagnostisera barn med misstänkt pneumoni. Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där 13 kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades. Ultraljud är en tillförlitlig metod som har högre sensitivitet och specificitet när det gäller att detektera pneumoni än vad lungröntgen har. Ultraljud är även bättre på att detektera små förändringar i lungorna och pleurautgjutningar jämfört med lungröntgen. Ultraljud kan användas för att diagnostisera barn med pneumoni. Att införa den som en alternativ undersökningsmetod till lungröntgen när det kommer till att diagnostisera pneumoni skulle leda till minskade stråldoser för de barn som söker vård med misstänkt pneumoni. 

  • 16.
    Segervinge, Victoria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Riskfaktorer för akuta reaktioner efter intravenös administrering av jodbaserade kontrastmedel: -En allmän litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Antalet röntgenundersökningar med jodbaserade kontrastmedel inom datortomografi ökar med varje år. Administration med kontrastmedlet är nödvändig för diagnostisering av olika sjukdomstillstånd. Jodbaserade kontrastmedel kan framkalla akuta reaktioner hos patienter. Kunskap om riskfaktorerna för akuta reaktioner och hur dessa identifieras viktigt för röntgensjuksköterskan, detta för att kunna förutse akuta reaktioner och jobba förebyggande. Syfte: Syftet med studien var att studera riskfaktorer för akuta reaktioner efter administreringen av jodbaserade kontrastmedel. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar inkluderade. Resultat:Resultatet visade att det fanns många riskfaktorer för att drabbas av akuta reaktioner på jodbaserade kontrastmedel. Akuta reaktioner påträffades hos patienter med olika sjukdomar, allergier och patienter med försämrat allmäntillstånd. Akuta reaktioner påträffades mellan patienter som hade astma, patienter som administrerades med kontrastmedlet för första gånger och hos dem som reagerade på kontrastmedlet tidigare. Resultatet visade att med ökade kontrastmedels dos och injektionshastighet ökade antalet akuta reaktioner. Administreringen med olika typer av kontrastmedel påverkade antalet akuta reaktioner. Bland riskfaktorer nämndes också ålder och kön. Antalet akuta reaktioner på kontrastmedlet minskade med stigande patienternas ålder. Kvinnliga patienter löpte större risk att drabbas av akuta reaktioner jämför med män. Ångest, nervositet och rädsla hos patienter inför undersökningen kunde utlösa en akut reaktion. Slutsats:Det finns ett flertal riskfaktorer för att drabbas av akuta reaktioner i samband med administrering av jodbaserade kontrastmedel. Inför administreringen av jodbaserade kontrastmedel bör röntgensjuksköterskan kontrollera riskfaktorer för akuta reaktioner hos patienten och bedöma patienternas allmäntillstånd. Det finns svårigheter i identifieringen av riskfaktorer på grund av bristande information i röntgenremissen. Ytterligare forskning behövs inom detta område.

  • 17.
    Sveder, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lindberg, Martin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Användbarheten av diffusionsviktade sekvenser vid MRT för att påvisa uteruscancer En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Uteruscancer är den sjätte vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Ny forskning pekar på att diffusionsviktad magnetresonanstomografi (MRT) kan vara en tillförlitlig undersökningsmetod för att detektera patologiska förändringar i uterus. Syfte: Att skapa en översikt av användbarheten av diffusionsviktade sekvenser vid MRT för att påvisa uteruscancer. Metod: Allmän litteraturöversikt, tio kvantitativa studier inkluderades. Resultat: Diffusionsviktade sekvenser vid MRT har högre sensitivitet, specificitet samt diagnostisk noggrannhet för att påvisa patologiska förändringar i uterus än sekvenser utan diffusionsviktning. Apparent diffusion coefficient (ADC) och b-värden är viktiga markörer för att skilja malign från benign vävnad, indikera patologisk parametrieinvasion samt förutse överlevnad hos patienter med cervixcancer. Slutsats: Diffusionsviktade sekvenser är bättre än sekvenser utan diffusionsviktning och kontrastmedelsförstärkta sekvenser på att hitta samt stadieindela tidiga förändringar i uterus. Undersökningen görs non-invasiv och säker för patienter med känslighet eller allergi mot kontrastmedel, samt frigör tid för röntgensjuksköterskan till omvårdnad av patienten.

  • 18.
    Valdrina, Kastrati
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Wiveson, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Fördelar och nackdelar med att använda Cone Beam CT som ett diagnostiskt verktyg för frakturer i distala extremiteter2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cone Beam Computed Tomography (CBCT) är en relativt ny modalitet att användas inom ortopedin till olika typer av skador och användningen håller på att öka. Författarna till denna studien har under skolgången endast i liten omfattning stött på denna modalitet, vilket gjorde att deras intresse för att lära sig mer om den var stort. Syftet med den här studien var att sammanställa vilka fördelar och nackdelar modaliteten har vid frakturutredning i extremiteter. Metoden som användes till den här studien var en allmän litteraturstudie, där fakta samlades in från artiklar i olika databaser och även i kurslitteratur. Kvalitetsgranskningen gjordes av båda författarna enligt ett kvalitetsgranskningsprotokoll som var specialutformat för att passa studien bra.  I analysen sammanställdes informationen från artiklarna och kategoriserades för att göra resultatet mer lättöverskådligt. Resultatet visade på att fler frakturer hittas med hjälp av CBCT:n än vad det görs med konventionell röntgen. Detta gällde särskilt scaphoideum-, karpalbens-, och handledsfrakturer. Den visade sig även vara ett hjälpmedel gällande bedömning av instabil eller stabil fotled efter en viss typ av fotledsfraktur. Magnetisk resonans (MR) visade sig var något bättre än CBCT:n på att detektera scaphoideumfrakturer. Frakturdetekteringsförmågan hos CBCT:n var likvärdig som med den hos Multi Detector Computed Tompography (MDCT). Stråldosen ifrån CBCT:n visade sig vara högre än vid konventionell röntgen, men mindre än stråldosen från MDCT:n. CBCT:n var även billigare att köpa in och underhålla än MDCT:n. CBCT:n visade sig ha en vanlig typ av artefakter, som var beam-hardening artefakter och rörelseartefakter. Författarna till denna studien tror att CBCT:n kan vara ett bra komplement till konventionell röntgen vid olika frakturer i extremiteter, men mer forskning behöver göras då området fortfarande är relativt nytt och informationen är begränsad.

  • 19.
    Wahlström, Erika
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Nyberg, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Tekniska metoder för att reducera rörelseartefakter vid magnetresonanstomografi undersökningar.: En allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rörelseartefakter är vanligt förekommande inom MRT. På grund av rörelser från kroppens olika organ uppstår störningar i bilderna. Dessa störningar kan bidra till en försämrad diagnostik. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa några erfarna tekniska metoder som användas vid reducering av rörelseartefakter vid MRT- undersökningar. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts. 12 stycken vetenskapliga artiklar ingår i studien och som söktes på PubMed. Resultat: Resultatet visade att den mest använda tekniken som reducerar rörelseartefakter samt gav god bildkvalité var BLADE/PROPELLER. Slutsats: För en säkrare diagnostik är det viktigt att ha kunskaper kring vilka metoder som kan reducera rörelseartefakter på bästa sätt. I många fall uppstår rörelser ofrivilligt och i dessa situationer kan röntgensjuksköterskan åtgärda dessa med olika tekniska metoder. 

1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf